Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Du kan hamna i ett sökbart register”

Läkaretiken kräver att vi avstår från registrering när vi misstänker att patientens intressen kan skadas. Det skriver fyra distriktsläkare i Region Skåne.

I riskzonen? Om läkare registrerar detta kan patientens intressen skadas, skriver fyra distriktsläkare.Bild: LEIF R JANSSON / SCANPIX
Patienten är en ung kvinna, vi kan kalla henne Anna. Hon har känt sig yr några veckor. Ibland tagit snedsteg; en gång tog en kompis tag i hennes arm så hon inte skulle ramla. Hon arbetar på dagis, trivs med jobbet. Bor ensam, men har många vänner. Hon slutade röka för två år sen och brukade träna regelbundet innan yrseln kom.
Alkohol då? Ja, för något år sen drack hon rätt mycket faktiskt, nu är det bara på helgerna. Vi pratar om hur mycket det blir, i flaskor och glas, och vad det kan innebära för hälsan om man dricker lite för mycket. Har hon haft några sjukdomar tidigare?
Efter många års erfarenhet som distriktsläkare tror jag att mina frågor glider ganska naturligt jämsides med patientens berättelse. Men väntrummet är fullt av folk och tiden är knapp. Jo, hon slutade med sina antidepressiva tabletter för ett par månader sen. Tror hon själv att det finns något som kan ha utlöst det hela? Nja… Vi genomför undersökningen. Som väntat är allt normalt. Vi talar om behandlingsalternativen och skiljs sedan.
Anna har ett bruk av alkohol som ligger på gränsen till att utgöra en fara för hälsan, både på kort och lång sikt. Jag är nöjd med att ha tagit upp frågan och inbjudit till att gå vidare. Men politiker och tjänstemän är inte nöjda förrän mina insatser dokumenterats i Annas journal så att de kan kontrolleras av en extern instans.
Jag är ålagd att under sökordet ”Alkohol” klicka i ”Riskabelt alkoholbruk för patienten” och under ”Åtgärd”: ”Enkla råd om alkoholvanor”. När jag har gjort det har jag bidragit till att min vårdcentral kan få beröm för ”god kvalitet” när det gäller livsstilsarbete.
Journalhandlingen är Region Skånes egendom, och för att jämföra olika vårdenheters arbete med tobak, alkohol, fysisk aktivitet och dåliga matvanor används uppgifterna i statistiska sammanhang. Det innebär att det finns ett register där Annas personnummer nu är kopplat till skadligt alkoholbruk.
Det finns fördelar med registreringen. Nästa gång Anna kommer till vårdcentralen syns uppgiften tydligt. Den som då möter henne kan på ett professionellt sätt ta upp alkoholfrågan igen; kanske får hon bra hjälp snabbare. Skattebetalarna får ett kvitto på att vården inte negligerar livsstilsfrågor. Det kan också vara bra för folkhälsoarbetet.
Men journaluppgifter gagnar inte alltid patienten. Försäkringsbolag begär ut journalkopior och kan fordra högre premie om patientens ”profil” är ogynnsam.
I ett ersättningsärende kan försäkringsbolag hänvisa till tidigare sjuklighet; en uppgift om alkoholöverkonsumtion kan då vara graverande.
Vem mer kan vara intresserad? I Kalifornien dömdes nyligen en person som sålt uppgifter om trafikskadade till en firma, som sedan skickade ut erbjudanden om advokat- och kiropraktortjänster till de drabbade.
I Annas fall kan en framtida arbetsgivare vara intresserad av hennes hälsoprofil. Kanske också motparten i en framtida vårdnadstvist. Men sekretessen då?
I USA finns en officiell hemsida med dataintrång som drabbat fler än 500 patienter, både stölder av laptops med patientdata och rena ”hackningar”. Men i Sverige …?
Igår avslöjade Dagens Nyheter mycket stora säkerhetsbrister i ett svenskt journalsystem och Västra Götalandsregionen medgav förra året att hackernätverket Anonymous varit inne i patientdatabasen.
Många känner sig nog ändå lugna när levnadsvaneregistrering kommer på tal: ”Man är ändå så genomregistrerad överallt, och jag är ingen alkoholist.” Men hur är det med Anna?
På skärmens svåröverblickbara gråa text lyser den fetstilade rubriken tydligt och klart: ”Riskabelt alkoholbruk för patienten”. Vad skulle hon säga om hon fick se skärmen med uppgifterna om sig själv? Kanske skulle hon ångra att hon talade sanning när hon pratade med sin läkare.
Kan det vara så att just de patienter som har mest nytta av att få vårdens hjälp med sina skadliga levnadsvanor är de som i eget intresse borde hålla tyst?
Man kan hävda att intresset av att få fram bra register väger tyngre än Annas intresse. Men enligt de etiska regler som läkare ska följa är det ett absolut krav att patienten informeras när läkaren har ett uppdrag för ”tredje part”, till exempel intygsskrivande till en arbetsgivare. Patienten ska inte förledas att avslöja saker som han eller hon gärna vill berätta under förutsättning att informationen stannar hos läkaren. Region Skåne har inte tillräckligt tydligt informerat sina invånare om den registrering som sker vid läkarbesök. Det är orealistiskt att vi varje gång ska hinna informera om vad registeringen betyder.
Varför låter inte Region Skåne IT-experter utanför den egna organisationen testa om det går att hacka sig in? Det vore ett steg på vägen till en fullgod sekretess i vårdens journalsystem och register.
Idag kräver läkaretiken av oss att vi avstår från registrering när vi misstänker att patientens intressen kan skadas.
Vi har också ett råd till alla skåningar som söker vård: Var medveten om att du riskerar att hamna i ett sökbart register för osunda när du i förtroende talar med din läkare om din livsstil.
 
Catarina Canivet
Tomas Kanter
Essie Andersson
Lena De Pedis
Essie Andersson är distriktsläkare i Region Skåne.
Catarina Canivet är distriktsläkare i Region Skåne.
Lena De Pedis är distriktsläkare i Region Skåne.
Tomas Kanter är distriktsläkare i Region Skåne.
Gå till toppen