Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Sverige

Allt färre fångar på svenska fängelser

Svenska fängelser håller på att avfolkas. På tio
år har antalet fångar minskat med en femtedel.

På Moderaternas partistämma i Norrköping för två veckor sedan beslutade regeringspartiet att verka för skärpta straff för grova våldsbrott och att avskaffa straffrabatten för unga brottslingar.
– Det är dags att ställa krav på unga vuxna. Det är orimligt att man ska ha rabatt när man begår allvarliga brott, sade Beatrice Ask inför sina jublande partivänner i Louis de Geers kongresshall.
Besluten på M-stämman var bara de senaste i den kampanj för hårdare straff som Fredrik Reinfeldt och hans justitieminister drivit under sina sju år vid makten. Men utvecklingen i den svenska rättskipningen har gått i rakt motsatt riktning.
Statistik som Sydsvenskan tagit fram från Kriminalvården visar att allt färre brottslingar sitter bakom galler i Sverige.
I september 2006 – när alliansregeringen vann valet och tog makten – satt 4 775 brottslingar inlåsta i svenska fängelser. I september i år hade antalet sjunkit med en femtedel till 3 827 personer.
Enligt Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, är det en naturlig följd av att brottsligheten minskat.
– Moderaterna kan ju inte gärna springa ut och begå brott själv för att få upp statistiken, ironiserar han.
Siffror från Brå (Brottsförebyggande rådet) visar att särskilt våldsbrotten i Sverige blivit färre. Antalet mord och dråp var i fjor 62, den lägsta siffran sen 1960-talet och hälften så hög som på 1990-talet.
Men den kraftiga minskningen av antalet fångar har fler förklaringar. Alternativa påföljder som fotboja och samhällstjänst ersätter allt oftare fängelsestraff.
– De här reformerna gjordes före Moderatregeringens tid. Men de får fullt genomslag nu, säger Sarnecki.
Fredrik Reinfeldt har i flera uppmärksammade framträdanden det senaste året talat om att den som begår brott i Sverige ofta kommer för billigt undan. Vid Moderaternas Sverigemöte i Karlstad i mars ägnade han ett helt tal åt att plädera för strängare straff för allt från bostadsinbrott till kränkningar på internet.
– Straffen är i många fall oförsvarligt låga, sade Reinfeldt.
Både han och Beatrice Ask har kritiserat landets domstolar för att de nästan alltid dömer ut straff som ligger i den undre delen av straffskalan för det aktuella brottet.
På så vis tar domstolarna udden av de straffskärpningar som regeringen redan genomfört, hävdar Moderaterna.
Kort efter Sverigemötet i Karlstad gav Beatrice Ask ett uppdrag till Riksåklagaren Anders Perklev: Utred hur straffen för våldsbrotten kan höjas.
Men på justitiedepartementet är man inte bara missnöjd med domstolarnas straffmätning i våldsbrott. Högsta domstolen har i sin praxis lagt ribban alldeles för lågt även när det gäller narkotikabrott.
Ett exempel är den så kallade mefedron-domen från 2011. Den gällde två unga män i Stockholm som smugglat in två kilo av det centralstimulerande narkotiska preparatet mefedron i landet. De dömdes i tingsrätten till sex års fängelse. Därefter i hovrätten till 14 år. Men i sin prejudicerande dom kortade HD straffet till fyra års fängelse för de båda männen.
Som ett direkt svar på den mildare syn på narkotikabrott som därefter spritt sig i domstolarna tillsatte Beatrice Ask i våras ytterligare en utredning. Nu fick lagmannen Petra Lundh i uppdrag att föreslå lagändringar som speglar ”en sträng, fast och konsekvent syn” på narkotikabrott.
Även när det gäller det allra grövsta brottet – mord – tycker Moderaterna att HD och underinstanserna blivit för milda.
Genom en lagändring 2006 blev det möjligt att döma mördare till 18 års fängelse (tidigare var högsta tidsbestämda påföljden 12 år). Men efter reformen har domstolarna allt mer sällan dömt mördare till livstid. 2007 utdömdes sexton livstidsstraff, i fjor bara två.
I augusti hade Beatrice Ask fått nog. Då presenterade justitiedepartementet en promemoria som slog fast att livstid inte längre ska förbehållas de allra mest bestialiska morden.
– Livstidsstraffet bör utgöra normalstraffet för mord, sade Ask på en pressträff i Rosenbad.
Det faktum att fångarna i Sverige blir allt färre får naturligtvis konsekvenser för Kriminalvården. För några veckor sedan stängde det gamla artonhundratalsfängelset i Kristianstad för gott. Och de storslagna planerna på ett jättefängelse i Vä som planerades för något decennium sedan har kastats i papperskorgen.
I riksdagen är Moderaterna långt ifrån ensamma om att propagera för strängare straff. Folkpartiet, Centern, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna hänger gärna på. Längst av alla går Sverigedemokraterna som vill ha hårdare påföljd för i stort sett alla brott.
Men enligt kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki finns det vetenskapliga belägg för att utvecklingen mot färre människor i fängelse är av godo.
– Forskningen visar entydigt att fängelse inte avskräcker människor från att begå brott. För den som hamnar i fängelse slås familj och sociala sammanhang snabbt sönder. Risken för återfall är stor. Det finns helt enkelt inga som helst vetenskapliga belägg för att brottsligheten minskar om vi sätter fler i fängelse. Det är precis tvärtom.

Det finns 47 fängelser i Sverige

Klass 1
Bland de 7 säkraste i klass 1 finns Kumla, Hall och Tidaholm.
Klass 2
Bland de 27 klass 2-fängelserna finns Kirseberg, Fosie, och Ystad.
Klass 3
Bland de 23 öppnaste anstalterna i klass 3 finns Tygelsjö. Fängelset i Helsingborg har platser i både klass 2 och klass 3.
Gå till toppen