Kultur

Kompisförtroligt i PotatoPotato

"PotatoPotato ockuperar Bastionen" står det sturskt skrivet på ett anslag jämte porten på det gamla teaterhuset på Norra Vallgatan. Yes, tänker jag.

ConcertGenre: teater. ConcertArtist: PotatoPotato. Regi och rum: Freja Hallberg. Projektioner: Anna Nordlund och Martin Olsson. Medverkande: Helena Engberg, Paulina Göth, Rebecka Askaner, Elinor Forsheden Sidoli. ConcertLocation: Bastionen, Malmö. ConcertDate: 2013-11-05.
Lokalerna med lång teaterhistoria i väggarna gör för närvarande inte mycket väsen av sig. Samtidigt saknar kollektivet PotatoPotato passande scen. På ett förträffligt vis möts nu huset och de annars hemlösa teatermakarna i en scenkonstfestival som går i potatistecken. Det vill säga prövande scenkonst, normkritiska "analyshäng", workshops samt en final där profiler som Suzanne Osten och Monica Wilderoth medverkar i ett kulturpolitiskt samtal om fri konst kontra institutioner.
Först på programmet står PotatoPotatos föreställning "Xoxy", en sexfantasi som fick sin premiär på Landskrona teater i oktober. I sann festivalanda utrustas Malmöpubliken med tygarmband i foajén. Inne i scenrummet infinner sig fördjupad klubb-feeling när en stor ljudanläggning dunkar i egenkomponerad hus-techno. Tre figurer med masker av lejon och schimpans dansar en pulserande koreografi, som slutar med att djuren sticker ut tungorna genom hålen där ögat annars brukar kika.
På liknande sätt laborerar föreställningen med förväntningarna på vad en sexuell kropp är, hur den uppför sig och hur vi pratar om den. I en serie scener stiftar vi bekantskap med fyra skådespelare som ogenerat växlar mellan roller. De gestaltar unga tjejer med onanifantasier och bloggande blondiner som brottar ner begrepp som "hora" och "bitch". Två män spelar teater kring en byggnadsställning till palats där öppningen i spetsridån symboliserar mödomshinnan. I en skarp scen utför två röda kroppsstrumpor med paljetter på toppen en smekande lek med ett par stolar. Här får bildskärpan erotisk markkontakt.
Fragment ur "Xoxy" känns igen från den tidigare "Sug *, Slicka **", som här utvecklats och nu spelas för både skolklasser och andra. Anslaget i Freja Hallbergs regi är komiskt och allvarligt, varmt påtagligt och rör sig oblygt mellan olika medier och uttrycksformer: videoprojektioner, vittnesbörd i realtid, musikaliska inbrott och grupplekar av olika sort. Ensemblespelet kilar in sig i en ficka där den tar på publiken på ett eget sätt: nedtonat och förtroligt, som en kompis.
Gå till toppen