Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur & Nöjen

A-märkt film får ris och ros

Det har gått en månad sedan fyra svenska biografer lanserade A-märkningen – en jämställdhetsstämpel för film. Biograf Spegeln i Malmö är en av dem.
Responsen har varit positiv, men märkningen möter också kritik. Och biokedjan SF tänker inte följa efter.

När tecknaren Alison Bechdel ritade den satiriska seriestrippen ”The Rule” i serien ”Dykes to Watch Out For” 1985 anade hon inte att ett jämställdhetstest för film och litteratur nästan 30 år senare skulle bära hennes efternamn. Men när nu fyra svenska biografer har börjat A-märka film är det Bechdel-testet som avgör vilka filmer som klarar sig.
Testet går ut på att minst två namngivna kvinnor någon gång under filmen ska samtala med varandra, om något annat än män.
A-märkningen är ett samarbete mellan Rättviseförmedlingen och WIFT (Women in Film and Television) och de fyra Folkets hus och parker-biograferna Bio Rio i Stockholm, Roy i Göteborg, Röda Kvarn i Helsingborg och Spegeln i Malmö.
– Vi vill visa hur det ser ut, att kvinnor är underrepresenterade i film. A-märkningen är ingen kvalitetsstämpel utan en slags konsumentupplysning. A står för approved, alltså godkänd. Det är fortfarande ingen självklarhet med kvinnor i filmer. När jag först hörde talas om testet tänkte jag att ”det testet klarar väl alla filmer”. Men så är det inte, säger Carina Clack som är föreståndare på Spegeln.
Biografernas A-märkning ledde till internationell uppmärksamhet, sedan nyhetsbyrån AP rapporterade i förra veckan.
– Det är första gången som en biografkedja gör det här, i hela världen, trots att testet är 30 år gammalt, säger Carina Clack som förklaring till uppmärksamheten.
Biograferna var i kontakt med tecknaren Alison Bechdel innan de införde märkningen.
– Hon var väldigt positiv, säger Carina Clack.
Sydsvenskan har sökt Alison Bechdel men inte kommit i kontakt med henne. Tecknaren berättar på sin hemsida att även hon har fått sin beskärda del av uppmärksamhet senaste veckan, men nu inte vill uttala sig mer i ämnet.
Enligt Carina Clack har den mesta responsen varit positiv. Men en vanlig missuppfattning är att biograferna ska börja ta in andra typer av filmer nu.
– Vi gör inte urvalet efter A-märkningen, utan efter helt andra kriterier. Men när vi väl har tagit in en film kan den få märkningen.
En kritiker är Svenska Dagbladets filmrecensent Hynek Pallas. Han menar bland annat att A-märkningen kan förväxlas med en kvalitetsstämpel. Och eftersom Svenska Filminstitutet stödjer märkningen blir den en signal till filmmakare: Gör film på det här viset och du får stöd. ”I kampen om bidragspengarna ligger självcensuren lockande nära manuspennan”, skriver Hynek Pallas i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.
En kritik som Hynek Pallas också har framfört är att det finns filmer som klarar testet men som ändå inte bidrar till ett mer jämställt samhälle, och andra filmer som inte klarar det trots dess starka kvinnokaraktärer. Ett exempel på en sådan film är tyska ”Spring Lola”. Lola pratar nämligen bara med män i filmen.
I Landskrona har Uppdrag Ninjas, ett ungdomsprojekt som arbetar med jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter gjort en film som heter just ”Bechdeltestet”.
– Vi tycker att det är sjukt att så få kvinnor får synas i film. I samhället pratar kvinnor om annat än män, så det är jättekonstigt att det inte är så på film. Väldigt få känner till Bechdel-testet så vi vill informera om det, säger 14-åriga Vilja Ekdahl som har varit med och gjort filmen och hoppas att den ska visas som förfilm på bio.
Men tjejerna i Uppdrag Ninjas tycker ändå att A-märkningen hamnar snett eftersom den inte säger något om kvaliteten på filmen eller om filmen är jämställd. Deras film går i stället ut på att man sätter en stämpel på de filmer som inte klarar testet.
Inom SF Bio, som driver de allra flesta biografer i Sverige, finns inga planer på att A-märka film.
– Vi brukar inte sätta olika stämplar på våra filmer eller påstå att vissa är godkända. Kunderna får själva bilda sig en uppfattning om vilka filmer man vill se. Dessutom är Bechdeltestet inget som vägleder om kvalitet – det finns många exempel på mycket bra filmer som inte uppfyller testet – och tvärtom. Till exempel skulle en film som aktuella och hyllade ”Gravity” inte bli godkänd, vilket ju kan tolkas som att den inte är värd att se, säger Thomas Runfors som är informationschef på SF Bio.

Testade filmer

En film där två namngivna kvinnor talar med varandra om något annat än män. Det kan väl inte vara så svårt? Eller? Här är några välkända filmer som inte klarar testet:
”Braveheart”
”Mission Impossible”
”När Harry mötte Sally”
”Avatar”
”Shrek”
Alla ”Sagan om ringen”
Alla ”Stjärnornas krig”
”Spring Lola”
Och här är några som klarar det:
”Black Swan”
”Crouching tiger hidden dragon”
”En kärlekshistoria”
”Melancholia”
”Viskningar och rop”
”Alien”
Gå till toppen