Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Romer kan få skadestånd

Det finns möjlighet för de 4 500 personer som ingått i Skånepolisens massregistrering av romer att söka skadestånd.

Sedan den statliga Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) slagit fast att Skånepolisens register över romer på flera sätt varit olagligt kan de drabbade nu söka skadestånd från staten.
– De kan också vända sig till oss och begära att vi gör en kontroll om vi tycker att registreringen varit OK. Kommer vi då fram till att det funnits brister i registreringen beträffande den personen, och tycker att det ska föranleda skadestånd, så lämnar vi över ärendet till Justitiekanslern, säger nämndens ordförande Sigurd Heuman.
De som ingår i registret har möjlighet att få skadestånd för att de fått sin integritet kränkt.Men det finns inte någon generell möjlighet för de drabbade att beviljas skadestånd. För att få ersättning måste de drabbade olagligen ha förts in i registret.
Därför blir det i ett första skede upp till SIN att bedöma huruvida en drabbad kommit in i registret på felaktiga grunder. Därefter blir det upp till JK Anna Skarhed att bedöma om den felaktiga registreringen utgör ett skäl till statlig ersättning.
Det finns fyra kategorier av personer som enligt SIN:s rapport från fredagen blivit registrerade på felaktiga grunder:
• Registret omfattar mer än ettusen barn. Det är enligt SIN:s uppfattning orimligt många. SIN godtar att det finns barn med i registreringen, men har ifrågasatt att samtliga dessa barn registrerats med sina fullständiga personuppgifter.
• I registret ingår ett stort antal personer utanför Skåne. SIN accepterar att det kan finnas behov av att kartlägga även icke-skåningar i registret, men ifrågasätter att de blivit så många.
• Romregistret innehåller cirka 200 avlidna personer. Här är det dock mer tveksamt om efterlevande har rätt till ersättning för kränkning i och med att polisdatalagen inte skyddar avlidna personers integritet.
• Det saknas i registret anteckningar över vilka personer som inte är brottsmisstänkta, något som kan innebära en kränkning av dessa personer.
Dessutom har SIN även ifrågasatt den väldigt stora mängden registrerade personer i övrigt. Det är dock svårt att i den kategorin särskilja vilka personer som borde och inte borde funnits med i massregistreringen.
Enligt Sigurd Heuman kan både SIN och JK stå inför ett mycket omfattande arbete om en stor del av de som ingår i registret väljer att begära skadestånd.
– Det är klart att det är administrativt besvärligt, men å andra sidan är det viktigt. Vi har denna uppgift av lagstiftarna, vi ska ställa upp och kontrollera när folk vill ha hjälp, och då får vi göra det, säger Heuman till SR:s Ekoredaktion.
Justitekanslern har tidigare beviljat skadestånd för ett stort antal personer som registrerats på felaktiga grunder av Säkerhetspolisen. I fjol fick en man i Stockholm ersättning för att hans namn felaktigt fanns med i en uppropslista inför en häktningsförhandling vid Stockholms tingsrätt.
Erland Kaldaras vid Romska kulturcentret i Malmö säger att han vill läsa hela SIN:s rapport innan han absolut manar registrerade att söka skadestånd.
– Men min spontana reaktion är att om man känner sig kränkt och diskriminerad så ska man absolut ta kontakt med SIN. Vi kan uppmana människor att vända sig dit, men samtidigt måste Sin förklara för människor att det är en långsam process, säger Kaldaras till TT.
Han säger att storleken på skadeståndet inte spelar någon roll. Även om det bara skulle bli en krona per person är någonting annat viktigare:
– Det handlar om principen, att om man betalar så medger man att man har begått ett misstag.
Gå till toppen