Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Märkta av hatet

Rudy Mengesha vet hur det öppna hatet känns. Men var kommer det ifrån? Och vad gör det med oss? Sydsvenskan dyker ner i hatets kultur.

Första gången Rudy Mengesha blev kallad neger var på dagis. Hennes föräldrar är av afrikanskt ursprung. Själv är hon född i Sverige, uppvuxen i ett litet samhälle utanför Kristianstad.
Hon har kallats fläskläpp, negerläpp, svintohår, och har kommit hem gråtandes från skolan många gånger. Pojkstreck, har det hetat. Aldrig afrofobi.
– Lärarna förstod inte ordets innebörd, hur det skadar. Det är inte alls bara ett ord eller ett uttryck, man blir gradvis avhumaniserad. Det förstör en inombords, säger Rudy Mengesha.
– Det är nästan så att man börjar hata sig själv till slut. Tänk dig själv, att hela tiden få höra hur äcklig du är, hur fult ditt hår är, din näsa. Man vill bara bli respekterad för den man är.
– Jag vet inte hur länge ordet hat har funnits, men man kan ju inte läsa speciellt länge i Bibeln innan Kain tar livet av Abel, säger Per Johnsson, prefekt för institutionen för psykologi i Lund.
Han menar att hat är ett ursprungligt, nedärvt beteende, en gång i tiden avgörande för vår överlevnad. Han spårar hatet till stenåldersmänniskan, till en tid när grupper var livsviktiga för att samhället skulle fungera.
I dag finns det inte något behov av hat av överlevnadsskäl, men vi behöver fortfarande definiera oss i förhållande till grupper.
– Vi är väldigt stenåldersmässiga i det. Grupper ger trygghet. Och även om hat vid det här laget borde ha blivit irrelevant, så tycks en värld utan hat extremt utopisk, konstigt nog.
Kan alla hata?
– Ja, säger Per Johnsson. En normalempatisk människa kan i grupp bli en djävul. Det går inte enkelt att förklara varför, vi vet bara att de vanliga moraliska reglerna löses upp. Och hatet ligger nära tills hands, det är väldigt obehagligt.
– Ja, alla kan hata, säger även Magnus Lindén, lektor i psykologi vid Lunds universitet, som bland annat forskat på mekanismerna bakom militära överträdelser vid exempelvis Abu Ghurayb och Song My.
Fast, säger han, det verkar finnas grupper av människor med vissa egenskaper, där fördomsfullhet och hatiska attityder förekommer i större utsträckning. I dessa grupper är män överrepresenterade.
Hatar alltså män mer?
– Det finns ingen sådan forskning. Men indirekt kan man notera att fler män än kvinnor har egenskaper som är kopplade till hatiska attityder.
– Män och kvinnor har samma behov att dela in omgivningen i grupper, men män visar sitt hat tydligare, säger Per Johnsson.
Angel Rops kom ut som transsexuell i gymnasieåldern. Kommentarerna och hoten höll på att knäcka henne.
– Klasskompisar och folk på stan kallade mig transjävel, bögjävel, att jag skulle dö, att jag var sjuk i huvudet.
Hon drog sig undan, hoppade av skolan och blev djupt deprimerad. Hamnade i ett drogberoende, som ersattes med tv-spelsmissbruk. Det varade i flera år.
– Jag fick social fobi, klarade inte av offentliga platser. Det undermedvetna lärde sig att människor blev förknippade med smärta.
Varför blir du hatad?
– Transpersoner är, ihop med afrosvenskar, en av de mest synliga minoriteterna. Hat är ett ologiskt försvar mot sådant man inte känner till. Enda sättet att bekämpa hat är genom information.
Men Rudy Mengesha tror inte på den förklaringen, i varje fall inte när det gäller svarta.
– Hat finns även hos högutbildade, som jurister och poliser. Det handlar om arrogans, jag kan berätta hur mycket som helst om historien, men det tjänar ingenting till om ingen vill lyssna.
Hon talar om hur afrikaner avhumaniserats genom århundraden, om strukturer som vi ständigt reproducerar.
– Titta på hur svarta framställs i filmer, tv-serier och inom musikindustrin. Antingen gör man narr av dem, eller är de hotfulla.
– Transpersoner är massmördande psykopater, säger Angel Rops.
Det är fult att hata, för det passar inte in i vårt samhälles normer.
– I vår kultur ska vi vara toleranta och empatiska, och vi värderar dessutom självkontroll väldigt högt. Hat är motsatsen till det, säger Magnus Lindén.
Kan hat aldrig vara bra?
– Möjligen på kort sikt. Om man hatar cancer kan man motiveras att göra något positivt. Men på längre sikt är det bara en destruktiv, tärande börda.
Inte ens i krig tycks hat vara effektivt. I början av andra världskriget ansågs soldaterna behöva lära sig hata för att kunna döda fienden. Men hatträningen gav inget vidare resultat och lades ner. Man insåg istället att soldater som hatade fienden hade reducerad stridseffektivitet.
– Teambuilding, koordinering och samarbete gick åt pipan när man hade att göra med kroniskt aggressiva människor. De hade också lättare för att bryta ihop i strid. Snarare än hat var den främsta motivationskraften att man ville skydda sina kamrater, säger Magnus Lindén.
Närmare 300 hatbrottsärenden kommer att ha passerat Malmöpolisens hatbrottsenhet innan året är slut. Väldigt många fler incidenter når aldrig någon myndighet.
– Många blir avtrubbade och börjar acceptera det istället för att anmäla, säger Rudy Mengesha.
Hon berättar om hur hon undviker att gå in i vissa affärer för att hon förföljs av vakterna, avkrävs att öppna sin väska. Nyligen tackade hon nej till en fest för att den var i Sjöbo. Hon är inte välkommen dit, säger hon. Och även om det är snart tjugo år sedan Gerard Gbeyo mördades i Klippan åker hon inte dit heller.
Angel Rops har med åren lärt sig att hantera vardagliga glåpord, men efter hotet om arkebusering kastade hon sig in i bilen och rivstartade, gråtandes av ilska.
– Orden försvinner aldrig. Psyket tar längre tid att läka än kroppen.

Ur högen med anmälningar

Några anmälningar till Malmöpolisens hatbrottsenhet under året:
13.1: City. Två tjejer sitter på ett nöjesställe och kysser varandra. En man kommer fram och säger att det är äckligt, och slår och sparkar på dem.
18.1: Snödroppsgatan, Holma. Någon har ristat ordet ”bög” i en bil.
26.3: Docentgatan, Hermodsdal. En granne öppnar brevinkastet och skriker ”jävla muslimer, ni ska flytta härifrån, ni stör mig”.
27.3: Varuhuset på Jägersro. En telefonförsäljare blir kallad ”jävla neger” av en förbipasserande, berusad man.
17.6: En man som misstänks för ett brott hängs ut på sajten exponerat.info, bland annat med texten ”varning för zigenare”.
31.7: Kantatgatan, Lindängen. En död griskulting har hängts upp utanför ett källarförråd, som förmodligen används som källarmoské. På grisen är det sprejat ”Muhammed” på ena sidan och ”islam” på andra.
8.9: En man och hans ett och ett halvt år gamla son blir överfallna i Kroksbäck. De utsätts för grova rasistiska tillmälen och pappan blir misshandlad av flera personer som försöker kasta ner honom från en bro över Hyllievångsvägen.
28.9: City. En man klädd i kvinnokläder får höra kränkande, nedsättande kommentarer och blir misshandlad inne på en restaurang av en annan man.
2.10: City. En familj av judisk börd får davidsstjärnor klottrade på ytterdörren till sin lägenhet.

En studie i kränkningar

Stanfordexperimentet var ett socialpsykologiskt experiment som genomfördes 1971 under ledning av Philip Zimbardo (för övrigt hedersdoktor vid Lunds universitet 2009). 24 frivilliga, normalbegåvade och normalempatiska män delades upp i två grupper, fångar och fångvaktare, i ett fängelse som byggts upp i universitetets källare. En tredjedel av fångvaktarna utvecklade på några dagar sadistiska tendenser, och experimentet fick avbrytas i förtid. Den så kallade Lucifereffekten visar hur individer, genom att anta ett vi-och-dom-tänkande, och genom att ingå i en ondskefull social struktur, kan förmås att kränka andra människor.

Läs mer: www.prisonexp.org

Se mer: Den tyska filmen Experimentet från 2001 och en amerikansk med samma namn från 2010.

5518

... polisanmälningar innehöll hatbrottsmotiv under 2012, uppskattar Brå. Men långt fler drabbas. Under 2011 utsattes omkring 127 000 personer i åldern 16-79 år för över 220 000 hatbrott, enligt Nationella trygghetsundersökningen.

Hat

Enligt NE: Ytterst djupt känd motvilja vanlig mot någon/något som uppfattas som ett hot, en ond maktfaktor e.d.

Enligt Magnus Lindén: En extrem och utdragen känsla där en person eller en grupp avvisas eller förkastas på ett generaliserande och totalitärt sätt.

Hatbrott

Hatbrott innebär att någon angriper en person eller en grupp av människor på grund av deras etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet.

Främlingsfientliga eller rasistiska motiv är vanligast. Olaga hot eller ofredande är den mest förekommande brottstypen, följt av våldsbrott och ärekränkning.

Källa: Brå

Gå till toppen