Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Att offren förväntas förlåta blir en börda”

Inget är så psykologiskt krävande som att inse att man inte bara är ett offer, utan även förövare. Att försonas handlar inte bara om att ändra synen på de andra, utan även på den egna gruppen.

Det säger Lisa Strömbom, statsvetare vid Lunds universitet, som forskat på hur man förmår hela folk att sluta hata. Hon berättar om olika sätt att gå vidare efter krig och svåra konflikter.
Sydafrika har försökt hitta en officiell sanning, som alla kan enas om.
Rwanda har haft sina folkdomstolar, gacacas.
I Bosnien åker fredsutbildare runt i bland annat skolor och berättar om den andra sidan, för att ge barnen fler bilder av kriget än föräldrarnas.
– Men det finns ingen perfekt process, alla har sina baksidor, säger Lisa Strömbom. I Sydafrika har man lyckats undvika en öppen konflikt, men det är mycket våld kvar i samhället. Man har kommit långt, men är knappast färdig.
Viktigast är, tror hon, att det finns ett samspel mellan gräsrötter och elit. Initiativet kan komma uppifrån, men attitydförändringen måste ske lokalt. Och idéerna måste förankras, folk måste se poängen med att försonas, rädslor övervinnas.
– I Rwanda finns ett starkt påbud uppifrån att tutsier och hutuer ska leva tillsammans, men fortfarande är många djupt traumatiserade och har svårt att ta till sig det budskapet, säger Johanna Mannergren Selimovic på Utrikespolitiska institutet.
Hur gör man då rent praktiskt för att sluta hata sin granne?
– Det gäller att hitta strategier att fungera i vardagen, säger Johanna Mannergren Selimovic. Att förstå att inte bara den ena sidan har monopol på smärta. Och hitta gemensamma beröringspunkter.
I Bosnien har kvinnoorganisationer varit starkt drivande i försoningsprocessen. Snarare än att fokusera på etnicitet har kvinnor från båda sidor i konflikten kunnat enas i erfarenheten av att förlora ett barn.
Förlåtelse är inte nödvändig, inte alltid ens önskvärd.
– Sydafrikas linje, att förlåta men inte glömma, fick starkt genomslag först, men har i efterhand kritiserats. Att offren förväntas förlåta blir en börda för dem, säger Johanna Mannergren Selimovic.
Gå till toppen