Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Om Sydsvenskan

Sydsvenskan.se är nu myndig

Faxtjänsten är nedlagd men webben fortsätter vi att satsa på. Såhär gick det till när Sydsvenskan i IT-bubblans begynnelse lanserade sig på nätet för arton år sedan.

Det var vid tiden då ett lokalt företag ville slå världsrekord i antalet registrerade nya hemsidor under Malmöfestivalen. IT-bubblan var fortfarande fylld, tron på att Internet var lösningen på allt var stark och telefonförsäljare som ville kränga domännamn var lika vanliga som nutidens pensionssparrådgivare.
1995 såg sydsvenskan.se dagens ljus. Tidningen hade först planer på en bbs-tjänst, som innebar att läsare med sina modem kunde koppla upp sig på Sydsvenskans server och där läsa textfiler i det allra enklaste gränssnittet. I stället blev det world wide web.
Efter ett års utveckling (vår första ögonblicksbild är från 1996) såg vår webb – eller Internetsida, som den då kallades – ut såhär:
(Klicka på bilden för att, med hjälp av Wayback machine, komma till sidan som den såg ut då.)
Internetsidan var en av flera digitala tjänster. Det gick också att få artiklar faxade: Veckans vintips eller bokrecensioner till exempel, som hamnade i mottagarens faxrulle för cirka femton kronor.
Tidningen var de första åren sparsam med att lägga ut material från papperstidningen. Några kortisar och så material som de tre webbreportrarna tog fram – och själva kodade i html. En av dem var Hermod Pedersen, nu reporter på vår Malmöredaktion.
– Dåvarande chefredaktören Jan Wifstrand var i början avvaktande, precis som vi andra. Vi skulle testa och vara med men inte lägga ut för mycket. Vi letade efter sätt att ta betalt. Sedan kom nya kockar in i bilden. Plötsligt skulle vi ha räckvidd och få upp besökssiffrorna för annonsörernas del. Då kändes det relativt vettigt. Men vi skulle nog satsat mer på en betaltjänst, säger han.
Jan Wifstrand bekräftar återhållsamheten och menar att de första åren handlade mycket om att testa. Aftonbladet var den största förebilden.
Sedan starten har antalet besökare ökat varje år. Såhär ser antalet ut sedan 2002 vilket är så långt tillbaka vi har statistik tillgänglig:
Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet etablerade sig på nätet ungefär samtidigt som Aftonbladet och Sydsvenskan. Våra lokala konkurrenter valde att avvakta. Här två av dem 2002 respektive 2005:
Det klart mest sedda filmades av läsaren Roger Svensson i Hörby januari 2009. Hans meteorfilm har visats 627 000 gånger på Sydsvenskan.se:
En bit in på nollnolltalet hade i stort sett alla svenska medier, även lokalkonkurrenterna, nyheter på webben. Plötsligt hade alla läsare tillgång till samma medieutbud som tidigare bara de största biblioteken i landet kunde erbjuda. Och allt var gratis. Både Sydsvenskan och övriga medier fick kämpa för att läsarna skulle hitta rätt.
Efter femton år på webben blev sociala medier en del av vardagen.
– Vi började testa olika former hejvilt både professionellt och privat runt 2007. Vi insåg att det var viktigt. Och vi såg att trafiken till sajten tog fart den vägen. Det blev en viktig källa. Sedan såg vi att sociala medier började användas mer och mer i journalistiken, säger Anders Olofsson som då ansvarade för Sydsvenskans affärsområde Digitala medier.
Sydsvenskan blickade till en början österut, mot Finland, och den då hippa mikrobloggen Jaiku. Tjänsten köptes efter ett kort tag av Google, som fem år senare stängde den.
Fler tjänster testades, som Yammer och Bloggy, och efter ett tag landade vi i två huvudkanaler: Twitter och Facebook:
Första uppdateringen på Facebook kom i juni 2009.
Nu följs Sydsvenskan av knappt 17 000 personer på Twitter och 14 000 personer på Facebook. Sitt nuvarande utseende fick sydsvenskan.se i april 2010. Från att under de första femton åren ha haft ett traditionellt, papperstidningslikt upplägg fick webben sin egna layout med tydligt markerade toppnyheter följda av en lista med senaste nytt.
– Omgörningen väckte en hel del starka reaktioner. Ingen annan svensk sida såg ut såhär. Vi hämtade inspiration från flera amerikanska mediesajter men också från Facebook, där du har ett tydligt flöde av uppdateringar, säger Mattias Pehrsson, då utvecklingschef för Sydsvenskans webbredaktion och nu chef för sydsvenskan.se. Dagens, nya uppdatering av Sydsvenskans webb märks inte så mycket när du läser den på datorn. Däremot i mobilen. Mobilsajten är efter uppdateringen snarlik versionen som läses på datorskärmen. 
– Är det något som går att slå fast för läsningen i framtiden så är det att fler kommer att läsa oss i sina mobiltelefoner, säger Mattias Pehrsson.
Nästa steg är en ny mobilapp som planeras att släppas inom kort.
Gå till toppen