Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Äktenskapslag ett vägval

Ska äktenskap vara reserverat för heterosexuella par? Det ska kroaterna svara på idag i en folkomröstning. Initiativtagare är ”I familjens namn”, en rörelse med starka kopplingar till katolska kyrkan och den högerkonservativa oppositionen.

Frågan som kroaterna ska ta ställning till lyder: ”Är du för att det i grundlagen införs en bestämmelse om att äktenskapet är en livslång förening mellan man och kvinna?”
Inte ens de mest hängivna aktivisterna på nej-sidan tror på en seger i folkomröstningen på söndag. De som står bakom initiativet har fördelar i en extremt välutvecklad infrastruktur och pengar.
– Vi är lilla, fattiga David som möter Goliat, säger Ivan Novosel från Zagreb Pride.
Han befinner sig på Cvjetni trg, Blomstertorget, i centrala Zagreb för att lansera kampanjen ”Glasaj protiv”, rösta emot. Ett tjugotal aktivister bär T-shirts med kampanjens slogan och skyltar som säger ”Det är bara du som avgör vem som är din familj” och ”Det är mänskligt att vara emot”. Några kända kroatiska profiler – regissörer, skådespelare, journalister – är också på plats och berättar sina skäl för att rösta mot. Medieuppbådet är stort.
Nej-sidan har stöd från regeringen. Utrikesministern och vice statsminister Vesna Pusic uttrycker sig nästan identiskt med Ivan Novosel:
– Det här är en nyckelfråga. Det är viktigt att medborgarna deltar i folkomröstningen och att de röstar mot diskriminering. Om vi idag tillåter diskriminering av en grupp, oavsett vad man har för åsikt om den gruppen, kan vi vara säkra på att vi själva kommer att stå på dagordningen nästa gång, för var och en av oss tillhör en minoritet enligt något kriterium, säger hon.
Ivan Novosel tvivlar inte på att det här bara är första steget i en kampanj från värdekonservativa krafter i Kroatien.
– De skulle vilja angripa aborträtten, men den har vi ärvt från Jugoslavientiden och är inte något som folk skulle ge upp så lätt.
Ladislav Ilcic från initiativet ”I familjens namn” säger till Radio Free Europe att de företräder en majoritet av kroaterna, vars värderingar ignoreras av landets politiska elit:
– Det handlar om grundläggande värderingar om äktenskap och familj. Det är viktigt att vårt lands grundlag avspeglar de värderingarna, säger han.
Kroatien blev medlem i EU den 1 juli i år. Ivan Novosel tror inte att folkomröstningens tajmning är en slump:
– Vi som jobbar med människorättsfrågor har sagt till varandra, ”när vi väl är med i EU kan vi inte göra någonting.” EU-kommissionen granskar inte frågor om mänskliga rättigheter längre, inte som de gjorde när vi fortfarande befann oss i integrationsprocessen. Man måste se hbt-rörelsens framgångar i ljuset av Kroatiens närmande till EU. Politikerna var tvungna att vara väldigt noga med vad de sa i offentligheten. Nu blir de inte granskade på samma sätt längre, säger Ivan Novosel.
Kroatien är ett land där traditionella värderingar krockar med en EU-anpassad lagstiftning och ett civilsamhälle som lyckats driva mänskliga rättighetsfrågor starkt. Parallellt med initiativet till folkomröstning har regeringen presenterat ett förslag på en lag för registrering av partnerskap för samkönade par. Går den igenom blir den lagen den mest moderna i sitt slag i Europa. Och på Zagreb Pride i somras tredubblades antalet deltagare, från 5 000 till 15 000, som en direkt reaktion på initiativet till folkomröstningen.
För nej-kampanjen har det viktigaste varit att mobilisera folk att faktiskt gå och rösta. En del av kampanjen handlar om att förklara varför bojkott inte är ett alternativ – folkomröstningen kommer att vara giltig oavsett antal deltagare.

Kroatiens styre och folkomröstningen

Kroatiens regering består av en koalition av Socialdemokrater (SDP) och Kroatiens folkparti – liberaldemokraterna (HNS), med stöd av Istriens demokratiska församling (IDS). Det största oppositionspartiet är HDZ, Kroatiens demokratiska union. HDZ satt även vid makten på 1990-talet och partiledaren då var Franjo Tudjman, det självständiga Kroatiens första president. HDZ stödjer ja-sidan i folkomröstningen.
Inför folkomröstningen om Kroatiens EU-medlemskap 2012 tog man bort regeln om att minst 50 procent av väljarna måste delta för att en folkomröstning ska vara giltig.
Regeringen har nu tagit ett initiativ för en grundlagsändring så att vissa frågor ska exkluderas från möjligheten att beslutas om via folkomröstning. Det gäller i synnerhet sådana som handlar om minoritetsrättigheter.
Gå till toppen