Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Det är en seger att vi har överlevt”

En formulering i födelseattesten räddade Leo Kramár undan nazisternas koncentrationsläger. Nu bor han i Staffanstorp och den 2 december firar han sin 90-årsdag.

Leo Kramár undslapp nazisternas koncentrationsläger genom en formulering i födelseattesten. 90-årsdagen imorgon firas i hemmet i Staffanstorp.Bild: Foto: David Bergström
Många år efter kriget, när Leo Kramár reste utomlands, letade han alltid upp telefonkatalogen över den nya platsen. Han slog upp bokstaven M och sökte sig ner över raderna, efter kombinationen Mayer, Leo.
Det är hans pappas namn.
I stora städer kan han hitta det. Som när han och hustrun Gunilla Kramár var i New York för 13 år sedan.
– Jag hittade minst fyra, fem personer med namnet Leo Mayer. Men jag ringde aldrig. Jag behärskade mig, säger Leo Kramár.
Senare har han fått höra att han inte är ensam om att göra så. Att leta efter namnet på anhöriga som gått förlorade i nazismens förintelseläger under andra världskriget är vanligt.
I morgon fyller Leo Kramár 90 år. Sista gången han såg sin pappa var 1943 i det getto som nazisterna hade upprättat för Prags judar under andra världskriget.
Samma år deporterades Leo Mayer till koncentrationslägret Theresienstadt. Därefter hörde Leo Kramár inget mer från sin far. När kriget var slut fick han veta att Leo Mayer i september 1944 skickats vidare till Auschwitz där han hade gasats ihjäl i gaskammare.
Ändå bläddrade Leo Kramár i många år i telefonkataloger.
– Man inbillar sig att han lever fortfarande, fast man vet att det är helt galet, förklarar Leo Kramár och slår ut med armarna i en hopplös gest.
Han tittar på familjefotografierna som hänger i villan i Staffanstorp. Där finns fotografiet på sonen, Leo, och bland barnbarnen, ytterligare en Leo.
– Jag ser det lite som en seger över Hitler. Min pappa hette Leo, jag heter Leo, min son heter Leo, och lilla barnbarnet heter Leo. Det är en seger att vi har överlevt.
Leo Kramár föddes 1923 i Hodonin i dåvarande Tjeckoslovakien.
– Jag var en liten olycka. Min mor var 20 år, kristen och ogift. Pappa var jude, och det gjorde inte saken bättre.
Så Leo Kramár, som bar sin mors efternamn, togs om hand av sin morfar och dennes fru. Hans mor träffade en ny man.
Fadern betalade underhåll och skickade presenter, men det var först 13 år senare som Leo Kramár fick träffa honom i Prag.
När Hitler kom till makten och började sätta sina planer för Tysklands utvidgning i verket blev läget snabbt spänt i Tjeckoslovakien. Redan 1938 tågade tyska trupper in i landet.
När kriget startade, och förföljelsen av miljontals judar, romer, homosexuella och andra grupper övergick i masslakt kunde tonårige Leo Kramár tacka sin mor för att faderns namn inte stod i födelseattesten.
Istället stod det bara ”Fader okänd”.
Det blev aldrig känt för den nazistiska ockupationsmakten att Leo Kramár var halvjude.
För Gestapo förklarade han att hans mors nya man egentligen var hans riktiga far, men av skam för att ha fött honom utanför äktenskapet ville modern vid födseln inte erkänna mannen som pappa.
Den lögnen räddade förmodligen livet på Leo Kramár. Utan att han riktigt förstod det.
– Vi visste att det fanns koncentrationsläger, och att det försvann folk dit. Men vi visste inte riktigt vad som hände. Det kom meddelanden om att folk hade dött i lunginflammation. Vi anade att det hände saker. Men vi hade ingen aning om att det fanns förintelseläger, säger Leo Kramár.
Tre år efter andra världskriget tog kommunisterna makten i Tjeckoslovakien med en ny, repressiv politik. Leo Kramár, som hade börjat studera ekonomi i Prag, deltog i en demonstration mot den nya regimen och blev utesluten ur högskolan.
– Jag orkade inte leva fler år med att hålla käft och vara tyst, att inte våga säga vad man ville. Det gick inte, säger Leo Kramár, som hösten 1948 beslutade sig för att fly till Sverige.
Efter nio månader i österrikiskt flyktingläger kunde Leo Kramár slutligen, i mars 1949, korsa den svenska gränsen.
Efter att ha bildat familj och flera år jobbat som ekonom kom han till Skåne för att arbeta i ett byggföretag. Han bosatte sig i Staffanstorp. Han skiljde sig från sin dåvarande fru, och träffade Gunilla.
När byggföretaget gick i konkurs skolade han om sig till ämneslärare.
Leo Kramár har översatt tjeckisk filosofi och skrivit en bok om rasistiska ideologier. Han ägnar flera timmar om dagen åt att läsa och skriva.
”Det finns vissa saker du aldrig ska tala om." Det var det sista Leo Kramárs far sa till honom i Prags getto för 70 år sedan.
De orden satte sig djupt.
– Jag berättade inte för mina barn att jag hade judiskt påbrå förrän de var i tonåren. Jag tyckte att det var farligt och kändes så skamligt, säger Leo Kramár.

90Leo Kramár

Bor: I Staffanstorp.
Familj: Hustrun Gunilla Kramár och barnen Leo, Helena, Susanna och Jan från ett tidigare äktenskap, samt fem barnbarn och ytterligare två barn och sex barnbarn på Gunillas sida.
Intressen: Läsa, skriva och spela bordtennis i källaren.
Aktuell: Fyller 90 år imorgon den 2 december.
Firar: Med en fest i huset för familj och vänner.
Gå till toppen