När Bengt Lindoff ska natta sin tioårige son hemma i villan i Bjärred får han då och då frågan:
– Pappa, har du uppfunnit något i dag? Kan du inte berätta om det?

Ganska ofta blir det en godnatthistoria. För Bengt Lindoff är en av Sveriges flitigaste uppfinnare med hundratals patent över hela världen.

Han tillhör en kategori av de skånska snillena. Att hitta på nya lösningar för mobiltelefoner är hans jobb på forskningsavdelningen på Ericsson i Lund.

När Malin Sjöö bakar bröd i laboratoriet på Kemicentrum i Lund är det en annan sak. Hon och hennes kollegers uppfinning av ett unikt hälsobröd uppstod på jobbet. Nu är snilleblixten verklighet och snart i våra brödkorgar.

Snillen? Finns de? I Nobelpristider känns det otvetydigt som att svaret är ja. Några stycken om året, åtminstone.

Men snillena finns överallt, alltid. Mitt ibland oss andra. Inte minst i Skåne, som har utsetts till en av världens främsta regioner för innovationer och utveckling.

Skåne? Hur är det möjligt?

Fråga OECD, som plockar in Skåne bland de tjugo ledande innovationsregionerna i världen. Eller checka EU:s purfärska innovationsindex där Sverige toppar med regionerna Stockholm, Östergötland och – Skåne.

Men de skånska snillena ska bli ännu fler. Och ännu vassare. Det har Region Skåne bestämt. Ambitionen är att Skåne 2020 ska bli bäst i Europa och i världstoppen på grenen sprudlande hjärnors förverkligande av idéer.

Är det möjligt? Ja, tror strategerna. Fler skånska tioåringar ska kunna somna förvissade om att pappa och andra som han fixar en bättre värld tills de själva blir vuxna.

#

Det började förstås med pillande med datorn.

I början av åttiotalet var Bengt Lindoff starkt påverkad av sina två storebröder som båda var dator- och ingenjörstyper. Programmering var kul.

Innan dess hade Lego varit kul. Och matte. Både föräldrarna var naturvetare.
Så det blev en avhandling i matematisk statistik.

1998 började han på Ericssons forskningsavdelning i Lund. Det var precis i skiftet mellan 2G och 3G, det som möjliggjorde allt vi i dag använder mobiler till.

Femton år senare står Bengt Lindoff en mörk novembereftermiddag och langar fram papper med det ena USA-patentet efter det andra på sammanträdesbordet på jobbet på Ideonområdet i Lund.

Det är ofantligt tättskrivna buntar på sex-åtta sidor vardera, garnerade med långa formler och ritningar. Bengt Lindoff kastar en hastig blick på var och en innan han slänger fram dem:
– Det här behöver du om du ska surfa med 2G.
– Det här gör att du kan ta emot radiosignalerna så billigt och energieffektivt som möjligt.
– Utan det här kan du inte hitta nästa basstation när du rör på dig.
– Så här ska telefonen bära sig åt när den tappar samtalet.

Så där kan han hålla på. För Bengt Lindoff är Sveriges i särklass mesta uppfinnare räknat i antalet patent.
* 133 patent är godkända i USA, av 305 inskickade patentansökningar. Fler är på väg att godkännas eftersom granskningsprocesserna tar flera år.
* 776 patent är godkända i något land. Varje land hanterar patent självständigt.

Hur bra är det? Tja, enligt den statliga myndigheten Tillväxtanalys som häromåret gjorde en sammanställning över svenska patent 1978–2009 är det alldeles enastående.

De drygt 18 000 uppfinnarna under perioden hade i genomsnitt 1,5 beviljade patent var, hälften bara ett. Ingen hade lika många patent utan meduppfinnare som Bengt Lindoff.
– Nåja, alla vi fyrtio på forskningsavdelningen har åtminstone något patent per år. Och jag...ja, jag tycker det är roligt, helt enkelt. Det finns alltid något man kan förbättra. Jag har liksom fått den nischen här. Man lär sig tänka på ett visst sätt.

Så kan ett skånskt snille resonera. Men Bengt Lindoff tillhör den grupp uppfinnare som har betalt för att vara snillen, ofta på ett företags utvecklingsavdelning.

Det är förstås de som står för flest patent i Sverige, trots att universiteten lär ha hjärnor så det förslår.

Tillväxtanalys konstaterar att folk knutna till universitet och högskolor stod för omkring vart tjugonde patent i Sverige under nollnolltalet.

Internationellt sett är det en hög siffra, bara strax under motsvarande andel i superhjärnornas tummelplats USA.

Nu är antalet patent inte allt. Inte Nobelpris heller. Men sedan 2009 har Lunds universitet satsat på att få upp siffrorna genom ett särskilt växthus för lovande frön i snillebranschen – LU Innovation System.
– Det ensamma snillet finns fortfarande här och där. Men ska det komma ut ur uppfinnarverkstaden med sin idé krävs det flera med kunskaper om olika områden för att den ska ha en chans att förverkligas. Där kommer vi in.

Linus Wiebe är erfaren starta upp-bolagsmänniska med bakgrund i bland annat Precise Biometrics och Anoto och är numera vd för LU Innovation System.

Där har han ett digert gäng affärsutvecklare, jurister och patentingenjörer bakom sig som vid behov kan plocka in ytterligare sakkunskap både inom och utom universitetet.

Till dem kommer forskare som har ett forskningsresultat och en begynnande idé om att det här kanske kan vara något som gör nytta och är säljbart.

Proffsbedömarna nagelfar produkten. Är den realiserbar? Behöver den modifieras? Finns det en marknad? Hur stor är den? Finns det konkurrerande produkter? Kan den patenteras?
– Forskaren är ofta fokuserad på sin lösning. Vi kan helt enkelt se med lite distans på om det finns en marknad för den. Faller det väl ut kan vi visa vägen till startkapital, arbetsplats och möjliga kunder. Och kanske stödinvestera i företaget, oftast några hundratusen, högst en miljon, säger Linus Wiebe.

Under 2012 utvärderade bolaget 104 idéer, medverkade till tjugotvå patent och till sexton bolagsbildningar. Det investerade i sex bolag och har därmed ägarintressen i ett fyrtiotal.
Bolaget Speximo var ett av investeringsobjekten 2012. Bolaget gör en quinoabaserad hudkräm, och Malin Sjöö är vd.

Hon är docent i livsmedelsteknologi på LTH och är inblandad i ytterligare ett projekt som sedan i våras finns i innovationsbolagets investeringsportfölj: företaget ViscoSens som gör ingredienser till fiberbaserade hälsobröd.

Hemligheten bakom Speximos hudkräm är alltså quinoa, en sydamerikansk växt vars frön i matlagning kan användas i stället för ris eller couscous.

Och hemligheten med quinoa är att stärkelse från den har perfekta egenskaper för att – enkelt uttryckt – hålla en kräm krämig utan tensider, en kemisk tillsats som normalt finns i krämer och kan göra både hud och natur irriterad.

Både krämen och ingredienserna till hälsobrödet, en mix och metod som gör att man kan äta brödet utan att blodsockret rusar iväg, är ett resultat av samarbeten där de olika livsmedelsforskarnas specialiteter har gift sig väl.
– Vi har jobbat i många år i respektive grupp. Det gäller att fungera ihop och ha lagom mycket kunskap samtidigt som man inte tror sig veta allt. För då blir det inget nytt, säger Malin Sjöö.

Och det är ungefär så de entusiastiska näringsutvecklarna Maria Lindblom och Magnus Jörgel på Region Skånes näringslivsavdelning resonerar.

Förmågan att samverka är a och o när innovationer ska växa fram på tiotalet, menar de. Einstein har bytt namn till Flerstein. Samhället har en annan logik och marknaden ser annorlunda ut i dag än för bara tio år sedan.
– Snillen går ihop i nätverk, crowdsourcing. Man måste se till att saker får ett värde mycket snabbare än i industrisamhället. De flesta entreprenörer i Skåne i dag drivs inte av att de ska få ett patent och inkomster från det, säger Magnus Jörgel.

Det handlar om nya sätt att skapa värden. Och nya värden: människor ska bli glada och lyckliga, och det skapar man inte med gammaldags grepp som patent, nya prylar och kvartalsrapporter som pekar uppåt, menar han.

Innovationsarbetet i Skåne är på mycket god väg att nå ännu högre nivåer, säger Maria Lindblom. OECD:s och EU:s listmakare över snillrika regioner ska allt få se.
– Utgångsläget för att bli Europas mesta och en av världens främsta regioner för innovationer, forskning och utveckling är så gott att det nu egentligen bara handlar om att slipa på toppen.
Skånes rykte i branschen är gediget. Slagkraften är redan stor. Snillena många. Kompetensen enorm. Och innovationsbredden ofantlig, konstaterar Magnus Jörgel. Till råga på allt är ESS på gång med allt vad det kommer att ge.
– Det enda som egentligen saknas för Skånes prestige är ett Nobelpris.

1707
Ramlösa hälsobrunns mineralrika vatten etableras som bot mot både skörbjugg, svindel, gikt och darrande leder av medicinprofessorn Johan Jacob Döbelius.

1770
Vinsyra i kristallinsk form framställs, vilket senare leder till upptäckten av andra fleratomiska organiska syror som citronsyra och äppelsyra.

1813
Så kallad svensk eller klassisk massage utvecklas av gymnastikfadern Per Henrik Ling. Efter flytt från Skåne till Stockholm grundar han Gymnastiska centralinstitutet.

1824
Botanikern Carl Adolph Agardh systematiserar alger och lanserar algforskning. Han är även nationalekonom och introducerar begreppet "statsskuld".

1843
Den första räknemaskin som både kunde framställa matematiska tabeller och trycka dem tas fram av Georg och Edvard Scheutz, vilket gav guldmedalj på världsutställningen 1855.

1847
Efter studier av kvarlevor av djur i skånska torvmossar etablerar naturvetaren Sven Nilsson den då revolutionerande teorin att Skandinavien varit förbundet med övriga Europa.

1870
Lars Olsson Smith från Kiaby hittar på en ny metod att rena brännvin på. Han tiodubblar reningen och kallar resultatet för Absolut rent brännvin. Namnet lever vidare i världsprodukten Absolut.

1887
Ett av de första stegen i kunskapen om atomers uppbyggnad tas av fysikern Janne Rydberg som gav namn åt det internationellt vedertagna begreppet "Rydbergs konstant".

1916
Röntgenspektroskopin revolutioneras av nya instrument gjorda av Manne Siegbahn. Med deras hjälp gör han upptäckter som gav Nobelpris 1924, dock sedan han flyttat till Uppsala.

1918
Den skånske uppfinnaren Baltzar von Platen konstruerar med kollegan Carl Munters ett helt nytt slags kylskåp som är tyst, utrymmessnålt och utan rörliga delar.

1925
Ärftlighetsforskaren Herman Nilsson-Ehle utvecklar bättre jordbruksgrödor. De större skördarna av dessa anses ha minskat livsmedelsbristen under andra världskriget.

1926
Den första respiratorn uppfinns av fysiologen Torsten Thunberg. Barospiratorn gav konstgjord andning genom ändrat lufttryck kring patienten, en teknik som efterhand utvecklades.

1933
Sveriges mjölköverskott är stort. Näringsfysiologen Ninni Kronberg i Rydsgård hittar på en helt ny metod för att torka mjölk till mjölkpulver. Företaget Semper bildas och kommersialiserar idén.

1944
Tetraedern uppfinns av laboratorieassistenten Erik Wallenberg, en pyramidformad förpackning för vätskor. Ruben Rausing förädlar och patenterar den och startar Tetra Pak 1951.

1946
Världens första konstgjorda njure uppfinns av medicinprofessorn Nils Alwall. Tjugo år senare lanseras den av företaget Gambro som han startar tillsammans med Holger Crafoord.

1963
Brist på enzymet laktas i tunntarmen gör att mjölksocker inte kan brytas ner. Näringsforskaren Arne Dahlqvists upptäckt förklarar laktosintolerans, en dittills okänd åkomma.

1964
Malmöfabrikören Karl Dahlman tillverkar motorgräsklippare. Han hör talas om de nyuppfunna (båt)svävarna. Med hjälp av ingenjören Sven Erik Camph uppfinner han den svävande gräsklipparen.

1965
Snickaren Henning Eklund i Malmö uppfinner tandstickan TePe tillsammans med professorerna Bo Krasse och Hilding Björn på tandläkarhögskolan. Trekantsstickan görs fortfarande i Malmö.

1966
Kramp i luftrörens muskulatur kan lösas med ett läkemedel som gör det lättare för astmatiker att andas. Medlet Bricanyl uppfinns av tre kemister på läkemedelsföretaget Draco.

1967
Tuggtobak dämpar abstinens hos rökare. Förklaringen är nikotinberoende, kommer Claes Lundgren och Stefan Lichtneckert på och utvecklar Nicorette, världens första nikotinläkemedel.

1969
Ett kontrastmedel för röntgen som till skillnad från sina föregångare är ofarligt och nästan smärtfritt konstrueras av radiologprofessorn Torsten Almén.

1971
En helt ny sorts respirator med flödesreglering förändrar intensivvården i världen. Servoventilatorn utvecklas av medicinforskarna Björn Jonson och Sven Ingelstedt.

1972
Skriva ut en färgbild? Inga problem sedan fysikprofessorn Hellmuth Hertz utvecklat bläckstråletekniken och därmed skrivarnas prestanda.

1984
En nätverksbaserad skrivarserver blir premiärprodukten när LTH-studenten Martin Gren och kompisen Mikael Karlsson på Handels startar firman Axis, nu en marknadsjätte.

1987
Astmamedicin som andas in behöver doseras rätt. Kemisten Kjell Wetterlin och kolleger på Astra Draco kommer på hur. Turbohalern är i dag en världsprodukt.

1990
Vad kan ersätta mjölk i mjölkprodukter? Jo, havre. Professor Rickard Öste producerar en flytande havrebas som alternativ. Oatley är i dag marknadsledande i Sverige.

1991
Solid cancer kan behandlas genom att tumören värms upp med laserstrålar som får den att dö samtidigt som immunförsvaret stärks. Professor Karl-Göran Tranberg uppfinner metoden.

1991
Lactobacillus Plantarum 299v heter en mjölksyrebakterie som forskare på LTH tar fram. Den mag- och hälsovänliga bakteriedrycken Proviva blir en storsäljare som Danone köper upp.

1993
Qliktech heter företaget bakom programvaran Qlikview som samlar och åskådliggör information i affärssammanhang. Tre Lundaforskare utvecklar varan till en världsprodukt.

1995
Trådlös kommunikation mellan elektroniska enheter. Döpt efter Harald Blåtand. Sven Mattisson och Jaap Hartsen kommer på hur det ska gå till. Bluetooth finns numera överallt.

1997
Vass teknik för att känna igen fingeravtryck kombinerat med smarta kort. Den lösningen lägger grunden för företaget Precise biometrics som i dag fixar säker id-kontroll världen över.

1999
Professor Lars Edenbrandt får en idé: artificiell intelligens kan hjälpa läkare att ställa diagnoser för en mängd sjukdomar via en databas som tolkar röntgenbilder. Bildar företaget Exini.

... är förstås uppfinningarna och innovationerna under 2000-talet. Vi kontaktade personerna bakom några av de mest spännande upptäckterna och produkterna nu:

Biologiska läkemedel mot cancer
Produkt: Människan eget immunförsvar används för att tillverka "målsökande robotar" av kroppens antikroppar. Ett nytt sätt att bygga proteiner gör att de kan söka upp och döda tumörer. De kan också avslöja vissa cancersjukdomar i blodprov.
Upphov: Carl Borrebaeck, 64, Lund, professor och vicerektor vid Lunds universitet.
Nuläget: Läkemedlet är i klinisk fas, ett test på cancerpatienter blir godkänt inom två år via bolaget Immunovia.
Framtiden: Biologiska läkemedel har en enorm tillväxtpotential globalt.

Ansiktsigenkänning
Produkt: Sökmotor med avancerad bildanalys och ansiktsigenkänning. I bolaget Polar Rose vidareutvecklades igenkänningssystemet som började utformas under doktorandstudierna vid matematikcentrum.
Upphov: Jan Erik Solem, 37, Bjärred, entreprenör och forskare.
Nuläget: Bolaget köptes av Apple 2010 (för drygt tjugo miljoner dollar).
Framtiden: Polar Rose produkter lever kvar hos sina nya ägare. Själv ägnar jag mig åt nya äventyr inom forskning med nya bolag.

Cykelhjälm utan huvudsak
Produkt: Cykelhjälmen Hövding, unikt konstruerad som en halskrage med airbagfunktion som blåses upp på 0,1 sekund när den via avancerade sensorer känner att cyklisten är på väg att slå huvudet i marken.
Upphov: Anna Haupt, 33, Bara, och Terese Alstin, 33, Lund, som utformade hjälmen i samband med ett examensarbete som LTH-studenter.
Nuläget: Produktionen är i full gång med återförsäljare i flera europeiska länder.
Framtiden: Fortsatt marknadsföring och försäljning.

Tarmskarvare
Produkt: Ett kirurgiskt instrument som används för att skarva tarmar i samband med till exempel tarmcanceroperationer. Elastiska silikon- och plastringar förbättrar läkningen och hindrar skadligt tarmläckage, vanligt vid traditionell teknik.
Upphov: Kirurgerna Anders Grönberg, 55, Halmstad, och Henrik Thorlacius, 44, Lund.
Nuläget: Några varianter av produkten är kommersialiserade, andra i utvecklingsfas i företaget Carponovum.
Framtiden: Ljus.

Slankgörande piller
Produkt: Ett piller gjort av isolerade membran från gröna blad, så kallade thylakoider, som dämpar aptit genom att stimulera tarmens egna mättnadshormoner. Avsett för aptitkontroll och viktnedgång hos överviktiga.
Upphov: Professorerna Charlotte Erlanson-Albertsson, 65, och Per-Åke Albertsson, 83, Lund.
Nuläget: Kommer ut på marknaden 2014 via företaget Thylabisco.
Framtiden: Forskning på andra effekter inklusive verkan på diabetes 2-patienter.

Hälsohonung
Produkt: Honung som innehåller tretton sorters mjölksyrebakterier som bin har i sin mage och bara finns i vildhonung. Bakterierna dödar oönskadeandra bakterier.
Upphov: Mikrobiologiforskarna Tobias Olofsson, 28, och Alejandra Vasquez, 23, Lund.
Nuläget: Flera funktionella livsmedel på marknaden, bland annat för stärkt immunförsvar och mot infektioner.
Framtiden: Förhoppningsvis världsvid försäljning av functional food och medel för sårbehandling. Kanske ett Nobelpris för vår upptäckt av "levande antibiotika".

Nanotrådar
Produkt: Ultratunna nanotrådar av halvledarmaterial för användning inom nanovetenskap och för elektronik, lysdioder och solceller.
Upphov: Professor Lars Samuelson, 64, Malmö, chef för nanoforskningen på Lunds universitet och på företagen Qunano, Sol Voltaics och Glo.
Nuläget: Världsledande komponentutveckling inom elektronik, lysdioder och solceller. Lysdioder för skärmar kommer ut på marknaden 2014, senare övriga produkter.
Framtiden: Allmänbelysning med 75 procent mindre energiåtgång, effektivare solceller och bättre uv-ljus för sterilisering, vattenrening och annat.

Cancerkollare
Produkt: Ett nytt instrument för att ta enklare och mer effektiva prov på cancermisstänkta förändringar inuti kroppen via kameraundersökning/gastroskopi.
Upphov: Läkaren Charles Walther, 39, Lund.
Nuläget: Produkten Endodrill är på väg att finjusteras för en första studie på människor.
Framtiden: Pilotstudie 2014, sedan en större studie på flera sjukhus innan den kommer ut på marknaden.

Skyddande protein
Produkt: Läkemedlet A1M som består av ett protein som fungerar som ett skyddande "konserverings- och rostskyddsmedel" i kroppen.
Upphov: Professorn i medicinsk kemi Bo Åkerström, 61, Lund, och ett forskarteam.
Nuläget: Läkemedlet fungerar i djurtester och vi riktar nu in oss på framför allt njursjukdomar och havandeskapsförgiftning hos människor.
Framtiden: Förfina metoden för användning på människor, tester och godkännande. Hitta fler behandlingsområden.

Fuktskadeduk
Produkt: En smart duk som sätts över fuktskadade partier i en byggnad. Släpper igenom fukten men hindrar skadliga föroreningar som mögel och gaser att tränga ut. De akuta problemen med fuktskador stoppas snabbt.
Upphov: Professor Lennart Larsson, 64, Lund, och ett forskarteam.
Nuläget: Bolaget cTrap startade i somras och har fått upp försäljningen, främst hos kommunala fastighetsbolag.
Framtiden: Behovet av produkten är stort, så vi räknar med att cTrap ska kunna växa.