Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Fascism på fotbollsplanen

Redan tidigt på eftermiddagen dyker poliserna och deras piketfordon upp överallt i Zagrebs centrum. På kvällen ska Kroatien möta Island på Zagreb-laget Dinamos arena, för kvalmatch till fotbolls-VM för herrar. Sedan ett moderat rökförbud infördes är alla uteserveringar utrustade med gasolvärmare, infravärme och filtar så trots att det är november sitter de flesta utomhus och tittar på matchen, iklädda de rödvitrutiga matchattiraljerna.
Kroatien vann med 2–0 och säkrade sitt deltagande i VM i Brasilien. Men eftersnacket kom att handla om något helt annat. Landslagsspelaren Josip Simunic, som annars spelar för Dinamo, tog efter slutsignal tag i en mikrofon och började ropa ”Za dom” (för fosterlandet), varpå publiken svarade ”Spremni!” (redo) – som en hälsning från andra världskriget då fascistiska Utsjasa ropade samma sak.
Under nittiotalets krig fick ramsan ny popularitet. För att vara tydlig; det är som om en spelare i Tyskland skulle ropa ”Sieg Heil”. Simunic dömdes att betala 30 000 kronor i böter av åklagare, för spridandet av rashat, och Fifa har startat en utredning om incidenten. Genast startades en Facebook-grupp till stöd för Simunic och själv säger han att han bara älskar sitt land och är förnärmad över att bli kallad nazistsympatisör.
Kroatiska kolumnisten Boris Dezulovic skrev häromdagen att det är allvarligare att tiotusentals supportrar ropade ”Redo!” tillbaka än att Simunic ropade ”För fosterlandet”.
Fotboll och fascism är ett problem inte bara i Kroatien utan också i grannländerna. Så farliga anses supportrarna vara, att när Kroatien och Serbien möttes i kvalspelet, först i Zagreb och senare i Belgrad, tilläts bara hemmalagets fans på stadion. De buade åt bortalagets nationalsång.
Gå till toppen