– Jag tror på mentorer och förebilder, säger Malin Wikerberg, grundare, delägare och kreativ chef på reklambyrån Lite Attention.
Hon berättar om reaktionerna på att hennes man var pappaledig med deras nyfödda tvillingar från första dagen. Från ifrågasättande – kommer ni att klara det? – till erkännande och uppskattning.
– Vi gör ju individuella val, men både företag och regeringen har också ett ansvar för jämställdheten, säger Malin Wikerberg.
Vad borde vi göra? undrar jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) och hennes partikollega, riksdagsledamot Tina Acketoft.
Och även om diskussionen vid lunchbordet snuddar vid frågor som kvalitet i förskola och skola, fler pappadagar och att hjälpa kvinnor starta eget, så kommer förebilderna hela tiden tillbaka som ett effektivt verktyg för jämställdhet. Som Sydsvenskans ekonomikrönikör Thomas Frostberg och hans Tacka nej-initiativ, som går ut på att män ska tacka nej till att medverka i paneler där det endast ingår män. Det händer ofta att han själv hamnar i den situationen.
– När jag säger varför jag inte kan ta uppdraget, möts jag med total häpenhet. Men det positiva är att i nio fall av tio backar man snabbt, man vet att man idag inte kan sätta upp en sådan panel om man vill framstå som en någorlunda modern arbetsgivare, säger Thomas Frostberg.
Huvudmålet är att få folk att börja tänka, betonar han. Att den som ordnar en panel eller rekryterar en person, ska fundera över vilka kompetenser som behövs, inte bara ta en person i så hög ställning som möjligt (som då ofta blir en man).
– Man förväntar att en man i vd-position levererar bäst innehåll, medan det kanske är någon långt nere i organisationen som kan en fråga bäst, säger Thomas Frostberg.
Som minister och förebild, vad tackar jämställdhetsministern själv nej till?
– Jag har inte ens tänkt på möjligheten förrän jag läste om Thomas initiativ, säger Maria Arnholm. Men nu ska jag se det som en möjlighet. Som statsråd har jag extra stor makt att tacka nej. I mitt förra jobb som moderator kunde jag känna att jag var det kvinnliga alibit. Ibland påpekade jag det, men jag kan inte påminna mig om att jag tackade nej på grund av det.
Kan allt jämställdhetsarbete gå via förebilder och på frivillig väg, eller finns det saker man behöver man tvinga igenom?
– Det utesluter jag inte. Jag tror mycket på kvotering i den meningen att man medvetet jobbar med mångfald. Men min utgångspunkt är att det ska komma inifrån, på frivillig väg, till exempel att individer som Thomas ta ett eget ansvar. Jag tror mer på det sättet att arbeta, säger Maria Arnholm.
Trötta på helmanliga paneler
"#TackaNEJ är ett upprop för oss som har tröttnat på helmanliga sammanhang och vill göra något åt det." Så står det på Tacka nej-kampanjens hemsida, som Thomas Frostberg startat tillsammans med forskaren Marcin de Kaminski, bloggaren och kommunikationskonsulten Fredrik Wass samt Rättviseförmedlingen. I dagsläget har nästan 200 personer skrivit under på listan, bland andra Lunds universitets rektor Per Eriksson. Per Eriksson har också uppmanat resten av landets universitetsrektorer att skriva under.