En av dem som nu drabbats av vad som tycks vara politiskt våld är Anders Dahlberg i Burlöv, partiets man i kyrkofullmäktige.
Det var han som skrev under pseudonymen ”Malmoman64” på hatsajten Avpixlat och fick sin identitet avslöjad i Expressen. När Sydsvenskan konfronterade honom med inlägg om att ”etniska svenskar” borde beväpna sig för att ”kasta ut grottmänniskorna” hävdade han att det var en kompis som skrivit från hans bärbara dator.
I tisdags kväll detonerade en bomb vid Dahlbergs ytterdörr i Arlöv. Ännu vet ingen vem som utlöste den. Men det är ett rimligt antagande att sprängningen var en följd av den senaste tidens publicitet.
Därmed är det ett politiskt attentat.
Kriminologen Sanna Wallin på BRÅ (Brottsförebyggande rådet) genomförde i fjor en stor kartläggning av hot och våld mot förtroendevalda. Tiotusen politiker runt om i landet svarade i en enkät.
En av sex (16 procent) av de folkvalda uppgav att de någon gång under det senaste året utsatts för hot eller våld. Ett parti stack ut: Bland Sverigedemokraterna sade sig hälften (49 procent) ha drabbats.
Sanna Wallin poängterar att hot och våld mot politiker inte är någon ”enpartifråga”. Räknar man antal offer i absoluta tal så utsätts fler socialdemokrater och moderater, eftersom de är betydligt fler. Men räknat som andel råkar alltså SD-politikerna värst ut.
Ur ett demokratiskt perspektiv är det naturligtvis lika illa, oavsett vilka åsikter den folkvalde torgfört.
– När en politiker hotas eller utsätts för våld så är det ett angrepp på själva demokratin och därmed på hela folket, säger Sanna Wallin.
Enligt BRÅ:s kartläggning är det ofta – precis som i fallet med Anders Dahlberg – förtroendevalda som synts mycket i medier som råkar illa ut. Samtidigt ligger det i själva politikerrollen att synas – vare sig man torgför sin åsikt eller granskas av kritiska medier.
Vem är det som står för det politiska våldet?
När ett gäng nazister ur Svenska Motståndsrörelsen i helgen kastade sig över en fredlig antirasistisk demonstration i Stockholmsförorten Kärrtorp med flaskor, bengaler och tillhyggen visade det högerextrema våldet sitt nakna ansikte.
Men i Säpos rapport över ”våldbejakande extremism” – som presenterades i måndags – lyfts en annan grupp som den största faran för demokratin.
Nynazister utgör ett hot, liksom våldsbejakande islamister som varit på jihadresor i Syrien och Somalia. Men värst är hotet från de ”autonoma miljöerna”.
– Majoriteten av de fall av otillåten påverkan som Säkerhetspolisen känner till kommer från de autonoma miljöerna, säger Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på Säpos författningsskydd.
Både vänster- och högerextremister ger sig på vad som uppfattas som meningsmotståndare. Autonoma attackerar SD-politiker. De högerextrema våldsverkarna riktar in sig på vad som uppfattas som ”svenskfientligt.”
– Vi bedömer att de autonoma aktivisterna i dagsläget har en större förmåga än vit makt-anhängarna att använda våldsamma metoder strategiskt och systematiskt, säger Ahn-Za Hagström.
I rapporten skriver Säpo att många fall av otillåten påverkan av folkvalda gäller ”hembesök där autonoma aktivister tagit reda på meningsmotståndarnas adresser och hotat eller förstört egendom.”