Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tiina Meri: Obamas glimrande OS-gest

Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
I onsdags röstade den ryska duman enhälligt för president Vladimir Putins förslag som ger amnesti åt bland andra ett trettiotal Greenpeaceaktivister, två medlemmar i protestgruppen Pussy Riot och regimkritikern och tidigare oljemagnaten Michail Chodorkovskij.
Frigivandet av dessa personer kan ses som ett uttryck för att Kreml börjat måna något mer om sitt rykte i utlandet.
Den 7 februari inleds vinter-OS i Sotji. Och besvärande för arrangören vore det om fler höga politiska företrädare valde att markera mot den ryska ledningens syn på mänskliga rättigheter och homosexualitet genom att utebli från festligheterna.
EU:s människorättskommissionär Viviane Reding skrev nyligen på Twitter:
”Jag kommer definitivt inte att resa till Sotji så länge den ryska lagstiftningen behandlar minoriteter som den gör.”
Sveriges kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) meddelar att hon inte kommer att närvara vid vare sig invigningen eller avslutningen.
Frankrikes och Tysklands presidenter stannar hemma – och ett än mer betydelsefullt ställningstagande gjorde häromdagen USA:s president Barack Obama.
Både Obama och vicepresident Joe Biden uteblir från invigningen. Den amerikanska delegationen kommer istället att inkludera öppet homosexuella idrottsstjärnor – tennislegenden Billie Jean King och ishockeyspelaren Caitlin Cahow – och därtill USA:s tidigare och nuvarande ambassadör i Ryssland. Båda har trätt fram till stöd för homosexuellas rättigheter.
En elegant gest – mångfald mot enfald.
Hade president Barack Obama kunnat göra större skillnad om han rest till Sotji och där gett sin syn på antigaylagar och brott mot mänskliga rättigheter?
Det är föga troligt, inte minst mot bakgrund av statskontrollerade ryska medier.
Protester mot att Kreml utser syndabockar och bortser från mänskliga rättigheter har ett egenvärde. Men en strimma av hopp finns också i att de styrande, inför de stora spelen, tagit visst intryck.
Gå till toppen