Kultur & Nöjen

Vet du vad som pågår när du sover?

Vissa menar att vi bör ta sömn och drömmar på större allvar. En av dem är Björn Hedensjö, som skrivit boken ”En perfekt natt”.

”Bäddens anblick gladde den prövade konung Odyssevs
och han sjönk ner i dess mitt, och löv lät han utgöra täcket.”
Det är skönt att sova. Det visste Homeros. Och det kan verka trivialt att gilla sömn, men att sömnbrist är extremt jobbigt har många erfarenhet av. Mer än en fjärdedel av svenskarna uppger att de har problem med sömnen.
Björn Hedensjö gav nyligen ut boken ”En perfekt natt – varför du sover och hur du gör det bättre”. Och det var just hans första egna erfarenhet av sömnbrist, på grund av småbarn och ett krävande jobb, som väckte idén. Trots att han inte behövde kunde han vakna klockan fem med hjärnan i full beredskap att ta sig an och lösa problem.
– Det fick mig att förstå hur mycket vakenlivet hänger med in i natten och hur mycket sömnen hänger med på dagen, säger han.
Björn Hedensjö, som tidigare var journalist men nu utbildar sig till psykolog, började läsa om sömnforskning och blev mer och mer intresserad.
– Jag insåg hur otroligt många aspekter i livet som påverkas av hur vi sover. Den känslomässiga balansen, om vi är pessimister eller optimister, men också saker som övervikt etcetera. Det är väldigt mycket som pågår under den tredjedel av livet som vi tänker på som passivt.
Varför sover vi? Det kan verka självklart: för att ladda batterierna och bli pigga. Men i själva verket finns det många andra anledningar.
– Sömnen är fortfarande mycket av ett mysterium för forskarna. De tvistar faktiskt om vad som är sömnens viktigaste funktion, det finns ett dussintal teorier om det, säger Björn Hedensjö.
Det som kommit allt starkare på senare år, är forskning om sömnens koppling till olika funktioner i hjärnan. Till minnet, inlärningsförmågan och vår förmåga att balansera känslolivet. Mycket tyder på att sömn är ännu viktigare för hjärnan, än för kroppens återhämtning.
Dessutom verkar sömn vara kopplat till vilken ekologisk nisch djurarter lever i. Olika sömnmönster har varit mer eller mindre evolutionärt gynnsamma för olika djur.
– Hur vi sover har att göra med hur sömnen har ökat våra överlevnadschanser. För människans del har det förmodligen varit bättre rent evolutionärt att ligga klubbad en stor del av dygnet än att vara uppe och knata i mörkret. De av våra förfäder som gjorde det ramlade ner i hål eller blev uppätna av sabeltandade tigrar.
”Tidigt när gryningen kom med den rosenfingrade Eos
uppsteg Alkinoos, fylld av helig kraft, från sitt läger”
”Sleep is for wimps”, sömn är för mesar, lär Margaret Thatcher ha sagt. Hon är en av en rad kända människor i världshistorien som har sagt sig behöva väldigt lite sömn, tre fyra timmar per natt. Napoleon, Edison och Madonna är andra exempel. Och visst stämmer det att en mycket liten del av befolkningen är så kallade biologiska kortsovare, precis som en annan liten del har ett större sömnbehov än genomsnittet.
Men det finns också många som tror sig vara biologiska kortsovare, men inte är det. Det visar observationer i labb där man har låtit människor sova utan restriktioner och väckarklockor. De som hade uppgett sig vara vanemässiga kortsovare sov i själva verket inte kortare, utan längre tid än de andra.
– Förmodligen led de av kronisk sömnbrist som de behövde ta igen, säger Björn Hedensjö.
Problemet blir när den lilla gruppen kortsovare – i vilken chefer verkar vara överrepresenterade – får styra över hela samhällets syn på sömn.
Björn Hedensjö använder begreppet ”sömnmachismo” om inställningen att alla egentligen skulle klara sig på mindre sömn.
– Ironiskt nog är det beteendet särskilt utbrett i miljöer där någon extra timmes sömn vore extremt bra: i näringslivets och politikens toppskikt där man konkurrerar med hjärnkapacitet.
Men inställningen att det är bäst att sova lite, och framför allt att gå upp tidigt, är inte ny. I princip alla kulturer finns det gamla ordspråk som går ut på att ”den som går upp tidigt på morgonen plockar all svamp” etcetera.
– Det har funnits en norm ända sedan bondesamhället att det är bättre att gå upp tidigt än senare. Inställningen att människor som sover sent är lata är helt fel, men den har hängt med ända sedan dess. Då var det ju faktiskt bättre att gå upp tidigt för att ta tillvara ljuset, men det har blivit irrelevant när vi skapat oss egna ljus- och mörkercykler i och med elektriciteten.
Vad säger du då om socialdemokraternas kampanj om att alla borde få uppleva att gå upp klockan sex och gå till jobbet?
– Det är ju helt fel. Man kan se den inställningen som en kvarleva från det förindustriella samhället.
Människors inre sömnklocka varierar från person till person – både hur mycket sömn vi behöver, och om vi föredrar att sova tidigt eller sent. De allra flesta behöver sju–åtta timmars sömn per natt, och en något större grupp har en senare inre sömnrytm, det vill säga är kvällsmänniskor. När vi inte får följa vårt inre dygn kan vi drabbas av social jetlag. En person som går upp klockan 7 till vardags, men som när den får sova ostört föredrar att lägga sig senare och gå upp klockan 9, har alltså två timmars social jetlag.
Anser du att man borde förskjuta arbetstiderna i samhället?
– På vanliga arbetsplatser är det inte ett jättestort problem. Vi är ju anpassningsbara. Men skiftarbete kan bli problematiskt på riktigt. Då lever man hela sitt liv ur fas med sin inre rytm.
En stor studie i USA har visat vad som händer om man förskjuter tonåringars skoltid med en timme. Det har lett till att färre hoppar av skolan, till färre konflikter mellan elever och lärare, och bättre skolresultat.
En grundläggande idé i boken ”En perfekt natt” är att kunskap om sömn ger förutsättningar att ändra sitt eget beteende. Det finns inga enkla råd som är bra för alla, men det gäller att förstå vad som är biologiskt och vad som är sociala vanor.
Tror du att många sover för lite och därför går omkring med en ständigt nedsatt hjärnkapacitet?
– Ja. Precis som jag själv gjorde innan, när jag inte kände till sömnens funktioner.
”När i sitt vackra linne Nausikaa väcktes av Eos
som bakom spannet tronade skönt, då greps hon av undran
över sin dröm; hon sprang genom rummen för att berätta”
Drömmar har alltid spelat en viktig roll för människor – det visar inte minst deras förekomst i religiösa skrifter och tidig konst. För Freud var drömmarna centrala. Och kanske håller den moderna forskningen på att åter uppvärdera drömmarnas betydelse.
– Drömmar är ju väldigt viktiga inom den psykodynamiska traditionen. Idag har den riktningen i hög grad trängts undan till förmån för KBT och liknande metoder, så drömmarnas relativa viktighet inom psykologin har minskat. Men jag tror att det kan ske en uppvärdering igen, säger Björn Hedensjö.
I boken beskriver han drömmar som ett slags nattlig terapi. Vi tränar oss på olika känslomässiga situationer genom att drömma, och bearbetar saker vi har varit med om. Dessutom spelar de en stor roll för inlärning och minne.
– Den moderna forskningen om drömmar har i viss mån gett de gamla föreställningarna återupprättelse: drömmar har setts som förutsägelser om framtiden och en vägledning om hur man ska leva. Folk har ägnat väldigt mycket tid åt att fundera över drömmar, och det var nog inte helt fel.

Björn Hedensjös 5 bästa sömntips

1. Se till att få så mycket dagsljus som möjligt. Det gör att den biologiska klockan fungerar bättre, gör dig gladare och gör det lättare att somna på kvällen.
2. Undvik stillasittande. Motion hjälper många till bättre sömn, bland annat fungerar kroppens temperaturreglering bättre hos folk som rör på sig, och den är viktig för att vi ska sova bra. Träning hjälper också många att somna lättare och till mer effektiv sömn.
3. Avskildhet. Låt sovrummet vara en zon fredad från jobb och annat som höjer pulsen, och se till att varva ned åtminstone en timme före du går och lägger dig. Minimera ljus, ljud och temperatur.
4. Exponering. Den som lider av sömnlöshet kan också bli hjälpt av exponeringsterapi. I sådan terapi utsätts man för sömnrestriktioner i olika former tills man upplever extrem trötthet. Det påminner om hur man botar fobier, och har visat sig ha ett mycket gott resultat.
5. Tupplurar. För den som inte lider av sömnlöshet, men däremot sömnbrist, är tupplurar en bra lösning. Man kan träna upp sin förmåga att somna in snabbt. Många gillar inte att sova på dagen, men det beror ofta på att de drabbas av så kallad sömntröghet efteråt. Det undviker man genom att antingen sova under 20 minuter, eller över 90 minuter.
Gå till toppen