Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Anja Gatu: Anja Gatu: Zlatan legitimerar hatet

Det är nu elva år sedan Therese Sjögran och jag höll på att bli överkörda av Zlatan Ibrahimovic. Elva år tog det att fullborda den överkörningen.

Det var på den tiden då Sjögran precis hade slagit igenom, då Zlatan var nyblivet utlandsproffs och ringde hem till Hasse Borg som fick referera MFF:s träningar för honom. Det var innan de hade blivit ovänner och när Zlatan hade semester racade han runt med nya bilar på Stadionområdet.
Vi hade precis fotat Therese Sjögran i Pildammsparken för en intervju när vi var på väg tillbaka till Stadion och fick kasta oss ur vägen för en bil som kom i full fart.
– Såg du vem det var, väste Sjögran. Det var Zlatan.
Elva år senare händer det alltså igen. Fast den här gången fullbordar han överkörningen, verbalt.
Det här är en fars på många plan. Grodorna som hoppar ur Zlatans mun. Expressenreportern som inte ställer en enda kritisk följdfråga. Fotbollförbundet som ger Anders Svensson en bil och låtsas som att de inte alls glömt Therese Sjögran, och har en ordförande som sedan, efter Ibrahimovics uttalanden, gör sig onåbar för media i två dagar innan han skickar ut ett pressmeddelande.
Jag är egentligen inte jätteförvånad. Jag hade varit mest förvånad om Zlatan Ibrahimovic hade rapat upp avancerade genusteorier – Zlatan är ingen akademiker. Men lite hederlig respekt hade jag förväntat mig.
Det som skrämmer mig är ilskan bakom orden, hur han gått och burit på det här och väntat på det rätta tillfället att få vädra dessa unkna åsikter.
Det talades om näthat under EM i somras och många undrade vilka hatarna var. Ett svar har vi nu: herrlandslagets lagkapten. Vad är det som provocerar så med damfotboll? Vad är det som gör att Zlatan Ibrahimovic skäms när han kommer till Sverige, för att människor vill diskutera kvinnliga fotbollsspelare? Är det en skam? Med sina uttalanden legitimerar Ibrahimovic den galla som bittra svenska män spydde över Pia Sundhages landslag. Vad vill han uppnå? Upprättelse för Anders Svensson? Jag tror inte att någon anklagat Svensson för bilen, trots att han själv stått för unkna uttalanden. Han bojkottade sin lokala P4-radiostation för att han fick frågan om Pia Sundhage kunde bli förbundskapten för herrlandslaget efter Lars Lagerbäck.
– Förstår du inte varför det är omöjligt kan du ingenting om fotboll, sa Svensson och vägrade prata med Radio Sjuhärad i flera år.
Jag har hört röster som undrar varför inte Zlatan, som själv kämpat mot fördomar, kan känna med sina kvinnliga kollegor. Men fördomar, missunnsamhet och rädsla är inte förbehållet den vita privilegierade delen av samhället. Det är detta utbrott ett typexempel på.
Att Ibrahimovic säger att han inte vill diskutera politik och samtidigt gör det största politiska utspelet en svensk fotbollsspelare gjort på många år, det visar att han inte förstår laddningen i det han säger och omfattningen av problematiken. Att små flickor och pojkar nu får lära sig av deras största idol att det är en skam för killar att jämföras med tjejer. Det är så sorgligt att jag inte har ord för det.
Om alla bara hade spelat för de resurser de själva hade dragit in, vad hade det då blivit av Zlatan? Inte mycket. Inte i Malmö FF, inte i svenska landslaget. Han och hans landslagskollegor har som unga tagit del av resurser som de själva inte spelat in. De som når landslaget betalar tillbaka retroaktivt, men vad göra med alla som inte når så långt? Det är inte så det fungerar, och det är inte så det ska fungera.
Det har Fotbollförbundet klart för sig, även om de inte kräver av herrlandslagets lagkapten att han ska försvara den linjen. Men det förvånar mig inte – ingen på förbundet vågar ställa några krav på Zlatan Ibrahimovic.
De där pengarna som Zlatan hävdar att bara herrarna spelar in kan nu komma att omfördelas. Sponsorer vill förknippas med moderna föreningar och personer. Det märktes på Volvo som var snabba med att markera att de inte hade gett bilen till Anders Svensson, och det märks nu på Svenska Spel.
Zlatan Ibrahimovic har inte många år kvar av sin karriär. Jag vill inte minnas honom som en missunnsam gubbe. Jag vill minnas honom som en fantastisk fotbollsspelare, en sann representant för min generation svenskar, ett levande bevis på att alla trän kan växa till himlen – även om de från början inte ser ut att passa in.
Därför känns den här soppan extra sorglig.
Gå till toppen