Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Rök utan eld – en het fråga

Det är rena vilda västern på världens nikotinmarknad. Skälet: bruket av e-cigaretter sprider sig med explosiv fart.

Över tre miljoner människor i EU suger på elektroniska anordningar där vätskans huvudingrediens propylenglykol skapar en ånga som bär nervgiftet nikotin ut i blodet via mun, svalg och lungor.
Omsättningen på EU-marknaden är över en halv miljard kronor årligen och växer stadigt. Unionens toppolitiker fruktar att giftiga varianter kan komma ut på marknaden. Några skadeverkningar har inte upptäckts, men produkten är ännu rätt ung.
Tobaksjättarna inser vart utvecklingen är på väg och investerar hårt i branschen. På tio års sikt kan förångad nikotin sälja bättre än upphackad tobak i pappersrör – cigaretter – enligt branschens bedömningar.
Lagstiftarna ligger efter. Inom EU sitter e-cigaretten fast i det politiska maskineriet. Först om två år gäller riktlinjerna i det nyligen klubbade tredje tobaksdirektivet.
Svenska regeringen har ännu inte agerat och reglerat, trots påstötningar från flera tunga myndigheter.
Den ansvariga ministern anser att läkemedelsverket ska bestämma över e-cigaretternas framtid. Men här kan regeringen få smäll på fingrarna av domstolsväsendet. Det har tullen redan fått i sina försök att stoppa e-cigaretterna.
Ett snabbväxande Malmöföretag står i centrum för den svenska utvecklingen.
Morten Paulsen röker inte längre cigaretter. Det slutade han med på tre månader. Under samma tid sålde han e-cigaretter för 100 000 kronor.
– Jag började med att köpa in utrustning för ett par tusen. Den sålde jag direkt. Sedan köpte jag in för 10 000 och det försvann lika snabbt. Sedan bara fortsatte det. Min intention var att få hundra människor att sluta röka. Det gick snabbare än jag någonsin hade kunnat tänka mig, säger Morten Paulsen.
I november månad 2013 sålde hans företag Trade Team e-cigaretter och tillbehör för 400 000 kronor enbart i Malmö. Firman har sex butiker i landet.
Paulsens omsättning är en bråkdel av den europeiska marknaden, som enligt EU-kommissionen omsatte en halv miljard kronor om året redan 2011, med tre miljoner användare i unionsländerna.
Ökningstakten per år: 30 procent. Med samma utveckling följande år omsätter med andra ord bruket nu närmare 900 miljoner kronor och har fem miljoner användare.
Morten Paulsen är en stadigt byggd man av danskt ursprung, med håret på ända och nära till skratt. Han visar runt i lokalerna på Stenyxegatan i Malmö.
– Jag har själv varit rökare, men nu har jag lyckats sluta och märker hur ofräscht det är med tobak – lukten i kläderna, håret, munnen, säger han.
Inne på lagret där företagets postorderbeställningar packas står långa rader med små flaskor vätska på vita lagerhyllor. Flaskorna har olika färg på korkarna efter vilken nikotinhalt de håller.
Nikotin är ett av världens starkaste gifter – en vuxen person som får för sig att äta upp flera cigaretter riskerar livet.
De färgglada flaskorna här i lokalen i Fosie Industriby innehåller små mängder – sexton milligram per milliliter är en typisk halt. Ändå: ett par flaskor av det söta innehållet dödar. Under 2013 fick giftinformationscentralen uppgifter om 29 svenska fall av nikotinförgiftning från e-cigarettvätska, mot tre året innan.
Men många andra vätskor i handeln är dödliga om de används på fel sätt, invänder e-cigarettförespråkarna. De är många och blir allt fler.
– Vi har mellan åttio och hundra olika varianter som vi säljer nu. Smaker som äpple, blåbär, eller den här – ”London”, säger Morten Paulsen och visar en etikett med den typiska symbolen för Londons tunnelbana.
Det finns planer på att sälja smaksättningssatser med nikotinvätskan för sig, så att rökarna kan sätta ihop egna smaker. Än så länge dominerar färdigblandat.
– De vanligaste smakerna är tobak och mentol. De flesta börjar med tobakssmak, det gjorde jag också. Jag hade försökt sluta med hjälp av tuggummi, plåster och allt möjligt utan att lyckas, men så såg jag en kollega röka en sån här som han hade köpt i England.
Morten Paulsen håller fram en påfyllningsbar e-cigarett: ett litet batteri fastskruvat på en vätskebehållare med munstycke.
– Det sitter ett glöddon härinne och vätskan förångas vid en låg temperatur, 55 till 60 grader. Propylenglykol skapar ångan, det är en slags sockervätska. Där finns också det enda negativa jag har hittat bevis för: den som röker mycket e-cigarett kan få sämre tänder av sockret.
Det finns andra – till exempel Läkemedelsverket, huvudman för Giftinformationscentralen – som tycker annorlunda om faran i hans produkter. Men det är inte svårt att följa Morten Paulsens resonemang: han säljer en grej som får folk att sluta med tobaksrökning, något av det dödligaste vi människor kan ägna oss åt.
E-cigaretterna är billigare än tobak, stör inte andra, räddar liv, är hans argument. Ändå får han kriga i domstol mot hot om böter på miljonbelopp.
Andra ser miljardvinster i nikotinånga.
Den 2 september 2013 gick Imperial Tobacco Group, IMT, in med 75 miljoner dollar och köpte loss e-cigarettdelen av företaget Dragonite International.
IMT är det fjärde största tobaksbolaget i världen och äger andelar i svenska snustillverkaren Skruf. Bolaget står bakom cigarettmärken som John Player Special, rulltobaken Drum och cigarettpapperet Rizla.
IMT:s investering på närmare en halv miljard kan ses symboliskt. Dragonite grundades av kinesen Hon Lik, den man som tillskrivs uppfinnandet av e-cigaretten 2003. Dragonite har flera patent på området.
Multinationella IMT har tillverkat cigaretter i över hundra år och gör en årlig vinst på cirka sju miljarder kronor på traditionella tobaksprodukter, men anser att framtiden ligger i flytande varianter av giftet.
Under 2013 gick även världens två största tobaksbolag, British-American Tobacco company, BAT, och Philip Morris, in i e-cigarettbranschen genom uppköp av tillverkare och leverantörer.
De tre cigarettjättarna räknar med att lansera e-cigaretter med egna märken under 2014.
– Det blir ett nyckelår för våra riskminimerade produkter, sa Philip Morris vd Andre Calantzopoulos när han talade för investerare i New York den 19 november i fjor.
Han vågade inte säga ”riskfria”. Det vetenskapliga underlag som hittills har samlats in kring e-cigaretter pekar nämligen varken åt det ena eller andra hållet.
En metastudie (genomgång av många olika mindre studier) av italienska forskare ser hoppfullt på e-cigaretter som ett sätt att sluta röka och pekar på att inga cancerfall kopplas till bruket.
Andra studier har påvisat att mikroskopiska metallpartiklar kan följa med ångan ner i lungorna.
Amerikanska FDA är tveksamma, men kan inte påvisa skadeverkningar.
Världshälsoorganisationen WHO konstaterar i en rapport från den 9 juli 2013 att det saknas belägg för att e-cigaretter är säkra. Men organisationen anser inte heller att motsatsen, att rökningen av dem skulle vara farlig, är bevisad.
WHO efterlyser däremot en närmare granskning av alla de olika kemikalier som ingår i produkten och en studie av innehållet i ångan.
En sak betonas i samtliga studier som Sydsvenskan granskat: det behövs en innehållskontroll, en certifiering av dem som tillverkar vätska och rökapparater. Den faktiska mängden nikotin stämmer exempelvis inte alltid överens med innehållsförteckningen. Och den explosiva marknadstillväxten öppnar för mindre nogräknade aktörer.
– Om det kom ut en bedräglig produkt skulle det underminera hela marknaden, mängder av människor kan dö. Därför är även de stora bolagen med på att det behövs regleringar. De vill säkra sina investeringar, säger Linda McAvan krasst.
Hon är EU-parlamentets särskilda rapportör i tobaksfrågan och ledde förhandlingarna kring det tredje tobaksdirektivet. Den 17 december 2013 kompromissades en lösning fram mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet där alla medlemsländer ingår.
– För e-cigaretten är lösningen att de länder som vill fortsätta se den som ett läkemedel enligt sin läkemedelslagstiftning får göra det. De som hellre vill se e-cigaretten som en hårt reglerad konsumentprodukt får göra det, säger Jan Olsson, Sveriges EU-ambassadör i ministerrådets kommitté Coreper.
Tobaksdirektivet skrivs på av ministerrådet och EU-parlamentet nu i början av 2014 och saken är alltså klar EU-politiskt: alla länder gör som de vill med regleringen av e-cigaretterna.
För svensk del har det ingen praktisk betydelse ännu på två år – så lång tid har medlemsländerna på sig att anpassa sina lagar.
– Fram till dess är det läkemedelsverkets bedömning som gäller, säger departementssekreterare Andreas Johansson vid socialdepartementet.
Han handlägger ett rop på hjälp till regeringen som de fem myndigheterna i marknadskontrollrådet Swedac skickade i somras.
– Vi önskar ett helhetsgrepp. Nikotinet i vätskan är en sak, men det finns andra frågor också, som: får man använda e-cigaretter på allmänna platser, på skolor till exempel, säger Martin Burman, handläggare på Läkemedelsverket som ingår i Swedac.
Något sådant grepp lär alltså inte tas förrän 2016. Ansvarig minister Maria Larsson (KD) säger så här till Sydsvenskan via sitt pressfolk om regeringens inställning: ”Nikotinprodukter bör underkastas Läkemedelsverkets prövning.”
I frånvaro av annan reglering blir det en domarklubba i en rättssal i Uppsala som får börja skingra regeldimmorna.
Den 4 oktober 2013 förbjöd Läkemedelsverket Morten Paulsen att sälja nikotinprodukter. Läkemedelsverkets vitesföreläggande, undertecknat Martin Burman, har 87 sidor bilagor med bilder och beskrivningar av vad Paulsen inte får sälja: 39-kronors ananassmak, grönt äpple eller vätskor med namn som Sweet Burley och Alabama som tydligt anspelar på tobaksnamn.
Det skulle kosta 700 000 kronor per försäljning att bryta mot förbudet – en smäll för Trade Team på flera miljoner, med tanke på de många försäljningarna. Vitesföreläggandet fick säljare över hela landet att dra tillbaka nikotinhaltiga vätskor från hyllorna.
– De nikotinvätskor vi har tittat på har en så hög halt – 6 till 32 mg/ml – att de borde falla under läkemedelslagens reglering. De har en medicinsk funktion, förklarar Martin Burman.
Men detta försök att stoppa e-cigaretterna körde fast. Morten Paulsen överklagade till förvaltningsrätten i Uppsala, eftersom det är där Läkemedelsverket har sitt säte. Domstolen stoppade böterna. Det kallas inhibition på juridiska och innebär att ingenting får hända i ärendet förrän domstolen har avgjort grundfrågan: Är nikotinvätskorna i e-cigaretterna läkemedel enligt nu gällande lag eller inte?
Trade Teams advokater tar för sin del avstamp i EU-regleringar som säger att ett ämne måste ha ”signifikant effekt” för att betraktas som ett läkemedel.
Domstolen konstaterar redan i inhibitionsbeslutet att lagen är otydlig. Och att Läkemedelsverkets argument – att nikotinångan har ”farmakologisk effekt” och en medicinsk användning – inte räcker rakt upp och ner.
Nikotinflaskorna ställdes fram på hyllorna igen. Men snart kom ett nytt hot från myndighetshåll. Tullverket backar upp Läkemedelsverket.
Den 24 oktober i fjor beslagtog tullen i Malmö en sändning med nikotinvätskor på väg till Trade Team och hävdade att införseln var brottslig. Den frågan gick till tingsrätten som raskt konstaterade att beslaget var felaktigt och tvingade tullen att släppa sändningen. Så här står det i domen: ”Det är i målet ostridigt att produkterna i nuläget får säljas lagligt i Sverige.”
Domen har vunnit laga kraft.
– Enda problemet är att nu tar det tre dagar längre per sändning innan jag får grejerna, säger Morten Paulsen.
Och väntan är vad som gäller för de inblandade. Processer i förvaltningsdomstolar tar tid. Parterna får skriva inlagor som värderas, bemöts och diskuteras. Juridiskt komplicerade ärenden brukar ta månader att avgöra. Ibland år.
Trade Teams e-cigaretter är ett pilotfall. Därmed lär fallet överklagas, oavsett utgången i Uppsala. Och dra ut ännu längre på tiden. Kanske till nästa år.
EU:s tobaksdirektiv börjar gälla först våren 2016. Fortsätter e-cigaretternas intåg med samma hastighet som hittills kommer produkterna då att omsätta närmare två miljarder i EU. Frågan är om Sverige då kan lagstifta bort saken.
– Tobaksdirektivet kan komma att påverka vårt framtida arbete, men oavsett vad det står i den färdiga överenskommelsen så är det vår tolkning som gäller fram till det träder i kraft, säger Martin Burman.
Under tiden fortsätter marknaden att växa. De närmaste månaderna kommer tobaksjättarnas varianter på e-cigaretter om deras planer håller.
– Det här går inte att stoppa, säger Morten Paulsen.

Hon Lik är e-ciggens fader

Det här är Hon Lik, den kinesiske apotekare som 2003 tog patent på e-cigaretten och därmed kan sägas vara pappa till den explosiva tillväxten på området. Hon Lik började arbeta med produkten efter att hans rökande far gått bort i cancer. Hon Lik grundade företaget Dragonite som i fjor köptes upp av tobaksjätten IMT för närmare en halv miljard kronor.
Gå till toppen