Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Gästskribenten

Maria Wetterstrand: ”Det finns skolor som klarar det. Utan extraår.”

Återigen har skolministern lagt pilen för bågen och skjuter ett skott långt vid sidan av målet:
Bild: Foto: Casper Hedberg
Fler obligatoriska skolår! Då minsann, då blir allt bra.
Ett svenskt läsår i skolan omfattar som mest 190 skoldagar. 1 710 dagar på nio år. Max åtta timmar per dag, utom i ettan och tvåan då det är max sex timmar.
Lärarna har alltså 12 920 timmar på sig att lära våra barn att tillfredsställande läsa, skriva och räkna, samt tillägna sig andra färdigheter, innan de går ut grundskolan.
Är problemet tidsbrist? Jag är skeptisk.
12,4 procent av eleverna saknade behörighet till gymnasiet 2013. Av elever som har föräldrar med enbart förgymnasial utbildning klarade sig bara drygt hälften. Detsamma gäller elever som invandrat till Sverige efter skolstart. För de sistnämnda kanske det är tiden som inte räckt till, men knappast för de förra.
Jag är stolt över att Sverige har en annan syn på barn än exempelvis Storbritannien eller USA, där barn sätts i skolan tidigare.
Att förskolan är ickeobligatorisk är bra. Barn och föräldrar ges en mjukare och mer flexibel start på skolverksamheten. Förskollärarna har större pedagogisk frihet. En pliktskola för sexåringar riskerar att göra den mer lik dagens förstaklass, vilket vore ett nedköp.
Jag minns när Lasse, ett av barnen i Astrid Lindgrens Bullerbyn, började skolan och inte ansågs ”skolmogen”. Han fick gå hem och vänta ett år. Han kunde inte sitta stilla och ”behövde leka lite mer först”.
Nu anses begreppet gammaldags.
Att bara ”leka lite mer” kanske inte fungerar för alla, men nog är barn väldigt olika redo att börja skolan vid 6–7 års ålder.
Att tvingas gå ett extra år efter nian kan nog hjälpa en del. Men för det första borde de förstås ha fått hjälp betydligt tidigare, det är ytterst sällan som problemen plötsligt har uppstått sista året, för det andra finns det de som snarare behöver komma ifrån skolmiljön ett tag, kanske göra något helt annat.
Ett frivilligt extra år, ja. Tvång, nej.
Sverige ligger på sjätte plats bland OECD-länderna i att lägga resurser på elever i årskurs 1–6. Med de resurser och de timmar som står till förfogande borde det faktiskt vara möjligt att ge alla elever de grundkunskaper som behövs. Enstaka undantag på grund av extrema omständigheter finns, kanske, men på det stora hela borde det räcka.
Det finns skolor som klarar det. Utan extraår. Utan mer pengar. Med elever från olika bakgrund. Vad har de gjort?
Modern pedagogisk forskning kan vara till god hjälp. Men framför allt har de bestämt sig för att det ska gå och slutat leta ursäkter för varför det inte fungerar.
Det är lätt att hitta ursäkter. För mycket mobiltelefoner, brist på straffbefogenheter, dåliga resurser, brist på betyg i lågstadiet, lärarlönerna, ouppfostrade barn eller dåliga föräldrar.
Och nu brist på tid.
Våra barn går till skolan varje vardag, år ut och år in, 1 710 dagar, 12 920 timmar och de allra flesta barn vill göra sitt bästa. Om en elev inte klarar skolan ligger det huvudsakliga ansvaret faktiskt på skolan.
Maria Wetterstrand är fri grön debattör, tidigare språkrör för Miljöpartiet. Satt i riksdagen i tio år. Född i Eskilstuna och har en magisterexamen i biologi.
Gå till toppen