Drygt 12 000 personer i Sverige lever med skyddade personuppgifter. De som skyddas kan vara socialsekreterare, väktare, kriminalvårdare och andra utsatta yrkesgrupper. Det kan gälla dem som vittnat mot kriminella.

Men ofta rör det sig också om kvinnor som blivit hotade och misshandlade av sin man eller exmake. Antalet skyddsobjekt ligger på ungefär samma nivå sedan fem–sex år.

Nu ifrågasätter länspolismyndigheten i Skåne hur det egentligen står till med sekretesskyddet.

Under de senaste åren har det flera gånger hänt att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, socialtjänsten och andra myndigheter lämnat ut en hemlig adress så att den blivit tillgänglig för någon som den skyddade personen upplever som hotfull.

Det som Skånepolisen reagerar särskilt hårt på är att också landets domstolar slarvar med sekretessen. De fall som finns belagda gäller hotade kvinnor.

– Vi har haft två fall i Skåne bara under det senaste året. Och Skatteverket har berättat för oss att de råkat ut för ännu fler fall. Det kan få fruktansvärda konsekvenser för de kvinnor som drabbas, säger Susanne Gosenius, brottsoffersamordnare på Skånepolisen.

I en skrivelse till Domstolsverket uppmanar Skånepolisen verksledningen att uppmärksamma problematiken och ”att säkerställa att skyddade personuppgifter i framtiden inte lämnas ut”.

Enligt Susanne Gosenius borde den uppmaningen egentligen inte behövts eftersom Domstolsverket redan tidigare fått propåer om att Sveriges domstolar har bristande rutiner.

– Vad det handlar om är mänskliga fel och handhavandefel, säger Gosenius.

Hon pekar på två huvudskäl till att svenska domstolar har svårt för att hantera känsliga personuppgifter:

Deras datorsystem ser automatiskt till att skyddade adressuppgifter ändå kan bli synliga.

Personalen gör sig skyldig till manuella handhavandefel och rena förbiseenden.

Justitiekanslern gav för några år sedan skadestånd till en kvinna som fått sina skyddade personuppgifter offentliggjorda i en häktningsframställning. Staten betalade 50 000 kronor i ersättning för att kvinnan måste byta bostad.

JK-beslutet är ovanligt, men är enligt Susanne Gosenius rimligt med tanke på de psykiska konsekvenserna för den som är hotad och med tanke på de kostnader som det innebär att åter skaffa sig en säker adress.

– När de skyddade personuppgifterna röjs kostar det mycket pengar och mycket arbete att byta bostad. När du rotat dig på en ny ort och skaffat nytt hemligt boende så måste du ju börja om på ruta ett, säger Susanne Gosenius.

För hotade kvinnor kan det även bli nödvändigt att byta jobb – och att i förekommande fall byta dagis eller skola för barnen.

JO och JK har flera gånger granskat känsliga personuppgifter som röjts i domstol. Enligt Erika Bergman, handläggare på JO, har det blivit vanligare på senare år att känsliga adressuppgifter lämnas ut i domslut och andra domstolsbeslut.

– Det har att göra med tekniken. Domstolarnas datasystem är kopplat till Skatteverkets folkbokföringssystem. Det skapar en större risk för att adressuppgifter, som inte parterna vill skylta med, lämnas ut, säger Erika Bergman.

I Skåne är det Malmö tingsrätt som oftast haft svårt att hålla skyddade personuppgifter hemliga. JO granskar just nu hur det kom sig att tingsrätten i höstas tog med sådana uppgifter i ett protokoll som skickades ut till parterna i ett mål om en vårdnadstvist. När misstaget upptäcktes återkallades samtliga kopior av protokollet.

Enligt lagmannen Eva Wendel Rosberg skedde misstaget trots nya säkra rutiner på alla avdelningar. Hon kan inte förklara vad som gick snett.

”Jag kan bara djupt beklaga att så skett och samtidigt peka på att tingsrätten omedelbart agerade för att minska skadan så snart misstaget blev känt”, skriver hon i ett yttrande till JO.