Religionen är Malmös stora möjlighet och utmaning. Om inte religionens kraft att riva ned murar och vara gränsöverskridande uppmärksammas i samhället, utan endast blir synlig när det gäller problem och motsättningar, så fördjupas och förstärks de utmaningar som Malmö står inför.

Religion handlar om relationer och genom de sammanhang den verkar i finns stora möjligheter att forma framtidens mångfacetterade stad och att göra Malmö till en förebild för andra västeuropeiska städer i en liknande situation.

Malmö är en av Sveriges mest spännande och dynamiska städer. Här hörs över 150 olika språk, människor möts utifrån olika kulturer, språk och religiös hemvist. Färgrikt, levande och mänskligt. Inte minst det religiösa livet sjuder och religionerna är inflytelserika folkrörelser.

Att det demokratiskt uppbyggda samhället ser religionens konstruktiva kraft som den viktigaste faktorn för social sammanhållning är avgörande för Malmös framtid.

Snart tar kommunstyrelsen ställning till Malmökommissionens rapport, ett gediget arbete med en rad slutsatser kring hur stadens invånare mår. Trots att rapporten slår fast behovet av att stärka Malmö socialt och skapa kunskapsallianser där många aktörer behövs för att utveckla staden är avsaknaden av de religiösa sammanhangens betydelse slående.

Den 1 juli 2013 skrev Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) som ny ordförande i Malmö kommunstyrelse, ett inlägg på Aktuella frågor där hon ger en insiktsfull och hoppfull beskrivning av Malmös möjligheter och utmaningar. Hon skriver om kulturens och civilsamhällets roll. Utifrån det vill jag lyfta fram de många religiösa trosrörelsernas bidrag.

Sverige är och ska vara en sekulär stat där demokrati och mänskliga rättigheter är grundläggande fundament. Samtidigt lever vi i ett samhälle som är alltmer multireligiöst. Människor samlas i kyrkor, synagogor och moskéer. På gator och torg syns kulturella uttryck som visar på den religiösa mångfalden.

I Malmös skolor hörs inte bara en rikedom av språk, i många delar av staden är eleverna helt oförstående när de möter den som säger sig vara ateist. Dessa elever kommer från sammanhang där det är otänkbart att frånsäga sig den religiösa dimensionen av sin identitet. Det skulle skapa samma rotlöshet som att vara utan ett språk eller ett land.

I och med det gångna årsskiftet skedde en omorganisation i Svenska kyrkan i Malmö, där 16 församlingar blir en sammanhållen enhet i ett pastorat med ett kyrkoråd och en kyrkoherde.

De lokala kyrkorna från Tygelsjö i söder till S:t Petri i norr, från Västra Skrävlinge i öster till Limhamn i väst fortsätter att vara lokala levande kyrkor som verkar nära människor. Samtidigt kommer Svenska kyrkan i Malmö nu tydligare och mer sammanhållet verka utifrån ett och samma uppdrag för att sprida evangeliet och tillsammans med andra goda krafter verka för ett bättre samhälle.

Som Malmös nya kyrkoherde ser jag som en av mina viktigaste uppgifter att synliggöra den religiösa mångfalden som en resurs för samhället.

Svenska kyrkan står i en självklar nära relation till andra kyrkor och samfund som finns i Malmö. Samtidigt är Svenska kyrkan genom sin gudstro och sitt ursprung nära relaterad både till muslimska och judiska trosbekännare. Det är mer som förenar än skiljer i förståelsen av den gud som är större än ord, skilda kulturer och historia.

Alla goda krafter i ett demokratiskt samhälle måste tillsammans stå upp emot all form av religiös extremism och ingen får dölja problematiken när religion gör anspråk på absolut sanning, makt och gränser.

Religion handlar om liv och död och allt däremellan. Den ger rum för människans andliga längtan, formar gemenskap och tillhörighet, i fest och vardag och är hela tiden synlig i språk och kulturer. Därför kan religionen både bygga upp och riva ned murar som inget annat samhällsfenomen.

Varje människas gudstro eller avsaknad av denna är hennes ensak. Svenska kyrkan ska forma miljöer och sammanhang där människor kan växa i sin kristna tro. Men kyrkan har också uppdraget och kunskapen att tillsammans med andra trosrörelser ta ett gemensamt ansvar för Malmö.Vi har en gemensam syn på människans värde, ansvar för skapelsen och uppdraget att verka tillsammans.

De grupper av troende som finns i Malmö behöver tas i anspråk för det goda samhället där demokrati och mänskliga rättigheter är det gemensamma fundamentet. Näringslivet inser alltmer vikten av detta. Så också forskarsamhället.

Det politiska parti som lyfter fram de religiösa gruppernas ansvar och möjligheter tar vara på hela samhällets resurser för ett gott samhälle. Som företrädare för den största trosrörelsen i Malmö ser jag fram emot fortsatta samtal med företrädare för kommunen och andra trosrörelser kring hur vi tillsammans kan synliggöra de religiösa gemenskapernas betydelse för att stärka Malmös sociala sammanhållning.