Skolinspektionen har undersökt 30 svenska kommuners arbete mot segregationen i skolan. Det innebär en kartläggning av hur resursfördelningssystemet fungerar i de olika kommunerna. Men i slutrapporten som publiceras i dag tar Skolinspektionen också upp andra åtgärder som en kommun kan göra för att öka likvärdigheten.
– Vissa kommuner har inte så mycket resursfördelning men gör en mängd andra åtgärder. Då blir det plötsligt tydligt att det inte bara handlar om pengar, säger Elisabeth Porath Sjöö, projektledare på Skolinspektionen.
Det handlar till exempel om att följa upp hur pengarna används och utvärdera – fungerar insatserna som görs? Många av de inspekterade kommunerna hade fina pengafördelningssystem, men ingen uppföljning att tala om. Ingen visste om de satsade pengarna gjorde nytta.
I Skåne har Lund, Malmö, Kristianstad, Helsingborg, Ängelholm och Landskrona blivit inspekterade.
Landskrona kommun lyfts fram särskilt som exempel på vad en kommun kan göra för att motverka segregation. De ger till exempel gratis busskort till grundskoleelever så att kostnaden inte ska hindra dem från att välja en annan skola än den som ligger närmast. Kommunen samarbetar också med lärarhögskolorna för att tillgången på lärare ska vara god och omsättningen låg. Uppföljningen på olika projekt är också god, tycker Skolinspektionen. Forskare anlitas ofta för att utvärdera olika projekt och satsningar.
Det är insatser som inte bara omfattar utsatta elever.
– En del av utvecklingsarbetet kan gynna alla. Det finns ingen knivskarp gräns för när en viss grupp gynnas, och när alla elever gynnas, säger Roger Niklewski.
Profilskolor och läxhjälp motar segregation
Här är några exempel på vad de inspekterade kommunerna gör för att minska segregationen, förutom att fördela pengar utifrån behov:
Bygger om och fräschar upp byggnader.
Subventionerar busskort för eleverna.
Placerar introduktionsklasser i områden som inte har så mycket invandrare. Eleverna erbjuds att gå kvar på skolan även senare.
Satsar på genrepedagogik som särskilt hjälper tvåspråkiga barn.
Modersmålslärare hjälper till i ämnesundervisningen.
Samarbetar med lärarhögskolorna för att få god tillgång på lärare.
Har speciella klasser där elever får undervisning på hemspråket och undervisas i svenska som andraspråk.
Involverar forskare att utvärdera olika projekt, för att veta vad som fungerar och inte.
Satsar på bra uppföljning, analys och utvärdering av resursfördelningssystemet.
Driver profilskolor i utsatta områden.
Anställer lärare som både har ämnesbehörighet och pratar elevernas språk.
Läxhjälp, sommarskola.
Placerar nya friskolor så att segregationen minskar.