Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Våldet trappas upp

Ukrainas nya hårda, ryskinspirerade lagar mot extremism, otillåtna demonstrationer och ”utländska agenter” trädde i kraft i går.
De har bara lett till häftigare sammandrabbningar.

Demonstranter i förbjudna hjälmar bygger barrikader med hjälp av utbrända polisbussar på Hrusjevskyjgatan i centrala Kiev.Bild: Sergei Grits
”Ärade abonnent, ni är registrerad som deltagare i massupplopp.” Så löd textmeddelandet som natten mellan måndagen och tisdagen gick ut till alla mobiltelefoner vid Hrusjevskyjgatan i centrala Kiev.
Gatan leder från Kievs huvudstråk Chresjtjatyk mot regeringskvarteren. Det var här de hårdaste sammandrabbningarna mellan polisen och demonstranterna hade ägt rum natten innan. Här tände hårdföra demonstranter eld på ett antal polisbussar – och tömde en eldsläckare i ansiktet på oppositionsledaren Vitalij Klitjko, när han uppmanade dem att hålla sig till fredliga medel.
Enligt de nya lagar som trädde i kraft i går kan deltagande i ”massupplopp” straffas med fängelse i upp till femton år. Men om syftet med lagarna var att lugna ner demonstranterna, som sedan två månader protesterar mot president Viktor Janukovytj, har resultatet hittills varit raka motsatsen.
– Lagarna klubbades i strid med alla parlamentariska regelverk, och de innebär i praktiken att Ukrainas grundlag upphävs. Upptrappningen av situationen är en omedelbar följd av att presidenten undertecknade lagarna, säger Viktor Zamjatin, politisk analytiker vid tankesmedjan Razumkov-center i Kiev.
De nya lagarna förbjuder hjälmar, masker och tält vid demonstrationer, något som är direkt riktat mot de pågående protesterna. Men enligt FN:s människorättschef Navi Pillay innebär de nya lagarna också hårda inskränkningar i yttrandefriheten och mötesfriheten.
I ett uttalande på tisdagen kritiserade Navi Pillay specifikt paragrafen som tvingar medborgarorganisationer att registrera sig som ”utländska agenter” om de tar emot bidrag från utlandet. Hon uppmanade den ukrainska regeringen att upphäva lagarna.
De repressiva lagar som trädde i kraft i Ukraina i går är uppenbart inspirerade av motsvarande lagar som stiftats i Ryssland som en följd av 2012 års demonstrationsvåg. I Ukraina diskuteras det nu om de hårda lagarna var Vladimir Putins krav för att Ukraina skulle få de 15 miljarder dollar som räddade landets ekonomi från kollaps.
– Det är givetvis bara spekulation, för vi vet inte vad som sades i samtalen mellan Putin och Janukovytj. Men den som har tagit fram de här lagarna verkar inte riktigt förstå hur det ukrainska samhället fungerar, säger Viktor Zamjatin.
I Ryssland har hårdare lagstiftning och långdragna utredningar mot demonstranter, som suttit häktade i ett och ett halvt år, fått avskräckande effekt. I Ukraina har resultatet åtminstone de första dagarna blivit motsatt.
I västra Ukraina, där motståndet mot Janukovytj är starkast, har invånare på flera håll blockerat inrikestrupper så att de inte ska kunna skickas till Kiev och sättas in mot demonstranterna där. Parlamentsledamöter från Janukovytjs parti uppges i sin tur förbereda införande av undantagstillstånd de närmaste dagarna.
Viktor Zamjatin har länge hoppats att regeringen ska ta sitt förnuft till fånga och avstå från att försöka lösa situationen med våld.
– Nu verkar det allt mer som om de faktiskt vill provocera fram en sammandrabbning för att kunna slå till hårt.

Detta har hänt

9 november. Ukrainas president Viktor Janukovytj på blixtvisit i Ryssland.
13 november. Ukrainska regeringen stoppar närmandet till EU.
24 november. De största protesterna sedan orangea revolutionen 2004 äger rum i Kiev.
30 november. Polis använder grovt våld mot demonstranter.
1 december. Demonstranter fyller gatorna i Kiev och upprättar ”revolutionshögkvarter” i två ockuperade byggnader.
11 december. Kravallpolisen river barrikader och inleder en storm av Självständighetstorget där demonstranter samlats, men drar sig senare tillbaka.
17 december. Janukovytj åker till Moskva och tecknar avtal om ett stort ryskt räddningspaket för den ukrainska ekonomin.
16 januari. Parlamentet antar i brådskande ordning en samling repressiva lagar som bland annat inskränker demonstrationsrätten.
19 januari. Demonstranter tänder eld på flera polisbussar.
20 januari. Janukovytj lovar att inleda förhandlingar med oppositionen.
21 januari. Janukovytj vägrar att träffa oppositionsföreträdare. De nya lagarna publiceras och träder därmed i kraft.
Gå till toppen