Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Sommarlägret – en stunds paus från isoleringen

Bada i en sjö. Skratta åt en clown. Dansa.
Under tre år har Kvinnorättsförbundet i Malmö gett våldsutsatta kvinnor i Skåne och deras barn möjlighet att bryta isolering och uppleva lite glädje.

Farideh Arman på Kvinnorättsförbundet.Bild: Anna Wahlgren
Barnen som lever med sina mammor på kvinnojourer och i skyddade boenden har det svårt på flera sätt. De bor ofta trångt och kan inte röra sig fritt eller ta emot besök. Ibland går de inte ens i skolan. Deras mammor mår psykiskt mycket dåligt och är upptagna med myndighetskontakter. Många saknar sina pappor, hur våldsamma de än varit.
– De här barnen måste uppmärksammas mer, säger Farideh Arman på Kvinnorättsförbundet. Många är drabbade. Kvinnorna berättar att deras barn har ont i huvudet och magen, att de har muskelkramp i händerna och att de skriker och gråter jättemycket. Den lilla kroppen orkar inte bära så mycket.
Projektet Bom, Barn och mammor, startade med hjälp av medel från Allmänna arvsfonden under våren 2011. Initiativet kom från de våldsutsatta kvinnorna själva. Kvinnorättsförbundet har samarbetet med Teater Sagohuset, Clownronden och Iranska flyktingrådet.
Kvinnor och barn från hela Skåne har fått åka på utflykter och sommarläger i natursköna miljöer på hemlig ort. De har fått vila, bada, paddla, leka och dansa. Under vinterhalvåret har det ordnats teater, clownföreställningar, sagostunder och fester.
– Jag har sett barn som varit väldigt aggressiva förändras under projektets gång, säger Farideh Arman. Efter bara tre fyra dagars sommarläger har de mått bättre. De har börjat skratta och blivit lugnare.
Även för kvinnor som ibland helt tappat livslusten har det betytt mycket att få lite luftombyte och sociala kontakter, berättar Farideh Arman.
– En ung kvinna sade: ”Jag har levt sex år i ett helvete, nu har jag för första gången upplevt lite glädje.” Väldigt små insatser kan ha stor betydelse.
Alla som jobbat med projektet har blivit starkt berörda av mötena med kvinnorna och deras barn.
– Det jobbigaste var att skiljas åt varje gång. Hotbilden mot en del var så stor att man ofta tänkte: ”Undrar om hon kommer med sin lille pojke nästa gång också?”
Projektet har dokumenterats i en bok (läs en recension här), där kvinnor också berättar om sina smärtsamma upplevelser. En av dem är iranska Shaba, som kom till Sverige för fem år sedan. Hon var nygift, kär och drömde om att studera och få ett bra liv.
Istället blev hon kontrollerad, slagen, mordhotad och levde som en slav helt i makens och hans familjs våld. Hon försökte lämna sin man flera gånger. När hon till slut begärde skilsmässa förde han ut deras son ur landet.
– Jag hade ett jättebra liv i Iran, men blev lurad hit. Jag hade behövt mer hjälp för att lämna honom tidigare. Jag kunde inte svenska och kände ingen annan. Några pengar hade jag inte heller och mobiltelefonen tog han ifrån mig. På det skyddade boendet kände jag mig instängd och det var ingen bra miljö för barnen.
Shaba övertalades att följa med på ett av sommarlägren.
– Jag ville inte åka först. För mig gjorde det ont att se de andra barnen, men de hade roligt och skrattade jättemycket. Och det var bra för mig med. Vi var vid en sjö där vi badade och dansade. Jag träffade också andra kvinnor och insåg att inte bara jag hade problem.
Nu hoppas Kvinnorättsförbundet få stöd från andra myndigheter och stiftelser för att kunna fortsätta verksamheten.
Fredag 14 februari håller föreningen en symposium på Rådhuset i Malmö om projektet och hur våldsutsatta kvinnors och barns situation kan förbättras. Flera politiker är inbjudna.
– Kvinnojourer och skyddade boenden är en nödvändig första hjälp, men samhället måste också satsa mycket mer än i dag på att hjälpa efter det, säger Farideh Arman.
Barnen måste få en trygg tillvaro och bearbeta sina svåra upplevelser. Kvinnorna behöver hjälp att komma på fötter och klara vardagen. Det gäller framförallt att hitta bostad och försörjning. Men också att våga se ljust på framtiden.
Särskilt utsatta är de som inte kan språket och saknar kontaktnät, förklarar Farideh Arman.
– Tyvärr blir det så svårt för en del att klara allt helt på egen hand att de går tillbaka till sina män. Då vet vi av erfarenhet att det blir ännu farligare för kvinnan.
”Jag har sett barn som varit väldigt aggressiva förändras under projektets gång.”
Farideh Arman på Kvinnorättsförbundet.

Kvinnorättsförbundet

Kvinnorättsförbundet startades i Malmö 1998, då under namnet Kommittén för försvaret av kvinnors rättigheter. I dag finns verksamhet i flera större städer.
Föreningen arbetar mot våld i nära relationer och stödjer kvinnor som utsatts. Den kämpar mot kvinnoförtryck i andra länder och hjälper dem som flytt hit eller kommit på grund av anknytning till en man.
Gå till toppen