Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

”Vi har ju haft en skattechock! Neråt.”

Sverige behöver tusentals nya lärare och sköterskor – och det nu. ”Det vill vi göra akut”, säger Magdalena Andersson (S).

Magdalena Anderssons teckenspråk: Regeringen har sänkt arbetsgivaravgiften för alla unga. Åtta av tio unga har jobb, men deras arbetsgivare blir ändå subventionerade. (Åtta fingrar upp.) ”Vi vill satsa pengarna på de två som inte har jobb!” (Två tummar upp.)Bild: Peter Frennesson
Det är fullsatt i hörsalen på Scandic Star Hotel i Lund. På scen står Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson.
Kommunförbundet har bjudit politiker och tjänstemän på ”Välfärdskonferens 2014”.
I ett rasande tempo smattrar Andersson siffror och visar grafer – allt för att visa hur regeringen misskött ekonomi och arbetsmarknad.
En kurva uppehåller hon sig lite längre vid. Den visar att en allt mindre andel av svenska folket arbetar inom den kommunfinansierade sektorn – alltså i vård, skola och omsorg. Lärarna har fått fler elever att ta hand om. Undersköterskorna fler patienter. Och det gäller både offentlig och privatägd välfärd.
– Det här känner människor av. Det är tajtare överallt. Barngrupperna är större på dagis och i skolan. Händerna är färre i äldreomsorgen, säger Magdalena Andersson när vi slagit oss ner i en soffgrupp i foajén.
Kurvan lär dyka upp åtskilliga gånger i Socialdemokraternas valpropaganda fram till den 14 september.
– Den är ett effektivt sätt att visa effekterna av regeringens skattesänkningar, säger Magdalena Andersson. Nerdragningarna har varit större under alliansens år vid makten än under budgetsaneringen efter krisen på 1990-talet.
Enligt Magdalena Andersson är behovet av att anställa tusentals nya lärare och sjuksköterskor akut. Därför hymlar hon inte med vad som händer om Sverige får en rödgrön regering och hon själv blir finansminister.
– Vi vill höja skatter!
Först av allt vill hon ge sig på den sänkta krogmomsen och den halverade arbetsgivaravgiften för företag med unga under 26 år på lönelistan.
– Dyra och ineffektiva åtgärder. Vi tar bort dem och satsar pengarna på att kommunerna ska anställa fler i skolan och vården.
– För oss är det här akut. Vi vet att reformutrymmet i budgeten är minimalt de närmaste åren. Då måste vi höja skatter.
Socialdemokraterna vill dessutom höja punktskatter och trappa av jobbskatteavdraget (höja inkomstskatten) för löntagare med de högsta inkomsterna.
I Region Skåne och en rad kommuner runt om i landet flaggar Socialdemokraterna för lokala skattehöjningar.
Är du inte rädd att väljarna ger Anders Borg (M) rätt när han hotar med att S tänker utsätta svenska folket för en skattechock?
– Vi har ju haft en skattechock! Neråt. På 140 miljarder. Så mycket har regeringen Reinfeldt sänkt skatterna.
– Och vi ser konsekvenserna av den chocken. Vi har stora underskott i statens finanser. Och vi har färre anställda i skolan och vården.
– Jag tror svenskarna vill att barnen lär sig mer i skolan och att det finns trygg sjukvård och äldreomsorg.
Du anklagar inte bara regeringen för att brandskatta välfärden – du beskyller också Anders Borg för att slarva med statsfinanserna?
– Ja, och det ser värre ut än det gjorde i regeringens finansplan i höstas. Ekonomistyrningsverket visar i sin rapport att statens underskott för i år är mycket större. Vi lånar 87 miljarder. Det blir 240 miljoner kronor om dagen för att betala Anders Borgs skattesänkningar. Det är orimligt.
Är det inte rätt att staten lånar i dåliga tider?
– Jo, men regeringen lånar vid fel tillfälle och till fel ändamål.
– Under finanskrisen skötte sig regeringen bra. Då kunde man möjligen ha stimulerat ekonomin lite mer. Men nu har Sverige en ekonomisk tillväxt på 2,5 procent. Det är inte någon lågkonjunktur. Då ska man inte låna till att sänka skatter.
Du är kritisk till hur regeringen har hanterat a-kassan …
– Inte bara jag! En halv miljon svenskar har ju gått ur den.
Hur vill du förändra den?
– I en global ekonomi med ett stort omvandlingstryck är a-kassan viktig. Jobb kommer och jobb försvinner. Då måste det finnas broar från det gamla till det nya. En trygghet så att man får med sig arbetskraften på förändringen. Det är också långsiktigt bra för ekonomin, eftersom det gör hela folket mer förändringsbenäget.
Men hur vill du förbättra a-kassan?
– I ett första steg vill vi höja taket så att fler omfattas av a-kassan.
Ingen höjd nivå på ersättningen?
– Nej, vi kan inte göra allt på en gång. Det är en fråga om resurser.
Du har kallat regeringens reform av sjukförsäkringen ”ett flaggskepp som havererat”. Vad vill du göra åt den?
– I ”Fas 3” får man inte utföra riktigt arbete. Det är själva grejen. Och du får ingen riktig utbildning. Vi inför istället ”extratjänster”. Man får utföra jobb som behövs. Exempelvis hjälpa till med tunga lyft i vården. Och kombinera det med utbildning på komvux. Då har du mycket bättre möjlighet att komma tillbaka än om du sitter i ”Fas 3” och ser på film och äter popcorn för att få ut ersättning.
Finns inte risk att riktiga jobb konkurreras ut?
– Jo, därför är det viktigt att vi har Kommunal med på det här. Meningen är att höja kvaliteten, men inte ersätta ordinarie personal.
Du vill höja skatter för 20 miljarder. Vänsterpartiet vill höja med betydligt högre belopp. Kan du vara finansminister i en regering där Jonas Sjöstedt är statsråd?
– Vi ska ha ett valresultat först. Sen får vi se hur eventuella regeringskonstellationer ser ut. Men jag kan konstatera att statsfinanserna var i betydligt bättre skick när Vänsterpartiet hade inflytande över den ekonomiska politiken än i dag.
I Danmark kollapsade Socialdemokraternas rödgröna regeringssamarbete med Socialistisk folkeparti nyligen. Slutsats?
– Jag tror inte man ska dra för stora växlar. Vi har helt olika politisk kultur i Sverige och Danmark.
Jonas Sjöstedt vill ha tvärstopp för vinst i välfärden. S nöjer sig med att få bort avarter genom att höja kraven på skol- och vårdföretag. Går linjerna att jämka ihop?
– Socialdemokraterna och Vänsterpartiet delar uppfattningen att det är orimligt att stora företag gör vinster genom att sänka kvaliteten. Men jag tror inte Vänsterpartiets modell är effektiv för stoppa vinster i välfärden.
Vad gör dig till en bättre finansminister än Borg?
– Jag har en bättre politik.

Magdalena Andersson

Född: 1967 i Uppsala.
Familj: Gift med ekonomiprofessorn Richard Friberg och har två barn.
Bor: I Nacka.
Karriär: Tidigare överdirektör vid Skatteverket och dessförinnan statssekreterare i finansdepartementet. Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Nu ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna.
Inkomst: 90 000 kronor i månaden.
Mål: Att bli Sveriges finansminister.
Gå till toppen