Att låta grundskoleelever ha fysisk aktivitet varje dag lönar sig både pedagogiskt och ekonomiskt. Det har ett projekt i Bunkeflostrand visat. Principbeslut om mer idrott på schemat har tagits på Europanivå och Malmökommissionen rekommenderar mer idrott i Malmö. Trots detta händer inget i Malmö stad, inga beslut har fattats.
Malmö stad utsågs till Årets gymnastikkommun 2013. Malmö belönades för en långsiktig satsning på motorik, gymnastik och idrott i skolan samt en unik hälsoekonomisk analys. Priset delades ut under Almedalsveckan, där utbildningsutskottets ordförande Tomas Tobé, uttalade sig positivt om Bunkeflomodellen i Malmö och lovade verka för mer idrott på schemat i det svenska skolsystemet. Även socialminister Göran Hägglund förväntas arbeta för samma sak efter att, tillsammans med prins Daniel, ha besökt Ängslättskolan för att informera sig om Bunkeflomodellen.
Europaparlamentet fattade redan 2007 beslut om att uppmana medlemsländerna att schemalägga och garantera skolelever idrott minst tre gånger i veckan. Skolorna rekommenderas vidare att så långt som möjligt ytterligare utöka idrott på skolschemat utöver denna lägsta gräns på tre lektioner per vecka. Daglig motion och fysisk aktivitet för alla danska skolelever ingår i den nya grundskolereformen som träder i kraft 2014. Varför går det så trögt i Sverige?
Forskningsresultaten i Bunkefloprojektet visade att elever som haft daglig fysisk aktivitet och extra motorisk träning enligt MUGI-modellen (Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning) fick bättre resultat i årskurs 2 på nationella prov i svenska och matematik än elever som endast haft skolans ordinarie idrottsundervisning två lektioner per vecka.
I årskurs 9 var 96 procent av eleverna i interventionsgruppen jämfört med 89 procent i kontrollgruppen kvalificerade att söka till gymnasieskolan. Summan av betygen i svenska, matematik, engelska samt idrott och hälsa var högre bland pojkar i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. Betygssumman var också högre bland elever med god motorik jämfört med elever med motoriska brister, liksom andelen av elever med god motorik som klarade grundskolans mål och var kvalificerade för nationella gymnasieprogram (97 procent jämfört med 81 procent). Slutsatsenär attdaglig schemalagd idrott och hälsa samt anpassad motorisk träning i grundskolan är en möjlig åtgärd för att förbättra inte bara motoriken utan också skolprestationer samt andelen elever som klarar grundskolans mål och därmed behörighet till gymnasieskolan.
Malmökommissionen har gjort en hälsoekonomisk analys av Bunkefloprojektet och rekommenderar skolorna att förstärka ämnet idrott och hälsa till samtliga barn i Malmös skolor. Analysen visar att det varit en klart lönsam satsning för kommunen såväl pedagogiskt som ekonomiskt, och att ett införande av daglig idrott och hälsa i samtliga Malmös grundskolor skulle öka det potentiella produktionsvärdet med 59 miljoner kronor under den tioårsperiod som följer efter fullgången grundskola. Den högre utbildningsnivå, som åtgärden visats leda till skulle därutöver bidra till att reducera sjukvårdskostnaderna med nästan lika mycket; 56 miljoner kronor. Dessa värden överstiger de cirka 16 miljoner kronor som personal- och lokalkostnader uppgår till för att genomföra investeringen. Omräknat per elev skulle en investering på 4 600 kronor ge en vinst på 38 000 kronor (ökat produktionsvärde + minskad sjukvårdskostnad). För VARJE ELEV!
Hur kan någon låta bli att göra denna samhällsinvestering?
Ingegerd Ericsson
doktor i pedagogik och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola