Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

För mycket kläder slängs i soporna

Sverige är sämst i klassen på att ta hand om uttjänta kläder och textilier.
En ändring är på gång. Miljöorganisationer föreslår producentansvar likt det som gäller för bland annat glas och plast för att minska textilslöseriet.

Maria Gaspar, regionansvarig på Textilrecycling, säger att kläderna eller textilierna som läggs i insamlingskärlen inte behöver vara hela. ”Vi samlar in både till återvinning och till återanvändning.”Bild: Peter Frennesson
Snart kan återvinningsstationerna även tvingas skaffa återvinningscontainrar för textilier. I dag hamnar gamla kläder och lakan bland brännbara grovsopor trots att de många gånger skulle kunna återvinnas till nya tyger eller stoppningar i till exempel soffor eller återbrukas som de är av andra.
En mätning från 2010 visar att varje svensk omsätter cirka 15 kilo textilier om året, merparten hamnar i soporna – åtta kilo. Tre kilo går till välgörenhet, men en stor del av de skänkta textilierna slängs när det inte finns någon avsättning för dem. Dessutom ligger fyra kilo utsorterade kläder kvar hemma i garderoben eller skänks till släkt och vänner.
Naturvårdsverket och IVL har gemensamt tagit fram ett etappmål som innebär att Sverige ska återanvända 40 procent och återvinna 20 procent av den textil som satts på marknaden.
Det är ett stort steg jämfört med dagens 20 procent återanvända och i princip noll procent återvunna textilier. Målet ska nås via ett producentansvar.
– Vi tittade på några olika alternativ och fann att det var det bästa ur kostnads- och effektivitetssynpunkt samtidigt som det är lättillgängligt för konsumenterna. De känner dessutom igen det eftersom det liknar det system vi har för förpackningar, säger Tomas Ekvall, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet och medförfattare till rapporten ”Livscykelanalys av svensk textilkonsumtion”.
Ett producentansvar för textilier finns redan i Frankrike och det fungerar bra när det gäller insamlingsmålen, berättar Tomas Ekvall.
– Problemet är att få avsättning för det insamlade materialet.
Textilproduktionen har stor miljöpåverkan och kräver mängder av energi, vatten och kemikalier. Därför är vinsterna också stora om fibrerna kan återvinnas och bli till nya. Men det är också en svår uppgift eftersom få material är helt rena, både bomull och ylle blandas ofta upp med syntetmaterial.
I dag finns ingen samlad textilåtervinning i Sverige, men forskning och flera projekt visar både att återvinning gynnar miljön och att svenskarna är njugga när det gäller att återvinna sina textilier. De kastar hellre dem.
Det är dessutom svårt att skilja olika material åt med blotta ögat. Utanför Amsterdam står en ännu inte färdigutvecklad maskin som genom en optisk teknik sorterar kläder efter fibrer. Maskinen ingår i projektet Textiles 4 Textiles och finansieras delvis av EU-bidrag.
Insamling av använd textil sker idag i huvudsak av välgörenhetsorganisationer och tanken är att dessa ska kunna fortsätta verka i ett producentansvarssystem. Det textilproducerande eller importerande företaget kan välja att antingen ha ett eget insamlingssystem eller att överlåta insamlingen till ett annat företag och istället betala en producentansvarsavgift.
– Vi diskuterar intensivt hur vi ska hantera en textil återvinning, men vi vet inte hur än, säger Gunilla Carlsson, kommunikationsdirektör på skånska avfallsbolaget Sysav.
Bolaget har idag avtal med några olika välgörenhetsorganisationer som har containrar på Sysavs olika återvinningsstationer.
– Men det handlar ju om kläder och textilier som går att återbruka. Vi vet inte heller hur mycket som läggs i dessa containrar, de töms av respektive organisation, säger Gunilla Carlsson.
Nästa avsnitt: Klädproducenter börjar återvinna kläder.
Gå till toppen