Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nöje

Jennie Abrahamson tar ett löjligt stort steg uppåt.

En del röster är så distinkta redan från början att vi gör misstaget att betrakta dem som fullmogna och färdiga. Att de ska visa sin fulla potential redan från första stund. Vad vi hör är vad vi får och allt vi någonsin kommer att få.
Jennie Abrahamson blir bättre och bättre varje år.Bild: Paulina Persson
Ah, vilket klassiskt popmisstag: Debuten är bäst! Redan Elvis var ”störst” innan branschen förstörde honom, antagligen Louis Armstrong också. Precis som några miljoner engelska band. Och så förnekar man dem rätten att utvecklas.
Jennie Abrahamson lånade sin distinkta stämma till triphopbandet Heed redan i slutet av 1900-talet: en skarp och lätt manierad röst någonstans mellan Kate Bush och väckarklocka. Sedan dess har hon ingått i countryrockbandet Yukon AK, turnerat med Ane Brun och sedan 2007 nu gett ut fyra album.
Hon blir stadigt intressantare och subtilare i sitt uttryck, men inte stadigare än att veckans album ”Gemini Gemini” innebär ett löjligt stort steg uppåt.
Detta är briljant arrad popmusik, späckad av infall och med en detaljerad produktion precis på rätt sida det plottriga. Marimba och mjuka drumpads delar förarsäte, ger låtarna driv och en inre elasticitet. Ögonblicksvis actionmålar hon med blaffiga färger, likt en Robyn på jakt efter en indiehit, men det är de finmekaniska instrumenten som dominerar. Tumpianon är inte historiens stöddigaste instrument, men tona ner skvalet och de gör all skillnad i världen.
Hon blir allt säkrare också i det vokala, har mindre behov av att utmärka sig med excentriska manér.
Kärlekssånger dominerar, men inledningen är politisk: två låtar om passivt icke-motstånd. ”The War”, om kvinnokampen, låter som ett mellanting av Jenny Wilsons ”Hardships!” och Peter Gabriels 90-tal.
Håkan Engström vecka 8:
Jennie Abrahamson: Gemini Gemini (album)
Angel Olsen: Burn Your Fire For No Witness (album)
Lake Street Dive: Bad Self Portraits (albumspår)
Gå till toppen