Filmade intervjuer med ögonvittnen till Förintelsen ska visas i utställningen. Frågor som hur man lever med minnena och hur man får en vardag att gå runt med dessa upplevelser i bagaget tas upp.

Även barn och barnbarn ska intervjuas om hur upplevelserna har påverkat familjen. Planen är att tjugo filmade intervjuer ska ingå i utställningen.

– Detta är angeläget på många olika sätt. För det första är personerna som har upplevelser från andra världskriget väldigt gamla, så vi måste dokumentera dem nu. Det är också viktigt att skildra det judiska i Malmö och att folk tar del av den kunskapen, säger Lena Friblick, redaktör på produktionsbolaget Xenofilia, som gör utställningen tillsammans med judiska församlingen i Malmö och Malmö museer.

Hon menar också att ögonvittnenas erfarenheter kan vara angelägna för andra grupper som kommer till Sverige idag och som bär med sig trauman.

Utställningen har vernissage någon gång nästa år. Då är det sjuttio år sedan kriget tog slut och judarna kom till Malmö.

Det var Frank Kelber från judiska församlingen i Malmö som kom med förslaget att dokumentera personer från Förintelsen. Han hade sett ett behov av ett större arbete kring hur det är att leva med trauma. Dessutom tyckte han att det saknas ett judiskt kulturliv i Malmö, som exempelvis inte har något judiskt museum, och ville lämna ett spår efter Malmös judar.

– Jag har själv minnen från andra världskriget och lever med mina föräldrars upplevelser. Det är ganska vanligt att människor som var med om Förintelsen inte berättar om sina upplevelser, för det är inte så enkelt. Jag frågade mig: ”Vem äger minnet?” Är det jag eller måste jag lämna över det till mina barn? Arvet är viktigt, existens bygger på arvet, säger han.

Utställningen sätter fokus på tiden i Sverige och Malmö, efter upplevelserna av Förintelsen.

– Man har inte pratat så mycket om det. Hur det var under andra världskriget finns det otroligt många filmer, dokumentärer och böcker om. Vi vill fylla ett informationsglapp, säger Lena Friblick.

– För judiska församlingen är det viktigt att minnena förs vidare. Sedan har vi också en situation i Malmö där antisemitismen är ganska utbredd just nu, säger Anneli Evers, projektledare på Xenofilia.

Utställningen ska även berätta om Malmö museers chef Ernst Fischer som gjorde om museet till flyktingmottagning 1945.