Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ekonomi

Lönen har betydelse för när vi skaffar barn

Svenskar med låg inkomst löper större risk att bli barnlösa.

Jämför två barnlösa svenska män i 28-årsåldern, som inte studerar. En har stabil och hyfsad lön. Den andre väldigt låg inkomst.
Risken att den fattigare av männen förblir barnlös resten av livet är betydligt högre än för killen med stabil ekonomisk situation.
– Jag har tittat på män när de var 50 år gamla, födda mellan 1942 och 1969. Av de 10 procent av männen med lägst inkomst var 40 procent barnlösa. Men av de 10 procent av männen som hade högst inkomst var bara 10 procent barnlösa. För kvinnor är skillnaderna mindre, men mönstret detsamma, säger Ernesto Silva.
34-åringen från Uruguay kom som mastersstudent till Lunds universitet 2008, och lade förra veckan fram sin doktorsavhandling vid institutionen för ekonomisk historia. Enligt Ernesto Silva visar många teorier på ett negativt samband mellan inkomst och barnafödande, det vill säga ju lägre inkomst, desto fler barn.
Men för Sverige tycks det vara tvärtom. Ju högre inkomst en ung svensk har, desto större är chansen att personen får sin första småtting inom ett år.
– Det förvånade mig lite, men det verkar som att människor väntar med första barnet tills de har en stabil inkomst.
Tendensen blir dessutom allt tydligare, vilket Ernesto Silva tror till stor del beror på den inkomstbaserade föräldraförsäkringen.
– På 1970-talet var försäkringen kortare och då blev inkomsten inte lika viktig som idag, när försäkringen är 16 månader. Men det kan finnas fler faktorer, som att man idag vill ha gjort fler saker innan man skaffar barn.
– Sverige har ganska hög fertilitet jämfört med övriga Europa. Men många personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden löper risk att bli barnlösa. Jag skulle vilja se psykologiska och sociala studier kring detta.
Hur ser föräldraförsäkringen ut i Uruguay?
– Mammor har fjorton veckors ledighet, män två veckor. Så systemet är betydligt mindre generöst där. Utan att vara säker tror jag att de högre och lägre klasserna har fler barn, medan medelklassen som strävar efter utbildning och jobb gör större avkall på barn.

Antal barn per kvinna i Sverige

1992: 2,09
1997: 1,53
2002: 1,65
2007: 1,88
2012: 1,91

Äldst förstagångsföräldrar i Lomma

Medelåldern vid första barnet i Skåne är 31,5 år för män och 29 år för kvinnor.

Yngsta förstagångsföräldrarna finns i Perstorp och de äldsta i Lomma.

Källa: SCB (2012 års siffror)

Gå till toppen