Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Borg vill ha pappamånader

I en intervju i Sydsvenskan hyllar finansministern pragmatism i politiken.

Anders Borg ville ge jämställdheten en knuff framåt genom att införa fler pappamånader i föräldraförsäkringen. Men blev nedröstad i sitt eget parti.Bild: Albin Brönmark
Anders Borg (M) har just avslutat en föreläsning inför Lunds studenter i AF-borgen. Med powerpoint och grafer har han rabblat sin syn på det globala ekonomiska läget – och låtit mer som teknokrat än politiker.
Frågorna har handlat om studiebidrag och feminism.
Över en kopp kaffe i ett rum bakom scenen avslöjar Anders Borg att han vill ge jämställdheten en knuff framåt – genom en eller ett par extra pappamånader i föräldraförsäkringen.
– Arbetsfördelningen i hemmet är bättre än för tio år sen. Men det är fortfarande jätteskillnader. Kvinnor ägnar mycket mer tid än män åt att städa, handla mat och skjutsa barn till aktiviteter. Då uppfattas de inte som lika attraktiv arbetskraft. Och det bidrar till att män tjänar mer pengar än kvinnor.
– Jag tror de här värderingarna är försvunna om tjugo, trettio år. Ett sätt att skynda på är att öka antalet pappamånader.
Slåss du för det i partiet?
– Absolut! Vi har ägnat fyrtio, femtio timmar i en arbetsgrupp i Moderaterna åt detta. Men flertalet tycker inte som jag.
Du fick vika ner dig?
– Ja.
I april presenterar Anders Borg regeringens sista budget före valet. För ett par veckor sen lade han fram ett ”finansieringspaket”. Genom att höja skatten på vin och tobak, sänka studiebidraget och avskaffa avdragsrätten för pensionssparare fick han loss nio miljarder kronor till reformer.
En stor del av pengarna ska gå till skolan. Regeringen vill förlänga grundskolan till tio år. Dessutom satsa två miljarder på mindre klasser i lågstadiet.
Vad vill du använda resten av reformutrymmet till?
– Det blir två huvudpunkter i budgeten: Utbildning och jobb. Vad gäller jobben kan det handla om att göra det lättare för unga människor att komma in på arbetsmarknaden.
När Anders Borg vid pressträffen för ett par veckor sedan proklamerade stopp för skattesänkningar under nästa mandatperiod såg allianskamraterna Annie Lööf (C), Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD) inte glada ut.
De vill gärna gå till val på sänkta skatter på företag, ett sjätte jobbskatteavdrag och avskaffad värnskatt för höginkomsttagare.
Har du helt stängt dörren för skattesänkningar 2014–2018?
– Till att börja med är vi inom alliansen överens om grunddragen. Vi ska tillbaka till en procents överskott i de offentliga finanserna. Reformer måste finansieras krona för krona.
– Om vi sen blickar framåt kan jag inte se något utrymme för skattesänkningar. Skulle ekonomin bli starkare ska vi ha större överskott i de offentliga finanserna. I en högkonjunktur ska vi inte nöja oss med en procents överskott, då ska vi över det. Min bedömning är att vi inte ska ha några skattesänkningar 2015 och 2016.
Och resten av mandatperioden?
– Då är vi inne i en fas med bättre ekonomisk tillväxt. Då ska man snarare hålla igen och bygga överskott. Då talar stabiliseringsargumentet mot stora skattelättnader.
Betyder det: Inget sjätte jobbskatteavdrag till löntagarna de närmaste fyra åren?
– Varje reform ska finansieras krona för krona. Då finns det väldigt lite utrymme.
När du förklarar din politik låter du väldigt pragmatisk. Mer som en teknokratisk tjänsteman än som en politiker?
– Jag gillar att vara pragmatisk. Pragmatisk ekonomisk politik, det betyder att man stöttar i dåliga tider och är beredd att bygga överskott i goda tider. Man kan inte alltid vara för åtstramningar och man kan inte alltid vara för expansion. Man måste alltid bedöma läget.
Men vilken är din politiska vision – målet för din politik?
– Jag har nu i sju år samarbetat med många bra finansministrar i Europa. Socialdemokrater som Wouter Bos i Holland. Borgerliga som George Ossborn i Storbritannien. Det som utmärkt de finansministrar som förmår ta ansvar är att de är just pragmatiska. De låser sig inte. Säger aldrig att vi aldrig ska höja en skatt. Vi ska bygga ut vartenda bidragssystem. Eller vi ska alltid strama åt. Man anpassar den ekonomiska politiken efter läget.
– Jag har ett mer tekniskt uppdrag än Fredrik Reinfeldt.
Nu pratar både M och S om höjda skatter. Ibland låter det som om det enda valet handlar om är krogmomsen och den sänkta arbetsgivaravgiften för företag som anställer unga?
– Ja, men där går en viktig skiljelinje. Sossarna vill bygga ut bidragssystem och finansiera det med höjd skatt på arbete. Den skillnaden blir kärnan i vår valrörelse.
Oberoende utredningar har slagit fast att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga är en extremt dyr åtgärd. Varje nytt jobb kostar en och en halv miljon kronor. Kan inte pengarna användas effektivare?
– Man kan göra lite olika bedömningar. Men om man nu går från 11 procents arbetsgivaravgift till 33 procents för alla under 23 år, som S vill göra, då stiger kostnaden för varenda butik, restaurang och tjänsteföretag. De kommer att säga upp människor. Unga förlorar jobbet.
– Jag tycker det är att märkligt sossarna väljer den vägen. Vår utgångspunkt har varit att den svenska modellen med rätt omfattande transfereringssystem, kollektivavtal och starka fackföreningar har en akilleshäl: Den ger höga trösklar för unga människor. Och det har lett till hög ungdomsarbetslöshet.
– Vi har försökt hitta vägar att vårda den svenska modellen.
Ett skäl till att du inte vill avskaffa värnskatten är att det kan minska sammanhållningen i samhället. Förklara!
– Värnskatten är skadlig eftersom den läggs på arbete. Men att ta bort den skulle få dåliga fördelningspolitiska effekter. En bankdirektör skulle få en väldigt stor skattesänkning. De ekonomiska skillnaderna ökar. Och det är dåligt för sammanhållningen.
– Jag tycker om Sverige. De nordiska länderna har vägt av tillväxt och rättvisa bättre än nästan alla andra länder. Det är bra. Det är ett trevligare och mer sympatiskt samhälle.
LO hävdar att klyftorna har ökat under alliansen?
– SCB:s statistik visar att de varken ökat eller minskat. Vilket är remarkabelt med tanke på att vi gått igenom den värsta ekonomiska krisen sen depressionen på 1930-talet.
Arbetslösheten ligger runt åtta procent – högre än när alliansen fick makten 2006. Är inte det ett underbetyg på er politik?
– Tyskland, Österrike, Holland och Sverige är de länder som klarat sig bäst genom krisen. Jag är så klart inte nöjd med åtta procents arbetslöshet. Men Sveriges ungdomsarbetslöshet är bland de lägsta i EU. Financial Times skrev häromdagen att de nordiska ”vikingländerna” varit bäst på att anpassa sina välfärdsstater. Med en pragmatisk politik!
Bakom Anders Borgs rygg i rummet i AF-borgen står en stor spegel. När Sydsvenskans fotograf ska ta ett par avslutande bilder kastar finansministern en blick över axeln.
– Ja, nu finns ju inte tofsen kvar …
Och så berättar Borg om hur han tänkte när han i höstas bestämde sig för att klippa av sin världsberömda hästsvans.
– Jag funderade länge på när jag skulle kunna göra det utan ståhej. En dag skulle jag dra en konjunkturbedömning på Nordea. En liten församling. Då kan väl rimligen ingen människa fokusera på min frisyr, tänkte jag. Men strategin fungerade inte riktigt.

Anders Borg

Född: 1968.
Familj: Gift med Sanna, tre barn.
Bor: Hus i Katrineholm.
Utbildning: Forskarutbildad nationalekonom vid Stockholms universitet.
Karriär: Politiskt sakkunnig under Carl Bildt i statsrådsberedningen 1993. Jobb på Alfred Berg och Skandinaviska Enskilda Banken på 1990-talet. Chefsekonom hos Moderaterna 2002. Finansminister sen 2006.

Anders Borg om…

… skatt på vin och tobak. ”Jag känner ingen som dricker för lite. Vi ska inte höja skatten så mycket att vi får smuggling. Annars tycker jag vi ska ha så hög skatt det går.”

… Ryssland. ”Ryssland spelar på nationalism. Det är rimligt att stärka Sveriges försvar. Men principen för budgeten gäller: allt måste finansieras krona för krona.”

… sänkt studiebidrag. ”Jag förstår att studenterna inte gillar det. Men pengarna ska tillbaka till utbildningen.”

… ryktet att han ska efterträda Fredrik Reinfeldt som statsminister. ”Min roll är att fortsätta vara både teknokrat och politiker. Jag tror inte jag vore lämplig som partiledare.”

Gå till toppen