Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mad i Malmö poppar upp där du minst anar det

De kallar sig en ambulerande restaurang.

I ett hörn på en innergård i centrala Malmö står kocken Peter Martinsson under en presenning och försöker få igång elen. Här ska han stå och laga middagen till de trettio personer som bokat plats på kvällens tillfälliga restaurang i en vintage-butik på samma gård.
– Det blir först en ”lobsterroll”, ett bröd fyllt med hummerröra, och limesaltade ”shoestring-fries”. Sedan blir det fyra ”sliders” i form av minihamburgare. Den första är med cheddarost och parmesanchips, den andra är med bacon och hummer, den tredje med kimchi och hoisinsås och den fjärde med creme cheese med vårlök och jalapeño. Och desserten är vaniljglass rullad i rostad kokos med kolasås till, säger Peter Martinsson som vanligtvis arbetar på Casual Street Food i Malmö.
– Titta hur det ser ut här. Det är galet. Det är precis detta jag gillar med konceptet, säger han och pekar på röran på bordet framför sig.
Ungefär en gång i månaden informerar Mad i Malmö om var nästa restaurang ska poppa upp. Sedan är det först till kvarn som gäller för att alla ska ha samma chans att lägga vantarna på en biljett, för de går snabbt åt. Hittills har den ambulerande restaurangen bland annat dykt upp på en reklambyrå i Malmös frihamn och på ett mikrobryggeri. Varje gång anlitas en ny kock som helt och hållet själv styr över menyn.
– Det är vi som är mattanterna. Nä, madamerna. Alltså MAD-damerna, säger Johanna Nilsson och lägger armen om Anna Berghe.
Det är de två som står bakom idén. De träffades första gången för många år sedan, när de båda läste franska i Lund. Förra året sprang de på varandra igen. De började prata och kom fram till att de båda saknade någonting.
– Folk är ofta så reserverade när de går på restaurang och går nästan alltid två och två eller fyra och fyra. Vi ville samla folk som har ett intresse för mat, dryck och kultur i en skön samvaro. Och då kom vi på det här konceptet med en restaurang som dyker upp på ställen som man vanligtvis inte associerar med mat, säger Johanna Nilsson.
Vilka är det då som går på ett sådant här arrangemang? Enligt Johanna Nilsson och Anna Berghe är det alla möjliga, från nittonåringar till folk som är sextio plus. Några kommer ensamma, andra i stora gäng.
”Heeej”, ropar Anna Berghe och går fram och hälsar på några nyanlända gäster innan de får var sin öl i handen och går in i butiken Paradise Vintage som tillfälligt hyser några dukade bord formade som ett u.
Det är pallar att sitta på, det är udda tallrikar och prickiga servetter. I taket hänger ett par gamla boxhandskar och en kristallkrona och på butikshyllorna finns äkta pälsmössor, lackballerinaskor och andra begagnade kläder som affärsinnehavaren Francesco Pini tagit med sig från hemlandet Italien. I ett hörn sitter en dj som ska spela under kvällen.
Lokalen börjar fyllas med folk. För Maria Christensen är detta tredje gången hon går på Mad i Malmös arrangemang.
– Jag tycker om att möta nya människor och så är det mat i fokus. Jag älskar mat. Och det är kul att det alltid är olika platser och att man aldrig vet vad som händer, säger hon.
Hon tycker att första gången var bäst hittills. Då stod Mats Vollmer och lagade en femrätters på reklambyrån Top Dollar.
– Man såg hela hamnen genom ett jättepanoramafönster. Det var en så häftig lokal att man nästan började gråta, säger hon.
Maria Christensen och hennes man var lite rädda för att alla andra skulle känna varandra sedan tidigare. Men så var det inte alls.
– I början stod folk jätteblyga i var sitt hörn men sedan började alla prata. Det är det sociala som är det fantastiska, säger hon och slår sig ner på en pall.
Det serveras vitt vin och när alla satt sig ner börjar folk hälsa artigt på varandra. ”Hej, jag heter Anna”, ropar någon till en kille en bit bort. ”Hej hej, jag heter Magnus och jag är hennes kille”, svarar han och pekar på tjejen mittemot. ”Vilken fantastisk färg på din kavaj. Är det senap eller rost?” berömmer någon och killen i kavajen ser glad ut. ”Vi två ses nästan varje morgon. Du brukar ha en sådan där dansk cykel, säger någon annan och får svaret: ”Det är en budcykel. Den är grym när man är ute och lördagsshoppar. Jag bad egentligen en kille att bygga en cykel till mig. Men när den var klar ville han inte sälja den. Han sa att han inte kunde stå för den. Han var en konstnärssjäl.”
Förutom budcyklar pratas det även gemensamma vänner, åttiotalsslipsar och föräldrars inställning till hamburgare när de små bröden med hummerröra är färdiga för servering. Pommes fritesen, tunna som skosnören, får däremot vänta lite. Kocken har problem med elen.
Therese Svensson, som är glutenallergiker, har med sig eget bröd i en liten påse. Hon har fått platsen bredvid kompisen Anna Granlund.
– Du skulle bara veta vad vi pratar om, säger Therese Svensson och fortsätter:
– Jag försöker sälja in idén om ”sisterwives”. Tänk ”Big love”.
Anna Granlund säger att hon är helt med på idén om att ingå i någon form av tresamhet med kompisen och hennes pojkvän.
– Jag saknar någon sorts partner som gillar att sy ihop trasiga örngott och plantera om blommor. Nu är det bara karlen som ska övertygas, det är ju han som får dra det tunga lasset, säger hon och ler.

Mad i Malmö

Ungefär en gång i månaden dyker den ambulerande restaurangen upp på något ställe som man vanligtvis inte associerar med mat. Och varje gång anlitas en ny kock.
Nästa gång är lördagen den 29 mars och då är det japanskt tema på maten som kombineras med ett lokalt modetema. Information och anmälan på kontakt@madimalmo.se.
Gå till toppen