En efter en droppar de in och sätter sig vid det stora vita bordet där Niklas Hjelm, cirkelledare och initiativtagare till gruppen, redan bänkat sig.
De är i trettio- och fyrtioårsåldern. Flera jobbar med datateknik, några är ingenjörer.
De är här varje onsdagskväll för att lära sig att odla utan jord, med bara vatten.
De är alla män.
– Det blev lite svensexestämning här förra terminen. Vi gjorde allt för att hitta några tjejer, säger Niklas Hjelm.
Lars Sjödahl, mjukvarutestare från Möllan, berättar att han informerade om studiecirkeln på Forskningsavdelningen för hackare i Malmö, och två tjejer dök upp. De har varit med ett tag nu. Men de är inte här idag.
Vi är i Sea-U Marint kunskapscenters lokaler vid Koggmuseet i hamnen.
Ljudet av porlande vatten påminner om varför vi är här.
– Nej, ska vi sluta prata nu, och jobba vidare med experimenten, säger Niklas Hjelm.
Experimenten, det är odlingarna i rummet bredvid: ruccola, citronbasilika, persilja, koriander, placerade i olika konstellationer.
De har vuxit mycket, och deltagarna skördar nästan mer än de kan använda.
Niklas Hjelm visar hur de hängt upp krukor i ett droppsystem i ett av de stora fönstren. Kvällssolen lyser rakt in på de gröna bladen och de svarta slangarna där vattnet cirkulerar.
Att odla utan jord kallas hydroponi, och används mest för kommersiell odling i stora växthus. Det kräver mindre vatten och ger mer skörd på mindre yta. Men det är samma princip som när man odlar orkidéer i lecakulor.
Tekniken har blivit vanligare även bland hemmaodlare. Och Niklas Hjelm vill att folk ska förstå att det är lätt.
– Om man bor i en etta vid Dalaplan så är det lite halvjobbigt att kånka hem en säck med jord, säger han.
Men ett vattensystem som det här kan man enkelt göra själv, berättar Niklas Hjelm. Borra hål i en frigolitskiva, sänk ned korgar med unga salladsplantor i vatten. Sallad är lättast för den som är nybörjare.
Men alla tycker inte att det är lätt. Det visar sig att ingen av killarna faktiskt odlar hydroponiskt hemma.
Lars Sjödahl är den enda som håller på att sätta upp ett eget system.
– Jag vill kunna odla saker man kan äta. Paprika, zucchini, tomater. Och jag tycker att det är spännande att bygga ett sånt här vattensystem, säger Lars Sjödahl.
David Ajnered som står bredvid tycker att det räcker att odla experimentellt här i studiecirkeln. Han vill inte vistas i det.
– Hemma är det finast med en vanlig blomkruka med jord, säger David Ajnered.
Studiecirkeln Hemmaodlat
Niklas Hjelm driver studiecirkeln i samarbete med Sea-U Marint kunskapscentrum och Studiefrämjandet.
De träffas varje onsdag kl. 17.30-20.00 på Skeppsbron 10, i Sea-U:s lokaler.
Varje tillfälle inleds med en föreläsning om ett odlingsrelaterat ämne, och sedan odlar de tillsammans.
De träffas varje onsdag kl. 17.30-20.00 på Skeppsbron 10, i Sea-U:s lokaler.
Varje tillfälle inleds med en föreläsning om ett odlingsrelaterat ämne, och sedan odlar de tillsammans.
Hydroponisk odling
Hydroponisk odling innebär att man inte odlar i jorden, utan att alla växtnäringsämnen som behövs tillförs med vattnet.
Tekniken har varit känd sedan slutet av 1800-talet. De allra första kommersiella odlingarna med hydroponisk teknik kom på 30-talet.
Idag används hydroponi för nästan all kommersiell grönsaksodling i växthus. Tekniken har dominerat i Sverige sedan 70-talet.
Ungefär hälften av de kommersiella hydroponiska odlingarna använder ett slutet system för vattnet. Då är det miljövänligt, eftersom det inte alls blir några utsläpp.
Källa: Karl-Johan Bergstrand, SLU Alnarp
Tekniken har varit känd sedan slutet av 1800-talet. De allra första kommersiella odlingarna med hydroponisk teknik kom på 30-talet.
Idag används hydroponi för nästan all kommersiell grönsaksodling i växthus. Tekniken har dominerat i Sverige sedan 70-talet.
Ungefär hälften av de kommersiella hydroponiska odlingarna använder ett slutet system för vattnet. Då är det miljövänligt, eftersom det inte alls blir några utsläpp.
Källa: Karl-Johan Bergstrand, SLU Alnarp