Ekonomi

Nordea Toughest Women: Nätverk i nya kläder

Sammanhangen som du finns i kan avgöra din framtid: Vilka affärer du får, om du får lån och ditt kärleksliv. Vi har besökt den nya tidens nätverk.

Beteendevetaren och karriärcoachen, Nina Jansdotter sitter i en soffa på nattklubben Breeze i Malmö med Jens C Hilner och Joakim Fransson. Tillsammans har de grundat nätverksklubben Me Club.
Det är sen lördagskväll, ur högtalarna i rummet jämte dunkar housemusik. Belysningen är dämpad. En av kvällens dj:ar ställer sig bakom mixerbordet och testar ljudet i rummet där vi sitter. Snart ska även detta golv fyllas med festande jobbsökare.
– Man kommer hit för att bygga nätverk. Främst affärsnätverk för att få jobb och uppdrag, men också nätverk för att träffa nya vänskaper och förälskelser, säger Nina Jansdotter.
En del i klubb-konceptet är mingelväggen vid entrén där fyra fotografer tar bilder på nätverkarna som sedan läggs ut och taggas i klubbens Facebook-grupp. Borden bredvid mingelväggen är fyllda med ett brett lager smink: Puderdosor, rouge och ögonskuggor i regnbågens alla färger. Här står åtta makeupartister från Makeupstudion i Malmö och sminkar de som ska fotas vid väggen.
– Vi vill skapa en upplevelse för gästen. Dessutom gör taggningarna att det blir mycket lättare att hitta varandra efteråt, säger Jens C Hilner.
– Hälften av kvällen går ut på att man håller på med mobilen och lägger ut bilder på Facebook och Twitter och talar om att man är på plats. Vilka event du går på visar vem du är, det är ett levande cv, säger Nina Jansdotter.
Enligt henne förmedlas uppemot 80 procent av alla arbeten via nätverk i dag. Det innebär att det blir allt viktigare att vara en duktig nätverkare om man vill få en framgångsrik karriär – eller för den delen alls komma in på arbetsmarknaden.
– Innan fick alla jobb, även de som inte hade en utbildning, men nu har det blivit så otroligt hög konkurrens om allting och många jobb förmedlas bara via nätverk. Vi går allt mer mot ett referenssamhälle, istället för att googla frågar man efter en personlig referens, både vad gäller karriär och inköp, säger hon.
På Handelshögskolan i Köpenhamn sitter en professor i entreprenörskap och organisation som instämmer i Nina Jansdotters resonemang. Daniel Hjorth undersöker effekterna av den så kallade nätverksekonomin.
Hur definierar du nätverksekonomi?
– Det lite filosofiska svaret är att resurser och värde, två centrala ekonomiska begrepp, mer och mer har kommit att ha sin källa i relationer än i det som relateras. Vi går från en industriell ekonomi, där resurser är fysiska, fasta och förankrade, till en postindustriell ekonomi där relationer är den väsentliga källan till att skapa värde, säger Daniel Hjorth.
Han syftar både på vad människor efterfrågar och på hur dessa varor och tjänster produceras.
– Man bygger inte stora företag på samma sätt som man gjorde förr där allt gjordes i ett och samma hus, utan man arbetar i stora nätverk av underleverantörer och designers. Fördelen är att man får större flexibilitet som producent.
Han menar att den nya tidens nätverk är temporära: De dyker upp snabbt och försvinner snabbt. Det tydligaste exemplet är flashmobben som hastigt samlar folk kring en aktivitet och därefter upplöses.
– Ett nätverk är ett net of work, inte ett work of net. Det handlar om att binda samman pågående aktiviteter. Det finns när det används och annars är det en potential som man kan stärka med medlemskap. Men då riskerar man att tappa flexibiliteten och snabbheten, säger han.
Ett exempel som bekräftar teorin är upplösningen av nätverket Göran. Det startades 1999 i Skåne av Susanne Brannebo och Åsa Skogström Feldt med syftet att skapa en mötesplats för affärskvinnor. I höstas avvecklades det och enligt Åsa Skogström Feldt var skälet att både medlemmar och sponsorer svikit.
Hon menar att sponsorpengar i allt större utsträckning går till tidsbegränsade projekt snarare än till basverksamhet.
Som mest hade nätverket Göran omkring 800 medlemmar, när det avvecklades återstod 350.
– När vi startade såg världen väldigt annorlunda ut, det var exempelvis innan sociala medier. I dag finns det helt andra möjligheter att skapa personliga nätverk, kommenterar Åsa Skogström Feldt.
Det nya sättet att samlas kring fenomen, frågor och intressen försvårar för nätverk som bygger på medlemskap och kontinuitet. Enligt Daniel Hjorth är det förklaringen till att politiska partier, kyrkosamfund och ideella föreningar har svårare att locka medlemmar trots att nätverkandet ökar i samhället.
– Det pratas om föreningslivets och det politiska livets kris. Nutidsmänniskan är mindre intresserad av att gå med i något av mer stabil natur och ta på sig ett längre ledaransvar, man vill agera på det som dyker upp. Rotary, politiska partier och kyrkosamfund är alla tre organisationer som har levt på nätverkande men som har kommit in i kriser där det informella och öppna nätverkandet som stimuleras av internet ökar, säger han.
På restaurang Välfärden på kontorshotellet Minc i Västra hamnen i Malmö hittar vi en Rotarypresident som tvärtemot Daniel Hjorth tror att nutidsmänniskan värdesätter långsiktiga nätverk. Jessica Östman leder Västra Hamnens Rotaryklubb där folk står på kö för att bli medlemmar.
– Att vi ses varje onsdagsmorgon gör att vi bygger band. Det är ett långsiktigt nätverkande där man kan bygga vänskaper, företagskontakter och relationer, säger hon.
Klockan är strax efter sju. Sorlet och kaffedoften sprider sig i lokalen i takt med att medlemmar och gäster droppar in. Medlemmarna skriver upp sig på registreringslistan (Rotary har närvaroplikt), tar i hand med gästerna och uppdaterar varandra om det senaste.
Mitt i rummet har ett långbord dukats med frallor och allsköns pålägg. Klockan halv åtta dunkar Jessica Östman Rotaryklubban i presidentbordet och välkomnar till frukostmötet. Hon har en kraftig, gyllene kedja om halsen som slutar i ett generöst tilltaget hänge i form av ett Rotaryhjul. De tidigare presidenternas namn är inristade i guldfärgade plattor utmed kedjan.
– Jag tror att det är bra att ha symboler. Det säger en del om vilka vi är och vad vi står för, säger hon.
Hon menar att Rotaryklubbar har en utmaning i att hitta balansen mellan gammalt och nytt.
– Det är viktigt att bygga Rotaryandan och behålla det som är bra samtidigt som man ska känna att det är ett nätverk som ligger i tiden. Det är därför vi ses här på Minc, vi vill finnas där det händer i Malmö.
Tina Rudin Kaikkonen, affärsutvecklare på Tillväxt Malmö, är ett av de nyare tillskotten i klubben. Hon blev invald i mars förra året.
– Jag är med för att nätverket ger mig något både i mitt privatliv och i mitt yrkesliv. Det är både ett sätt att umgås och att göra affärer.
Hon tror att både det digitala nätverkandet och nätverkandet utanför internet kommer att öka framöver.
– Vi lever i nätverksekonomin, ju fler kontakter du har, desto lättare blir det att göra affärer.
Hon har själv gjort affärer med nätverkets medlemmar. Men både hon och Jessica Östman erkänner att många Rotarynätverk inte fungerar som affärsskapande mötesplatser, eftersom medelåldern ofta är långt över pensionsålder.
– För Rotary i stort är utmaningen att föryngra, säger Jessica Östman.
Framtidsforskaren Liselotte Lyngsø på danska Future Navigator undersöker bland annat framtidens nätverk. Hon hör inte till dem som tror att traditionella nätverk som Rotary kommer att försvinna i nätverksekonomin. Tvärtom ser hon ett behov av både fler digitala nätverk och av fler nätverk som träffas i den fysiska världen.
– De flesta digitala nätverk är transparenta, du kan inte skvallra där. Folk har alltid haft och kommer alltid ha ett behov av hemliga cirklar där samtalen stannar mellan rummets fyra väggar.
Hon tror att nätverk kommer att påverka varje aspekt av vårt liv framöver, inte bara karriären.
– Framöver kommer folk enbart att titta på ditt beteende i sociala medier när du ska ta ett lån, köpa något, skaffa ett jobb eller ett hem. Dejting är också en form av nätverkande som har ökat och som är gigantiskt på internet.
Enligt Liselotte Lyngsø är riskerna med nätverkande på internet bland annat den skräddarsydda informationen som Google och Facebook förser oss med. Den gör att varje gång vi öppnar webbläsaren övertygas vi om att vår egen världsbild är korrekt.
– Det är enklare än någonsin att hitta likasinnade. Det är ett potentiellt hot mot samhället eftersom det även innebär att extrema personer som Anders Behring Breivik hittar likasinnade och övertygas om att hans världsbild är den sanna.
Därtill ser hon en risk för att homogeniteten i samhället ökar. Vår möjlighet att hitta likasinnade gör att vi umgås alltmer med människor som befinner sig i samma situation som oss. Det gör oss enfaldigare samtidigt som det gör att människor som hamnat en bit utanför samhället riskerar att hamnar ännu längre utanför.
– Nätverken gör oss mer sårbara. När du förlorar jobbet eller får en allvarlig sjukdom blir du snabbt väldigt exkluderad.
Hon ser framför sig en helt ny företagsnisch bestående av nätverksproffs som sköter nätverkandet åt dig. Nätverksproffsen kommer att se till att du är med i rätt nätverk och går på rätt träffar som hjälper dig vidare i karriären.
– I dag placerar man företag i nätverk, framöver kommer man placera människor i nätverk, säger hon.
I Palmer Friskvårds källarlokaler i Fridhem hittar vi två personer som arbetat länge med att placera människor i nätverk: Helena Dahl och Cajsa Malm på Nordea. Ett av deras nätverk är Nordea Toughest Women, en mötesplats för kvinnor från olika branscher som tränar ihop en gång i månaden inför hinderbanetävlingen Toughest i Malmö i maj.
– Vi har många olika nätverk, de flesta är mer traditionella, de går ut på att man äter och så är där en föredragshållare. Cajsa och jag satte oss ner och klurade lite förra våren och pratade om hur vi kunde skapa ett nätverk där kvinnor kunde mötas och skapa affärskontakter. Till skillnad från andra nätverk så bestämde vi oss för att köra det tidsbegränsat, säger Helena Dahl.
– Vi är nöjda med att det är tidsbegränsat, det är framtidens modell. Det kräver mer av både oss och deltagarna, man har inte en evighet på sig att lära känna varandra. Man måste vara mer aktiv, man måste gitta, säger Cajsa Malm.
De elva närvarande nätverkarna gitter en hel del. Temperaturen stiger påtagligt i lokalen när tränarna Fredrik Palmer och Fredrik Magnusson kör Tabata med dem, ett slags intervallträning med tjugo sekunders arbete följt av tio sekunders vila som upprepas i åtta omgångar.
Efter tre stationer med åtta omgångar squats, burpees och situps får Fredrik Magnusson springa och hämta handdukar åt kvinnorna som ska in på armhävningsstationen.
I högtalarna peppar Spin Doctors med låten Two Princes.
– Det här gänget blir väldigt snabbt sammansvetsade för att de svettas tillsammans. De har kommit nära varandra på ett sätt som jag aldrig har sett innan i nätverk, säger Fredrik Palmer.
Efter träningen torkas svettiga ansikten, funktionströjor vädras och energikakor slukas.
– Det är ett gott sätt att träffas på, det här nätverket. Vi har nätverk i företaget också, men som vd i ett bolag är det bra att träffa andra, säger Camilla Olofsson, vd i verkstadsbolaget FM Industri.
Helena Dahl och Cajsa Malm hoppas kunna starta fler nätverk med liknande, tidsbegränsade upplägg framöver. Nätverk på nätet har de däremot inga planer på att inleda.
– Vi försökte oss på ett rent digitalt nätverk för några år sedan men intresset var rätt ljummet, man vill träffas, säger Cajsa Malm.
– Man ska välja sina nätverk med förstånd, det går inte att vara aktiv i för många. Det måste vara något som verkligen ger något tillbaka, säger Helena Dahl.
Malmöbon och grundaren av talangnätverket Agentum, Sara Sterner, är inne på samma spår som Helena Dahl.
– Det finns tre faktorer som avgör om ett nätverk fungerar eller inte. Det första är att det finns ett socialt mervärde, det andra är att det finns en ekonomisk balans i nätverket, att man får något tillbaka, det tredje är exklusivitet och utvaldhet. Om någon av de här tre grundpelarna faller så faller nätverket, säger hon.
Agentum är ett rekryteringsföretag vars hela affär består i att bygga och underhålla ett talangnätverk. Företaget startades 2005 och samlar talanger inom olika branscher som rekommenderar personer ur sina nätverk till Agentums rekryteringsuppdrag.
– När vi startade för åtta år sedan fanns inte Facebook och Linkedin bestod bara av ett par civilingenjörer i Kista. När vi berättade att vi hade en affärsmodell som byggde till hundra procent på nätverk så tyckte många att det lät suspekt. Man kände bara till Rotary och BNI, den typen av patriarkala nätverksstrukturer. Sedan dess har tekniken slagit omkull benen på dem och samtidigt gjort att nätverken eskalerat, säger Sara Sterner.
Bland de nätverk där deltagandet kostar pengar tror hon att de yrkesspecifika nätverken är de som kommer att öka mest framöver, det vill säga de som samlar personer med samma företagsposition.
– Allting går så fort i dag och du är ofta ensam på din position i företaget. Du behöver prata med personer på samma position som dig själv, som har samma erfarenheter och ställs inför samma utmaningar.
Hon tror att karriärnätverk i stil med det hon själv driver har en utmaning framöver. Dels växer konkurrensen från digitala nätverk som Linkedin, dels börjar företag i större utsträckning inse värdet i sina anställdas nätverk i samband med rekryteringar.
– De företag som har använt sina anställdas nätverk för att rekrytera vet att det är där de hittar absolut bäst personal som passar på företaget. De som är duktiga på att driva alumninätverk och talangpooler har bra påfyllnad av talanger och affärer. Vi kommer få det tuffare för att företagen själva blir bättre på att rekrytera från personalens nätverk, säger Sara Sterner.
Personligen ser hon ingen konflikt mellan digitalt nätverkande och fysiskt nätverkande.
– Jag tror att det digitala nätverkandet ökar det fysiska nätverkandet och framförallt att det underlättar det fysiska mötet. Det är inte så himla jobbigt att ses efter tre år, tack vare sociala medier har du ändå koll på dina gamla vänner.
Tillbaka på nätverksträffen Me Club börjar dansgolvet fyllas med folk. Trots att klockan bara är strax innan midnatt är klubben nästan full.
– I vanliga fall är detta en klubb där folk kommer först kring tretiden och efterfestar, men vi gör vår egen grej och det har blivit succé direkt, säger Jens C Hilner.
På ytan ser det ut som vilken klubb som helst. I ett hörn står några bartendrar och serverar shots och rökmaskinen vräker ut festdimma över golvet. Men medelåldern är högre än vanligt och det är en större blandning av folk än brukligt.
Enligt Nina Jansdotter beror det på att alla inbjudningar gjorts via Facebook och endast Facebook. Det fyller tre funktioner: Det skapar mångfald, det lockar nätverkare och det sparar annonskostnader.
– Vi hade inte funnits utan sociala medier, säger Nina Jansdotter.
Utöver sina egna kontakter utnyttjar klubbgrundarna även andras nätverk. Effi Papadopoulou är en av dem som anlitats som klubbmarknadsförare. Hon är här för att se till att hennes 25 inbjudna gäster anländer och har det bra.
– Jag älskar konceptet. Det är en kombination av mingel och fest och ett bra sätt att nå ut till folk och byta visitkort.
Själv har hon redan bytt ett par kort och hoppas på att växla några till innan kvällen är slut.
Vid den kakelinklädda baren står Ludvig Lindström, ordförande i den ideella organisationen Global Happiness Organization. Han ser frågande ut när vi ber om visitkort.
– Visitkort? Alla finns på nätet och det är mycket enklare att lägga till varandra på Facebook. Visitkort blir mer och mer ute, säger han.
Han är på klubben för att knyta kontakter, både för nöje och jobb, och har efter en timme träffat flera potentiella affärskontakter.
– Den här klubben är en bra kombination, man kan ha skoj samtidigt som man letar jobb, säger han.
Nina Jansdotter hoppas att klubben ska göra att människor som inte annars hade träffats möts och att nya affärsidéer och relationer uppstår ur mötena.
– Jag ser sociala medier som en mer demokratisk form av nätverkande. Genom att vara aktiv, med hög energi, kan du ta dig in i sammanhang som du inte hade kunnat annars, säger Nina Jansdotter.

Några nätverk i Skåne

Ett nätverk består av människor som har mer eller mindre täta förbindelser med varandra. Vi ingår alla i många olika nätverk: Släkten, grannarna och arbetskollegorna är exempel på nätverk.
Andra exempel på nätverk är idrottsföreningar, vinklubbar, körer, skrånätverk, yrkesnätverk, alumninätverk, karriärnätverk med flera. Nedan listas några nätverk i Skåne.
Agentum, talangnätverk
Aurora, nätverk för företagsamma kvinnor
BNI, globalt affärsnätverk
Close, chefsnätverk
Cluster 55, IT-nätverk
Connect Skåne, affärsängelnätverk
Designer i Skåne
Destinationssamverkan i Malmö, nätverk för besöksnäringen
Founders Alliance, entreprenörsnätverk
Företagarna
4good, inspirationsnätverk
Geek Girl Meetup Öresund, IT-nätverk
Helsingborg International Connections, utvandrarnätverk
H43 Lunds Affärsnätverk
HR Chefsnätverk
IUC Skåne, vd-, lean- och produktutvecklingsnätverk
JCI Malmö, entreprenörs- och ledarskapsnätverk
Kvinnliga akademikers förening
Lunds Studentsångare
Mine, nätverk inriktat på etnisk mångfald
Media Evolution, medieföretagskluster
Medicon Valley Alliance, klusterorganisation för medicinföretag
Munskänkarna
Måndagsboost, nätverksfrukost
Nätverket Mångkulturella Sverige
Procivitas Mentorsprogram, nätverk för gymnasieelever
Queenia, nätverk för företagsamma kvinnor)
Qlara, nätverk för företagsamma kvinnor
Step Up Lund University, karriärsnätverk för doktorander och postdocs
Winnet Skåne, jämställdhetsnätverk
Øresund Startups, nyföretagarnätverk

Åtta tips för bra nätverkande

1. Skaffa dig en överblick över ditt nätverk, vad är syftet med ditt nätverkande och vilka luckor har du?

2. Tänk över vilka event du går på och vilka nätverksgrupper du är med i, de visar vem du är: Gör ett medvetet val!

3. Skaffa dig ett så heterogent nätverk som möjligt. Om alla ser likadana ut och tänker lika i ett nätverk blir det mindre kreativitet och mindre utbyte. Det är ett problem både för de som står utanför nätverket och de som är innanför.

4. Många gör misstaget att nätverka utan att ha ett mål och utan att följa upp kontakterna. Bara för att man råkar träffas en gång så blir inte en person en bra referens. Man måste ha en mer aktiv kontakt om man inte ska falla i glömska.

5. Förstärk och förläng effekten av ditt nätverkande i det fysiska livet med hjälp av digitalt nätverkande. Om du ska på ett evenemang, hälsa digitalt på människor som ska dit innan. Checka in när du är på evenemanget och berätta att du är där och följ upp kontakterna efteråt.

6. Nätverkande på nätet förutsätter att man håller sig ajour med den tekniska utvecklingen men det kräver också social kompetens. Gå inte på för hårt och tänk på att alla inte förstår ironi. Saker sprider sig väldigt snabbt över nätet.

7. Du behöver komma upp i en kritisk massa för att få dynamik i ditt nätverk. Men du måste också komma upp i en viss närhet för att få verklig nytta av nätverket. Det krävs både kvantitet och kvalitet.

8. Det är tidsintensivt att nätverka, och det är viktigt att välja nätverken med urskiljning. Men generellt sett behöver vi lägga mer tid på nätverkande nu än vad som behövdes förr.

Källor: Fritt sammanställt ur intervjuer med Nina Jansdotter, Liselotte Lyngsø, Helena Dahl, Daniel Hjorth och Sara Sterner.

Gå till toppen