Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Sverige vill låna för att betala ESS

Trots att Sverige har lovat över sjuhundra miljoner kronor i motköp till Frankrike och Tyskland, så tvekar de om att skriva under. Nu söker Sverige lån för att kunna täcka upp för länder som inte får loss pengar till ESS.

Peter HonethBild: ANDERS WIKLUND / TT
Jättemikroskopet ESS som planeras på Brunnshög kostar 15 miljarder kronor att bygga. Det är ett av de mest kostsamma forskningsinfrastrukturprojekten i Europa. Av sjutton partnerländer som ska vara med och betala har bara åtta länder sagt ja. (Se grafik.) Och nu börjar tiden rinna ut. Bara ESS-kontoret i Lund har 250 anställda och ett hundratal konsulter. Samarbeten pågår med universitet och institut runt om i Europa. Kostnader som Sverige redan betalar för.
– Sverige har gått in och tagit en risk genom att stå för stora delar av de kostnader som har varit fram till nu. Men det är ett medvetet beslut, säger Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
Sverige och Danmark har nu vänt sig till Europeiska investeringsbanken (EIB) för att undersöka om de kan täcka upp för länder som inte har bestämt hur mycket pengar de ska gå in med.
– Det låter mer dramatiskt än det är. Det kan finnas behov av tillfälliga resurser för projektet totalt eller enskilda länder som behöver det för sina andelar, säger Peter Honeth.
Betyder det att Sverige kan tänka sig att säkra finansieringen med lånade pengar?
– Bara som en tillfällig finansiering och att vi vet att vi har täckning för dem.
Storbritannien, Spanien, Ungern, Schweiz och Polen är klara för ESS. Men några skrivna avtal finns inte än. Spanien är det enda land som beskriver överenskommelsen i ett formellt brev undertecknat av statssekreteraren. I övrigt bygger överenskommelserna på muntliga utfästelser och budgetbeslut.
– Vi vill ju självklart ha skriftliga åtaganden och det kommer att komma. Men när Storbritanniens forskningsminister och premiärminister har sagt det här så litar vi på dem, säger Peter Honeth.
Förhandlingar pågår med nio länder. Tyskland, Frankrike och Italien är de tyngsta aktörerna. För att få dem med på ESS-tåget har Sverige tecknat forskningsavtal med Tyskland värda mer än 100 miljoner kronor och med Frankrike värda 600 miljoner kronor. (Se grafik) Upplägget har fått kritik. Bland annat samarbetet kring det europeiska bärraketprogrammet där Sverige först gick ur, men gick in i igen efter påtryckningar från fransmännen.
Att Sverige skulle tvingas till eftergifter håller inte Peter Honeth med om.
– ESS var givetvis en bit av det här, men det fanns också industripolitiska motiv som spelade in. För att Volvo Aero skulle kunna fortsätta leverera var Sverige tvunget att vara kvar, säger han.
Medan Sverige bidrar med pengar till ESS betalar Storbritannien och andra länder till stor del med material, så kallade in kind-bidrag. Ett riktmärke har varit cirka 70 procent bidrag i form av material och 30 procent bidrag i form av pengar. ESS blir en viktig exportmarknad för ländernas hemmamarknader.
Gör inte det här upplägget att svensk industri missar viktiga möjligheter?
– Nej, mycket talar för att en stor del kommer tillbaka till svenska företag, säger Peter Honeth och nämner att svenska bolag kan få uppföra byggnaderna.
Knäckfrågan återstår. Vad händer om Frankrike och Tyskland säger nej?
– Vi kommer att få loss dem, det handlar inte om de kommer med, utan om vilken nivå de ska gå in på, säger Peter Honeth.
Forskningsminister Jan Björklund (FP) vill inte svara på hur stor procentandel som måste vara klar innan regeringen fattar beslut om byggstart, men säger att ingen spade kan gå i jorden innan finansieringen är klar.
– Det är stora pengar de ska skicka till Sverige samtidigt som de måste skära ner på hemmaplan till följd av finanskrisen. Man måste ha respekt för att det här är svåra beslut.
Gå till toppen