Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Oftast öppnar det blå blocket sig för ett visst mått av inflytande från högerpopulistiskt håll"

Att Sverigedemokraterna växer gör att Sverige blir mer likt övriga Europa.
Oftast öppnar det blå blocket sig för ett visst mått av inflytande från högerpopulistiskt håll.
Det skriver Anna-Lena Lodenius, journalist och författare som i över 20 år har studerat politiskt våld och extremism samt olika schatteringar av rasism och främlingsfientlighet.

Högerpopulistiska partier går framåt i många länder. Nazister och radikala högerextremister står för våld, men det är de vanliga partierna som styr politiken, och i hög grad även debatten. De kan välja att låna sig till främlingsfientliga strömningar, eller låta bli.
EU-valet närmar sig, och för första gången ser Sverige ut att skicka minst en representant för ett högerpopulistiskt parti till EU-parlamentet i Bryssel, att döma av opinionssiffrorna. I medierna berättas om en rörelse på stark frammarsch.
Högerpopulismen har på några decennier gått från att vara en ytterst marginell företeelse till att spela en betydligt större roll i europeisk politik.
Vi lever i en allt mer globaliserad värld där allt fler flyttar för bättre jobb, och där möjligheten att söka skydd undan krig och förföljelser för människor längre bort än tidigare. Inom EU börjar allt fler ifrågasätta att utsatta grupper som romer från östeuropeiska länder tar chansen att utnyttja den fria rörligheten. Överallt växer det fram partier som gör politik av människors oro inför dessa stora samhällsomvandlingar.
Men allt handlar inte om vilka partier som väljs in i parlamenten. Mycket gäller hur de påverkar andra partier. Det var inte bara Dansk Folkeparti som stramade åt den danska integrationspolitiken, och att landet senare fick en vänsterregering innebar inga förändringar. I Frankrike stal dåvarande presidenten Nicolas Sarkozy showen från främlingsfientliga Nationella fronten genom att lansera ett lagförslag mot heltäckande slöjor på allmän plats.
Så vilken betydelse har då de partier som fokuserar särskilt på att skapa ett mer uppdelat samhälle där etnicitet får en avgörande betydelse? Kanske framför allt att de triggar igång debatten. Deras utspel gör att människor vänjer sig vid vissa ordval och sätt att se på saker som de tidigare hade reagerat på.
En viktig sida av högerpopulistiska partier är kritik av etablissemanget. Vad händer med dem när deras åsikter fångas upp av etablissemanget och inte längre ses som särskilt kontroversiella? I början uppfattar nog väljarna att de högerpopulistiska partierna trots allt ”äger frågorna” och har större trovärdighet eftersom de var först med att formulera dem. Men på sikt kan deras betydelse minska genom att andra partier börjar genomföra den politik de slagits för.
Det är olyckligt att så mycket av debatten om främlingshat i Europa fokuseras på partier som Gyllene gryning i Grekland, ungerska Jobbik och på sistone även Svoboda i Ukraina. Gyllene gryning är ett högerextremistiskt parti med starka inslag av fascism och nazism, och Jobbik och Svoboda är liksom andra liknande partier i östra Europa präglade av dessa länders historia där såväl antisemitism som antiziganism har en stark folklig förankring.
I Västeuropa har oftast inte de mest extrema partierna störst framgång, sekter som anspelar på Nazityskland förblir i regel obetydliga i storlek, även om de ofta förknippas med brutalt våld, sådant våld som också förekommit i Malmö och Kärrtorp på sistone.
Framgångsrika partier i Västeuropa är snarare högerpopulister som accepterar parlamentarismen, men kan ha mer eller mindre skev syn på mänskliga rättigheter i form av till exempel religionsfrihet och asylrätt och ofta en njugg inställning till jämställdhet och HBTQ-frågor. Vägen till framgång för dessa partier har snarare skett genom att de tonat ner extrema uttryck.
Fremskrittspartiet i Norge, som för första gången hamnade i regeringsställning i höstas, ser sig inte ens som en del av den europeiska högerpopulismen, och faktum är att forskare också börjar gå på den linjen. Det parti som Fremskrittspartiet anser sig stå närmast är snarare danska liberala Venstre.
I Belgien har Vlaams belang, som varit utfrysta av övriga partier allt sedan starten, passerats av mer nertonade Nya flamländska alliansen.
I andra länder håller högerpopulisterna på att ersättas av EU-skeptiska partier som ofta framträder som populister, med samma kritik mot det politiska etablissemanget och eliten, men som inte alls behöver stå för nationalism och främlingshat. Ukip i Storbritannien och Alternativ för Tyskland uttalar sig visserligen emellanåt i invandringsfrågan, men inte tillnärmelsevis lika direkt och plumpt som vissa av de högerpopulistiska partiernas representanter.
Sverigedemokraterna är ett av få högerpopulistiska partier som har rötter i nynazistiska miljöer. Det är en viktig orsak till att det tagit så lång tid för partiet att vinna förtroende hos väljarna. Att partiet idag försöker sig på en annan framtoning (låt vara med en och annan backlash i form av järnrörsskandaler och annat) är en viktig anledning till riksdagsinträdet i förra valet.
Att SD växer gör att Sverige håller på att få en situation som liknar den som finns i flera andra länder i Europa med tre jämstora block, ett röd/grönt, ett blått och ett högerpopulistiskt. Hela den parlamentariska situationen blir oklar och svårnavigerad, och det kan göra att något av blocken – erfarenhetsmässigt är det oftast det blåa – till sist ändå öppnar dörren för ett visst mått av inflytande från högerpopulistiskt håll.
Anna-Lena Lodenius
Hur ser främlingsfientligheten ut i Europa och hur kan den bekämpas? Det är rubriken på ett seminarium i Lund i morgon.
Anna-Lena Lodenius deltar tillsammans med Björn Fryklund, professor i sociologi och tidigare chef för Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM).
Plats: Ideon Agora, konferensrum Square, Scheelevägen 15, Lund
Tid: 16.30.
Arrangör: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, Malmö/Lund.
Seminariet är gratis och öppet för allmänheten.
Gå till toppen