Inpå livet

Chatt: Så undviker man arvsbråk

Arvskiften leder ofta till familjekonflikter. Vad kan man göra för att undvika dem?
Juristerna Linda Wiberg och Marie Faust från Familjens jurist svarade på läsarnas frågor.

Familjejuristerna Linda Wiberg och Marie Faust chattar om familjerätträtt och arv.Bild: Foto Julia Lindmalm

lena: Hej min dotter träffar aldrig sin far hur blir det med arv om han avlider?

Familjens jurist: Hej Lena.
Så länge din dotter inte blivit adopterad av en "annan pappa" har hon kvar sin arvsrätt efter sin pappa. Det spelar ingen roll hur lite eller mycket hon faktiskt träffar sin pappa.

 

legro: Skilde mig för 22 år sedan, lämnade kvar alla tillgångar, så att barnen kunde få "arv" efter mig. Boendet såldes av f.d med 1.5milj i vinst och delades med tidigare barn. Jag vill inte att mina barn skall ärva mig en andra gång när jag dör! De har inte varit "medlevande" under tiden efter skilsmässa

Familjens jurist: Hej Legro.
Dina barn har alltid en arvsrätt efter dig, trots gåvor du givit under din livstid. Enligt svensk lag ska de alltid få minst hälften av dina tillgångar, det som kallas laglott. Från detta kan det dock ske avräkningar om de fått stora gåvor från dig och du förordnat att dessa gåvor ska utgöra förskott på arv. Du bör i sådana fall se över hur gåvoöverlåtelsen skedde och ev. upprätta ett testamente där du förordnar att barnen enbart ska få sina laglotter samt att det som de redan fått ska avräknas som förskott på arv. Det är dock möjligt att det ändå kan finnas ett visst arv kvar som ska utgå till dem.

 

Johanna: Kan man som gift göra arv till enskild egendom för att skydda arvet i förhållande till särkullebarn? Jag är enda barnet till min mamma som är änka och kommer att ärva henne. Min man och jag har inga gemensamma barn. Min man är äldre än jag och det är därför jag undrar om det går att " skydda" arvet på något vis, utifall han avlider före mig.?

Familjens jurist: Hej Johanna.
Om du efter att ha tagit emot ditt arv upprättar ett äktenskapsförord med din make och gör dina tillgångar till enskild egendom kommer hans arvingar inte ha rätt till denna egendom som då blivit skyddad. Detta förutsätter så klart att du går bort först. Om din make går bort först ärver du hans tillgångar (förutsatt att han inte har barn som ska ha ut ett arv i detta läge), om ni inte förordnat annat. Den andelen ska sedan gå tillbaka till hans arvingar vid din bortgång. Vi förelsår att ni bokar in en tid hos en jurist för att närmre diskustera er situation och vad ni vill uppnå. Vill ni boka en tid hos oss är ni välkomna att kontakta oss på tel 046-12 41 56 eller lund@familjensjurist.se

 

Mathias: Hej. Finns det en regel på när man måste sälja huset(dödsboet) efter mamma(i det här fallet) har gått bort? Jag har hört att skatten på försäljningen är 22% upp till 2 år. sen blir det företagsskatt istället.

Familjens jurist: Hej Mathias. 
Det finns ingen regel när du senast måste sälja en fastighet i ett dödsbo. Dödsboet efter din mor kan dock inte äga en privatbostad längre än tre år efter hennes bortgång. Därefter betraktas fastigheten som näringsfastighet vilket, efter avdrag för utgifter för fastigheten, kan leda till beskattning av bostadsförmån med inkomstskatt och särskild löneskatt. Dessutom kan kapitalvinsten vid en försäljning bli högre. Vårt råd är att, för det fall att ni inte vill sälja fastigheten just nu, istället skiftar ut ägarandelarna till arvingarna så att ni istället blir ägare. När ni sedan väljer att sälja kommer skatten på försäljningen fortfarande att vara 22 %.

 

Släktproblem: En moder föder ett barn 1930, överlåter detta till sina föräldrar som tar det som sitt. Denna moder får i senare gifte ytterligare två barn, de enda som sedan tas upp i hennes bouppteckning. Det första barnet dog runt 1990, men det finns senare ättlingar. Oklart vem som vet vad numera. Vad göra?

Familjens jurist: Hej. 
Det beror på om barnet adopterades eller enbart fostrades av moderns föräldrar. Om barnet inte adopterades har detta barn och numera dess ättlingar fortfarande arvsrätt. Det kan därmed betyda att bouppteckningen är felaktig och måste kompletteras om det finns kvar ättlingar. Genom Riksarkivet kan man beställa släktutredningar, de kan då söka i olika register och kyrkoböcker för att undersöka vilka dessa ättlingar skulle kunna vara. Visar det sig finnas ättlingar med arvsrätt bör ni kontakta juridiisk ombud för att få hjälp att utreda saken.
 

 

LL: Om man vill 'skydda' arvet efter sig från någon (ex. ett en ingift svärson inte ska kunna använda dotterns arv), hur kan detta formuleras i ett testamente?

Familjens jurist:  Hej LL.
Det skydd du kan ge dina arvingar är att genom ett testamente förordna att deras arv ska bli enskild egendom. På så sätt vid deras eventuella separation kommer dottern att behålla denna egendom. Dock kan du aldrig förhindra om dottern väljer att låta hennes man vara med och spendera pengarna. Ett alternativ kan dock vara att placera in tillgångarna i kapitalförsäkringar för dotterns räkning och där ha villkor kring hur utbetlaningar ska ske. Kontakta ett försäkringsbolag alternativt din bank för en diskussion om en sådan placering.

 

VH: Vad har ni för råd när det gäller arv till våra två söner? Den äldsta är 40 och yngsta 35år. Vi har även ett företag som sönerna ska få ta över. Vad vi är lite oroliga för är att vår äldsta son tar för sig mer än vår yngre och att det på så sätt ska bli bråk.

Familjens jurist:  Hej.
Vi föreslår att ni i sådan fall bokar tid hos en jurist för en generationsskiftesplanering. Där kan man titta på olika slags överföringar och lösningar för att förhindra detta. Exempel kan vara gåvor under livstid tillsammans med testamente med särskilda förordnanden.

 

Linus: Hur bör aktier hanteras om man vill underlätta för efterlevande? Skulle ni rekommendera att man säljer allt inom dödsboet och delar, eller att man delar efter nominellt värde, eller att man gör någon omräkning för att kompensera för ex. vinstskatt?

Familjens jurist:  Hej Linus.
Det finns ingen lösning att rekommendera utan att veta vad arvingarnas behov och förmåga att ta över aktier är. Det kan ibland tyckas enklare att sälja av aktier och beskatta dem i dödsboet för att sedan endast fördela kontanta medel. Om aktierna skiftas ut kommer samtliga själva ha deklarationsansvaret den dagen man väljer att sälja, detta vill inte alla. Skiftar man ut dem använder man samma ingångsvärden som den avlidne hade för sina aktier.
Att tänka på är att alla dödsbodelägare själva får välja, det behöver alltså inte vara samma lösning för alla.

 

Systersonen: Min Moster har gått bort. Hon hade inga egna barn. Hennes make gick bort för några år sedan. Makens syskon var kallade till bouppteckningen efter honom. Nu till min fråga, hur går det till vid mosters bouppteckning och hur och när ska boet tömmas, lägenheten säljas? Hur delas boet?

Familjens jurist:  Hej Systersonen!
Vi kan bara svara utifrån grundprinciperna då vi inte sett det faktiska ärendet. Vi kan dock konstatera att din mosters makes släktingar nu är efterarvingar i din mosters dödsbo. De ska ärva den andel av dödsboet som härstammar från maken. Hur stor andelen kan vi inte avgöra utan att ha sett bouppteckningen efter honom.
Andelen som härstammar från din moster ska ärvas av hennes legala arvingar. Det betyder i första led hennes föräldrar. Är dessa bortgågna delar deras barn (din mamma och samtliga syskon) på delen. Är någon av dessa bortgågna träder deras barn i deras ställe.
För att tömma och sälja lägenhet ska samtliga dödsbodelägare (dvs, även makens arvingar) samtycka till detta. Ni bör omgående försöka etablera en kontakt.

 

Nina: Hej!Undrar över "kränkning av arvslott". Saken gäller en gåva, en fastighet värderad till ca 25 miljoner som 1 av fyra syskon fått i gåva av en av föräldrarna för 12 år sedan. Kan de andra tre få upprättelse nu i efterhand?

Familjens jurist:  Hej Nina.
Det finns lagregler som säger att om ett barn har förfördelats och detta har kränkt de andra barnens laglotter kan detta barn tvingas att kompensera övriga. Det är dock en tvist som måste drivas mot denna person. Ni bör kontakta ett eget juridiskt ombud som kan driva denna tvist åt er. Kontakta även era försäkringsbolag och undersök om ni har rätt och möjlighet att erhålla rättsskydd som då kan täcka delar av ombuds- och rättegångskostnader.

 

Bror tar ur dödsboet: Hej Min bror går in i dödsboet och tar saker. Arvskiftet är inte klart. Jag har bestämt talat om att han inte får ta något men hävdar att han får ta vad han vill! Är det stöld? Vad gör jag nu?

Familjens jurist:  Hej.
Du har rätt i att samtliga dödsbodelägare ska vara överens om vilka åtgärder som företas. Din bror har alltså inte rätt att plocka saker utan ert godkännande. Det är dock svåra frågor och ofta svårt att lyckas åtgärda. Det kan röra sig om stöld som får polisanmälas, bevisfrågan är ofta svår i dessa fall. Din bror kan också bli ekonomiskt ansvarig för att ersätta värden som försvunnit ur dödsboet, likväl här handlar det om bevisfrågan. Eventuellt kan ni avträda dödsboets förvaltning till en boutredningsman som utses av tingsrätten och tar över ansvaret och eventuellt kan besluta om ett låsbyte så att din bror inte kommer in i bostaden.

 

Eva: Har ärvt en bostadsrätt efter min far.Är ensam arvtagare och föreningen låter mig inte behålla den tills min dotter är stor nog att flytta in.De tvingar mig nu att sälja den.Kan de göra så?Jag betalar hyran varje månad

Familjens jurist:  Hej Eva.
Bostadsrättsföreningar har stadgar som ofta stipulerar att du faktiskt måste bo i bostadsrätten för att behålla ägarskapet. Kan det vara så i detta fall? Om det dock är din permanentbostad och betalar avgiften och man tvingas sälja om man inte följer övriga skötsel stadgar. Om du inte bor i bostaden föreslår vi att du undersöker möjligheten att hyra ut i andra hand.

 

ewa: Våra föräldrar dog en bror är halvbror ska han ärva lika som vi andra?

Familjens jurist:  Hej Ewa.
Nej. Arvsandelen beror på vilken förälder man "härstammar från". Pappas barn delar på hans andel. Mammas barn delar på hennes andel. Halvsyskonet kommer alltså bara ärva en förälder.

 

Elsa: Hej! Min far har gått bort. Mina syskon är i hemmet och tar saker trots att jag sagt att vi ska låta det vara tills arvskiftet är klart. Får man ta saker ur dödsboet utan att alla är överens? Med vänliga hälsningar Elsa

Familjens jurist:: Hej Elsa!
Samtliga dödsbodelägare ska vara överens om vilka åtgärder som företas. De har således ingen rätt att plocka saker ur dödsboet om du sagt nej. En fördel är dock om ni kan sätta er tillsammans för att diskutera hur ni vill fördela sakerna.

 

Helen: Hej, min mamma har fått en enskild gåva av min mormor. Nu har mamma dött. Jag är enda barnet, men det finns ett testamente mellan min mamma och hennes man att han ska ärva och att jag och mina plast syskon ska ärva efter hans död. Ska inte jag ärva den enskilda gåvan? vänligen Helen

Familjens jurist:: Hej Helen.
Det som din mamma fått som enskild egendom har hon rätt att förordna över i ett testamente hur hon vill, så länge det inte kränker din rätt till laglott. Du har i laglott rätt till 1/2 av din mammas kvarlåtenskap. Om hon förordnat att ni är tre som ska dela på hennes del kränker det din rätt. Du har alltså rätt att kräva ut 1/2 istället för 1/3. Du behöver inte vänta på din laglott tills hennes make avlidit, du kan kräva ut din laglott redan nu.

 

Lotta: Jag undrar hur det är möjligt att Skatteverket kan godkänna att en efterarvinge (min lillasysters make) får agera förrättningsman på vår fars bouppteckning? När han dessutom vid en tidigare bouppteckning skrivit under att jag och min syster var närvarande - trots att vi ej var kallade (=ej godkänd)

Familjens jurist: Hej Lotta.
En bouppteckning ska förrättas av två kunniga och trovärdiga gode män (=förrättningsmän). En bouppteckning som har förrättats av endast en förrättningsman kan således inte registreras. En dödsbodelägare eller en företrädare för en dödsbodelägare kan inte vara förrättningsman. Däremot finns det inte något hinder mot att en make eller en anhörig till en dödsbodelägare förrättar bouppteckningen. Förrättningsmannen har dock ansvaret att se till att det sker på rätt sätt. Givetvis ska ni har varit kallade men om allt är antecknat och i övrigt uppfört på rätt sätt kanske det kan bli en onödig kostnad att tvista om detta ?

 

Daniel: Jag och min sambo har vi ett gemensamt hus men inte på papper. Fastän vi har betalt allt tillsammans hushåll, banklån... Nu känner jag mig oroligt när hon är borta. Vi har en 30 årig pojke. M.v.h Daniel

Familjens jurist:  Hej Daniel.
Sambor har ingen arvsrätt. Det betyder att om någon av er går bort kommer er son att ärva hela dennes andel. För att kunna bo kvar måste den kvarlevande kunna "köpa loss arvet". Ni bör definitivt skriva ett testamente för att begränsa arvet till laglott men ännu hellre gifta er för då ärver ni automatiskt varandra framför er son.

 

Anna: Hej! Jag har inga barn, bara en bror som nära släkting, förutom 2 kusiner. Räcker det att jag skriver ett eget testamente, att jag inte vill att han ärver mig, får någon som helst tillgång till min lägenhet. Istället nämner jag de vänner som delar på mina tillgångar. Måste jag ta hjälp av en jurist?

Familjens jurist:  Hej Anna.
Det finns inga hinder mot att skriva sitt eget testamente men det är viktigt att testamentet följer de formkrav som är uppställda i lagen annars kommer det inte bli giltigt. Vi ser tyvärr mycket testamenten som inte uppfyller kraven och rekommenderar därför alltid att en diskussion tas med en jurist. Hemmaskrivna testamenten leder ofta till tolkningssvårigheter och testamentet kan då, trots att formkrav har följts, bli svårt att verkställa.

 

Mats: Hur länge kan en bouppteckning hålla på? Om ena parten vill ha en snabb bouppteckning medans den andra inte har så bråttom vad kan då hända? Kan ena parten med lagens rätt begära snabb bouppteckning?

Familjens jurist:  Hej Mats.
Det finns grundregler som säger att en uppteckning ska upprättas senast tre månader från dödsfallet. Man kan dock få anstånd av Skatteverket av olika anledningar vilket betyder att bouppteckningen kan ta längre tid. Vill di skynda på en bouppteckning går det att göra, så länge alla krav för att hålla en förrättning är uppfyllda.

 

legro: Om jag skänker allt jag äger till dem jag lever med idag. Vad händer då?

Familjens jurist:  Hej Legro.
Om du har barn och har skänt bort samtliga dina tillgångar kan det vara en laglottakränkning. Det betyder att den som du skänkt tillgångarna till kan bli skyldig att ersätta dina barn för vad de har rätt till. Har du dock inga barn är det fritt fram att skänka bort dina tillgångar.

Gå till toppen