Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Slagsmål och okända syskon som dyker upp inte ovanligt vid arvskiften

Arvskiften kan gå hur smidigt som helst. De kan också sluta i bråk om värdet av den avlidnes mat i kylskåpet. Eller vända allt upp och ned – när ett okänt barn plötsligt dyker upp.

Familjejuristerna Marie Faust och Linda WibergBild: Julia Lindemalm
Vissa familjer ser mötena på Familjens jurists kontor i Lund som en trevlig anledning att ses. Nästan som ett litet släktkalas. Men allt som oftast är stämningen tryckt, i värsta fall fientlig.
– En del håller fasaden uppe här hos oss. Andra skriker på varandra, kallar varandra saker på ren dagisnivå, säger juristen Marie Faust.
Kollegan Linda Wiberg nickar:
– Jag har varit med om solskenshistorier, men också rena slagsmål. Det är sorgligt att det hela, dessvärre rätt ofta, slutar med förstörda relationer.
Det mest omvälvande är när ett barn som ingen känner till dyker upp. Arvingarna samlas oftast för ett första möte på kontoret, där juristen läser upp namnen på dödsbodelägarna.
– ”Vem är det? Vi har inga fler syskon!” Det är vanligare än man tror att det finns barn på bygden, som man sa förr, säger Linda Wiberg.
Chocken blir inte mindre av att de anhöriga redan har sorg. Det är lätt att känna att den avlidne har svikit som inte berättat.
– Det innebär också att arvet blir mindre än vad de kanske hade räknat med. Och mitt i det här ska de hantera en ny familjemedlem, säger Linda Wiberg.
Situation är heller inte lätt för den person det gäller. Hur ska han eller hon närma sig de andra?
– Det beror såklart på en massa saker, som hur relationen till den avlidne var. Vad gäller arvet händer det att personen avsäger sig det, men det kan också vara så att han eller hon tvärtom känner att arvet är lite av en kompensation för föräldern som aldrig var förälder, säger Linda Wiberg.
Alla tar inte hjälp av en jurist för bouppteckningar och arvskiften. Men många gör det. För det är inte glasklart vad som gäller, i synnerhet inte om du är sambo eller lever i ombildade familjer med mina och dina barn.
– Allt beror på hur relationerna ser ut. Men vi kan få höra sådant som att ”varför bryr sig hans barn nu, de har ju inte stått oss nära under alla år som gått?”, säger Linda Wiberg.
När en maka eller make som har barn sedan tidigare dör, ska det så kallade särkullbarnet ärva sin del direkt, medan gemensamma barn inte ärver förrän båda föräldrarna har gått bort. Om paret exempelvis bor i en villa innebär det att den efterlevande kan behöva köpa ut barnet för att bo kvar.
Särkullbarnet har också rätt att få del av värdet av exempelvis möbler och tavlor, och i de fall där den efterlevande inte har råd att kompensera för detta på annat sätt, kan det betyda att barnet har rätt att plocka saker direkt ur hemmet.
– I det läget väljer vissa att vänta med sitt arv. Men i många fall kan det här bli konfliktfyllt och leda till besvärliga ekonomiska situationer för makan eller maken, säger Marie Faust.
– För att inte tala om sambor utan testamenten, som ju inte ärver alls och kan tvingas lämna hus och hem.
Laglotten gör att barn alltid ärver minst hälften av mammans och pappans tillgångar, resten bestämmer föräldern själv över. I de allra flesta fall går allt till barnen. Men det finns föräldrar som väljer att testamentera den fria delen till en organisation, till någon som har hjälpt dem på äldre dagar eller till ett eller flera utvalda barn.
– Då kan det handla om att det åsidosatta barnet inte gillas, eller att man inte tycker om dennes partner. Det kan också bero på att barnet är missbrukare eller på att föräldern vill kompensera barn som har bott nära och hjälpt dem under ålderns höst, säger Linda Wiberg.
Risken för konflikter blir inte mindre i de fall där den avlidnes tillgångar är små, konstaterar de. Snarare tvärtom.
– När det finns stora tillgångar är det vanligare att också barnen har det bättre ställt. De vet dessutom att de kommer att få en större summa och behöver inte räkna kronor, säger Linda Wiberg.
I de här familjerna är det också lättare att köpa in tjänster, allt från det juridiska till städningen av dödsboet, vilket minskar risken för bråk.
– Min erfarenhet är att konflikter är vanligare när det inte finns så mycket mer än sakerna i hemmet. Det är då det kan urarta i bråk om plåtburken på kökshyllan, säger Marie Faust.
– Eller som fallet där ett syskon ville ha ekonomisk kompensation för maten i mammans kylskåp och skafferi, som det andra syskonet tagit med hem till sig.
Gå till toppen