Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: "Klimateffekterna kan begränsas. Men vi har högst fem år på oss"

Sverige är framför allt utsatt för en ökad risk för störtregn, ras, skred, erosion, försämrad dricksvattenkvalitet och återkommande översvämningar.
Det skriver Lennart Olsson, en av författarna till den FN-rapport om klimatförändringarna som presenterades i måndags.

När klimatet förändras så snabbt som det gör nu har både människor, djur och natur svårt att hinna med att anpassa sig till förändrade förutsättningar. Klimatförändringar i kombination med fattigdom, avskogning, exploatering och föroreningar hotar både ekosystem och arters existens, såväl som människors hälsa och möjligheter till försörjning.
Hur omfattande klimatförändringens effekter blir beror på hur människans globala klimatpåverkan utvecklas. Det senaste decenniet har världens utsläpp av växthusgaser accelererat. Men med kraftfulla och omedelbara åtgärder för att minska utsläppen kan klimateffekterna begränsas. Utmaningen består i att minimera fortsatt klimatpåverkan och i att genomföra nödvändig anpassning till den klimatförändring som inte längre kan undvikas. Båda sakerna behöver göras samtidigt.
Klimatförändringens effekter varierar. I stora delar av Afrika riskerar tillgången på vatten att minska ytterligare, medan låglänta kuster över hela världen hotas av översvämningar när havsnivån stiger. Ekosystemen påverkas globalt. Områden som Arktis och Amazonas är särskilt utsatta och riskerar betydande förändringar. Till havs är korallrev och fiskebestånd i fara.
Extrema väderhändelser som värmeböljor, översvämningar, torka och vattenbrist drabbar värst dem som på andra sätt lever i utsatthet. Klimatförändringen har redan påverkat jordbruket negativt. Med tilltagande förändringar försämras fiske och förutsättningarna för produktion av viktiga grödor som majs, vete och ris. Samtidigt innebär en växande världsbefolkning och förbättrad välfärd en ökad efterfrågan på mat.
Klimatförändringen orsakar att skördarnas avkastning i större utsträckning varierar från år till år. Det gör i sin tur att tillgången på livsmedel blir mer osäker.
Sverige är framför allt utsatt för en ökad risk för störtregn, ras, skred, erosion, försämrad dricksvattenkvalitet och återkommande översvämningar. Särskilt utsatta för översvämningar är Skånes kuster, stränderna runt Vänern, Mälaren och Götaälvsområdet.
Ekosystemen påverkas. Det gagnar några arter och hotar andra. Men Sverige har förhållandevis gynnsamma förutsättningar jämfört med de flesta andra delar av världen och goda möjligheter till klimatanpassning.
De utsläpp av växthusgaser som framför allt den rika delen av världen orsakar drabbar främst regioner som redan är instabila eller där människor lever med små marginaler.
I klimatförändringens spår ökar risken för väpnade konflikter och omfattande migration.
För att möta det globala hot som klimatförändringen utgör måste världens länder samarbeta. De rika länderna måste ta ledningen i att minska utsläppen.
De rapporter från FN:s klimatpanel, IPCC, som publiceras under 2013–2014 utgör ett underlag för beslutsfattare att agera. Rapporterna bekräftar att klimatet förändras och att det är människors utsläpp av växthusgaser som är orsaken till det.
Rapporterna beskriver hur klimatförändringen påverkar förutsättningarna för allt liv på jorden, som temperaturen på land och i världshaven, havsnivån, var och hur mycket det regnar och vad som krävs för att anpassa samhället till de förändringar som inte längre går att hejda.
FN:s klimatpolitiska mål att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader kan fortfarande vara möjligt att nå, men kräver mycket snabba och omfattande minskningar av utsläppen av växthusgaser. Den sista delrapporten från IPCC, som publiceras senare i april, utvecklar vad som krävs för att utsläppen av växthusgaser skall minska.
Det är otroligt viktigt att prioritera klimatfrågan nu. Utsläppen av växthusgaser accelererar och vi har högst fem år på oss att vända utvecklingen.
Lennart Olsson
Hur blir klimathotet hett? Det är rubriken på en debatt i morgon i Lund.
Medverkande: Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lennart Olsson, professor i geografi, Anders Turesson, Regeringskansliet, fd klimatförhandlare och Alva Snis Sigtryggsson, Fältbiologerna.
Plats: Café Athen, AF, Sandgatan 2.
Tid: 20:00.
Entré: Gratis.
Arrangör: Lunds universitet och Sydsvenskan. Debatten livestreamas på Sydsvenskan.se
Gå till toppen