Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Kejsarsnitt bör användas som den livräddande åtgärd det är.”

Kejsarsnitt är en operation som alltid är förenad med vissa risker för kvinnan och barnet.
Det skriver Ingela Lundgren, professor och barnmorska vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet, som i morgon vid en konferens i Bryssel presenterar de första resultaten från ett EU-projekt kring kejsarsnitt.

Andelen kejsarsnitt i Europa ökar. Det är en oroande trend. Endast i två länder, Sverige och Finland, har andelen minskat något de senaste åren.
Mer än 20 procent av alla förlossningar i Europa sker genom kejsarsnitt förutom i Holland, Slovenien, Island, Finland, Norge och Sverige. Var den optimala nivån ligger går inte att säga, men kejsarsnitt är en operation som alltid är förenad med vissa risker för kvinnan och barnet.
Det är illavarslande att kejsarsnitt allt oftare används utan medicinsk bedömning.
Kejsarsnitt bör användas som den livräddande åtgärd den är i samband med komplikationer och inte utgöra ett rutiningrepp som kan beställas som vilken tjänst som helst.
I morgon, den 8 april, inleds en EU-konferens i Bryssel om förlossningsvård i Europa, Optimising Childbirth Across Europe. Från Sverige presenterar vi de första resultaten från ett EU-projekt där syftet är att sänka andelen kejsarsnitt för kvinnor som har ett tidigare kejsarsnitt.
Vår studie ingår i ett större projekt där Sverige, Finland och Holland används som goda exempel för länder som har en hög andel kejsarsnitt: Tyskland, Irland och Italien. Vi har bland annat intervjuat läkare, barnmorskor och kvinnor från alla de sex länderna och gjort en sammanställning av den forskning som finns i ämnet.
En likhet mellan Finland, Sverige och Holland är en lång tradition av att barnmorskor och läkare har tydliga professionella ansvarsområden. Hur vården är organiserad är dock olika. I alla tre länderna ansvarar barnmorskor för normala förlossningar, men bara i Holland innebär de rutiner som finns att läkare förlöser de kvinnor som tidigare har fött med kejsarsnitt.
Intervjuerna visar att i de tre länderna med lägre andel kejsarsnitt har läkare och barnmorskor stor respekt för varandras ansvarsområde. En annan viktig aspekt som påverkar andelen kejsarsnitt är att det finns riktlinjer och en samsyn som innebär att normal förlossning är det första alternativet om det inte finns medicinska komplikationer. Att det är så uppskattar också de läkare, barnmorskor och kvinnor som vi intervjuat. Ingen av dem önskar att kvinnorna fritt ska kunna välja kejsarsnitt utan inblandning av yrkespersoner. Kvinnorna vill vara involverade men tycker att beslutet bör tas av en läkare som har den medicinska kompetensen.
I länder med hög andel kejsarsnitt är det mycket upp till enskilda läkare och barnmorskor vilka råd kvinnorna får. En del kvinnor förklarar i våra intervjuer att de har känt sig ensamma i sina beslut om att föda normalt eller med kejsarsnitt.
Det finns en utveckling speciellt i länder med hög andel kejsarsnitt där läkare kan bli stämda om komplikationer uppstår i samband med en förlossning. Att det är så gör att läkare lättare sätter in olika åtgärder för att vara på den säkra sidan även om ett kejsarsnitt innebär en större risk för de flesta kvinnor.
En annan viktig skillnad mellan de två grupperna av länder är att de med lägre andel kejsarsnitt erbjuder vårdprogram för kvinnor som har negativa förlossningsupplevelser och förlossningsrädsla.
Sveriges nationella riktlinjer för önskemål om kejsarsnitt utan medicinsk indikation slår fast att kvinnor ska erbjudas samtal och stöd inför en förlossning. Om en kvinna trots stöd önskar föda med kejsarsnitt är rådet att bejaka hennes önskemål. Att starta en förlossning med en obearbetad tidigare negativ upplevelse är ingen bra utgångspunkt. Det påpekar också läkare och barnmorskor i vår studie.
Tillit och förtroende mellan den födande kvinnan och läkare och barnmorskor är en betydande faktor för att en förlossning ska bli så bra som möjligt. Att känna förtroende och kunna lämna över sig till en expert upplevs också som något positivt av kvinnorna.
Risken att brista i underlivet kan påverka kvinnors vilja att föda normalt.
I Sverige pågår en debatt om att barnmorskor orsakar bristningarna eftersom de inte använder ett handgrepp som har visat sig kunna förebygga dem. Men det finns inget stöd i den samlade forskningen för att ett sådant handgrepp är den enda avgörande faktorn för att förhindra att bristningar ska uppstå. I andra länder som är med i vårt EU-projekt är läkare och barnmorskor förundrade över hur en aspekt kan få ett sådant genomslag.
Min förhoppning är att debatten kring kejsarsnitt kan ta in många olika aspekter och föras på ett sakligt sätt. Allt för att födande kvinnor ska få en så bra vård som möjligt.
Ingela Lundgren
Gå till toppen