Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Inpå livet

Selfien - narcissism eller identitetsarbete?

För nittiotalisterna står det egna jaget alltid i rampljuset. 

Det är omöjligt att skriva om generationen född på 1990-talet utan att nämna sociala medier. Det går heller inte att diskutera en narcissistisk tendens hos gruppen utan att komma in på selfies. I sin bok ”Generation Ego: att fostras i en narcissistisk kultur” kallar Ana Udovic de sociala medierna för ”egots stora scen”.
Både Instagram och Facebook är plattformar där egobilder och rosenskimrande livsstilsuppdateringar avlöser varandra. Jag, jag, jag – internet ger en möjlighet att finputsa bilden av sig själv, genom att berätta vad man äter, hur man reser, och är en stor del av den rådande individualistiska samhällsandan.
Elza Dunkels forskar om ungas internetanvändande och kulturer på nätet vid Umeå universitet. Hon tolkar inte den populära selfien som ett uttryck för narcissism utan ser den istället som en del av ett identitetsarbete, ett sätt att lära känna sig själv och i förlängningen andra.
– När min mamma växte upp fick hon inte spegla sig, för då riskerade hon att bli narcissist. Lite av det levde kvar när jag växte upp, men numera vet man att det är jätteviktigt att spegla sig för att förstå sig själv och andra människor, berättar hon.
Upplever du att det finns en kollektiv anda hos unga på nätet?
– Ja, det gör det. Tittar man på kulturen på nätet finns det en väldig generositet. Ta till exempel uppslagsverket Wikipedia, det fungerar på grund av generositet och handlar inte om att få något tillbaka, utan att dela med sig av kunskap gratis, säger Elza Dunkels.
Finns det vinnare och förlorare i en kultur formad av sociala medier?
– När man gjort studier i skolan har det visat sig att de personer som tidigare fick väldigt lite utrymme att utrycka sig, får ta större plats när man för in mer datorer i undervisningen. I min egen forskning ser jag att flickor tjänar på en mer datoriserad skola.
Internetanvändandet har visat sig ta hög fart i tioårsåldern, och medan pojkar lägger betydligt mycket mer tid på datorspel än flickor, syns det motsatta när det kommer till sociala medier. Där tar flickorna plats.
Margareta Gynning, intendent på Nationalmuseum och under våren aktuell med en utställning om selfies och självporträtt, ser inte på selfien som en ny visuell genre. Istället menar hon att det är ett led i en lång västerländsk bildtradition av självporträtt som görs framför en spegel. I en del av utställningen ”Highlights. Kända och okända konstskatter från Nationalmuseum” på Konstakademin ska konstnärers självporträtt visas tillsammans med nutida selfies.
– Vi lever i en konsumistisk kultur som utgår från individen och främjar narcissism, men sökandet efter bekräftelse är också sökandet efter kontakt med andra. Att bli sedd med en bekräftande blick är en viktig del i skapandet av den egna identiteten, säger Margareta Gynning.
I rapporten ”Duckface/Stoneface – Ungas onlineaktiviteter ur ett genusperspektiv” från Statens medieråd sammanställdes nyligen internetbeteende i bildkommunikation, till exempel genom poser, hos elever i årskurs fyra och sju.
”Duckface” syftar på posen vanligt förekommande hos unga flickor, där de plutar med munnen och suger in kinderna. ”Stoneface” är idealet hos unga killar och handlar om att se oberörd och handlingskraftig ut.
Rapporten visade att selfies var ett mycket vanligare fenomen hos flickor. Det fanns också en enighet hos barnen om att det kvinnliga poserandet var något fånigt och fåfängt, medan det manliga ansågs vara norm.
Varför är selfien speciellt populär hos unga tjejer?
– I vår kultur är kvinnan extremt objektifierad redan från tidig ålder. Det i kombination med att vi lever i en konsumistisk kultur där kvinnor inte får åldras. Det som är mest tröttsamt är hur könsstereotypiska poserna är, och därför vill vi visa att det finns andra sätt att bli sedd på, säger Margareta Gynning.

Narkissos straffades av kärleksgudinnan

Narkissos var en vacker ung man i grekisk mytologi. Alla förälskade sig i honom, men själv föll han aldrig för någon. När han förargade kärleksgudinnan Afrodite blev han straffad med en förbannelse: han skulle hädanefter vara förälskad i sig själv.
Han tillbringade resten av sina dagar framför sin egen spegelbild, olycklig över att inte kunna nå sin egen reflektion. Historien om Narkissos har gett upphov till det freudianska begreppet ”narcissism”.

Unselfie och selfiearbast

När antimobbningsorganisationen Friends lanserade kampanjen ”unselfie” hann den lanseras och rasera på bara ett par dagar. Kampanjen ville att ungdomar skulle ersätta sina självporträtt på sociala medier med en svart ruta för att reflektera över de utseendenormer som råder i samhället.

Den fick snabbt kritik för att vilja gömma undan människor, och lägga ansvar på de utsatta för mobbning istället för mobbare. Selfien försvarades av många, och hashtaggen ”unselfie” blev överröstad av ”selfiearbast”.

Gå till toppen