Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Världen

Nationalism på agendan inför valet

Telefonen plingar till strax efter landningen på Alexander den Stores flygplats utanför Skopje. ”Välkommen till Makedonien, civilisationens vagga” lyder textmeddelandet från den makedonska teleoperatören.
När det nu är dags för val i Makedonien – presidentval imorgon och ett extrainsatt parlamentsval två veckor senare – präglas kampanjen liksom vid tidigare val av frågor av existentiell karaktär för nationen. Konflikten med Grekland om namnet Makedonien, inklusive rätten till Alexander den Store och delar av den antika historien, blockerar landets närmande till EU och Nato.
Nationalismen frodas under styrande VMRO-DPMNE och partiet har tagit till mer och mer extrema metoder för att ha fortsatt grepp om landet. Huvudstaden Skopjes totala ”make-over” i antik stil tillhör kanske de mer harmlösa uttrycken för nationalism. En kraftigt begränsad aborträtt liksom en nästintill obefintlig pressfrihet är allvarligare: landet har på 5 år fallit från 34:e till 123:e plats i Reportrar utan gränsers globala medieindex.
När regeringskoalitionen inte lyckades enas om en gemensam presidentkandidat ledde osämjan till att parlamentsvalet fick tidigareläggas ett år. Det är det tredje nyvalet i rad i Makedonien. Det var alltså länge sedan en regering höll ut en hel mandatperiod.
Landet styrs sedan 2008 av en koalition mellan kristdemokratiska mitten-högerpartiet VMRO-DPMNE och DUI, Democratic Union for Integration, ett av partierna som representerar den albanska minoriteten i landet. I sitt missnöje över att inte ha fått vara med och utse presidentkandidat har DUI uppmanat landets etniska albaner att bojkotta presidentvalet.
Det senaste nyvalet till parlamentet, 2011, utlystes efter protester från oppositionen mot att regeringen stängt ner den största oppositionella tv-kanalen. Nästa stora kris kom i december 2012, då regeringskoalitionen antog budgeten för det kommande året på några minuter, medan polisen höll oppositionens ledamöter och journalister utanför kammaren. Det blev startskottet för en politisk kris som lamslog landet större delen av 2013 och som krävde EU-medling för att lösas upp.
Fyra kandidater ställer upp i presidentvalet. De två mest populära ställs sedan mot varandra i en andra valomgång två veckor senare, den 27 april, då också parlamentsvalet hålls. Nuvarande president Gjorge Ivanov är regeringspartiet VMRO-DPMNE:s kandidat, känd för att vara partiet trogen också som president och för att inte göra mycket väsen av sig.
Utmanaren är största oppositionspartiet Socialdemokraternas kandidat, Stevo Pendarovski. Han har en bakgrund som expert och rådgivare åt tidigare presidenter, och anses vara en mer västvänlig politiker än Ivanov.
Bedömare tror att Ivanov får fortsatt förtroende, tack vare VMRO-DPMNE:s starka ställning i landet, men att Pendarovski kanske kan förvåna. Han skulle kunna få en del röster från den albanska minoriteten, eftersom han, till skillnad från Ivanov, är mindre högljudd vad gäller den makedonska patriotismen.
Ivanovs valslogan är ”Staten framför allt”, medan Pendarovskis budskap är ”Makedonien behöver en president”, en passning till Ivanovs passivitet i ämbetet.
De övriga två kandidaterna till presidentposten är Iljaz Halimi, det albanska oppositionspartiet DPA:s (Democratic Party of Albanians) kandidat och Zoran Popovski från partiet GROM, Civil Option for Macedonia, ett relativt nybildat oppositionsparti.

Makedonien

Officiellt namn: FYROM – Forna Jugoslaviska Republiken Makedonien.
Drygt 2 miljoner invånare, varav cirka en fjärdedel är etniska albaner.
Makedonien utropade sig som självständigt 1991. Situationen i landet har varit relativt fredlig, men i början av 2000-talet ökade motsättningar mellan majoritetsbefolkningen och den albanska minoriteten. Ohrid-avtalet 2001 gav minoriteten större medborgerliga rättigheter.
Landet ligger i konflikt med Grekland om namnet Makedonien – det finns även ett område i Grekland som kallas Makedonien – och det bromsar effektivt landets närmande till såväl EU som Nato.
2005 blev Makedonien kandidatland till EU, men därefter har det gått väldigt trögt, också på grund av inrikespolitiska kriser.
Ekonomin är sämre nu än när landet utropade sin självständighet 1991. Arbetslösheten beräknas ligga på 30 procent, för ungdomar nästan det dubbla. Nästan en tredjedel av landets befolkning räknas som fattiga av Världsbanken. Till stora delar ett jordbruksland, skulle kunna vara självförsörjande och exportera frukt och grönsaker.
Något ökad turism på senare år, främst är det Ohridsjöns vackra natur och de Unesco-skyddade kyrkorna och klostren runt omkring som lockar.
Gå till toppen