Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Orback på nya stigar

Det är fortfarande något lite pojkaktigt över Jens Orback, som vid 55 har haft framgång inom flera olika områden.
Men det var i barnkammaren den framtida karriären grundlades för Palmecentrets generalsekreterare.

Jens Orback har genom åren fått kalla sig både nationalekonom, journalist, politiker och demokratiaktivist. Nu är han Palmecentrets generalsekreterare. Bysten av Olof Palme är gjord av Thomas Qvarsebo.Bild: JANERIK HENRIKSSON / TT
Han är glad över att han har kunnat förverkliga så många intressen, säger han. Som nybliven nationalekonom tyckte han att det var roligt att få utvecklas och bli tagen på allvar som departementssekreterare på finansdepartementet. Sedan blev han journalist och var med och startade 1990-talets motsvarighet till ”Uppdrag granskning” på SVT, ”Striptease”, tillsammans med bland andra Mikael Olsson och Janne Josefsson.
Efter det satsade han på politiken och blev statsråd i Göran Perssons regering.
Det blir av allt att döma snabba avancemang när han ger sig in i något nytt, men också ganska raska avslut; efter fyra fem år brukar han vilja röra sig vidare, enligt egen utsago.
– Jag gillar de där första åren när man både lär sig mycket och sedan kan bidra med en del. Men sedan när det kommer till något repetitivt, då får jag en smak av död.
Han skrattar, säger att ”död” kanske inte är rätt ord, men att rastlösheten antagligen är besläktad med hur han påverkades av pappans alltför tidiga sjukdom och död. När arbetsdagarna börjar upprepa sig kan han inte vara kvar.
– Att ägna sig åt repetitioner som man inte är engagerad i, det tycker jag är att kasta bort möjligheten som livet ändå rymmer, att få gå på nya stigar.
På Palmecentret tycks han ha frångått den principen. Bra kollegor och ständigt utmanande arbetsuppgifter är en förklaring, liksom att det är lika intressant att fundera på hållbara samhällssystem som på partipolitik. Han säger sig i första hand vara demokrat och i andra hand socialdemokrat.
Intresset för rättvisesystem har han med sig från uppväxten i en barnkammare för fyra med äldre syskon, säger han. Systemen behövs för den som är yngre i skaran.
En viktig del i hans bakgrund är också mamma Katjas uppväxt i Tyskland under andra världskriget. Hennes berättelse om flykt, övergrepp och skam har Jens tecknat ned i boken ”Medan segern firades” som nästa vår ges ut på tyskt förlag, sjuttio år efter krigsslutet.
Han säger sig vara enormt glad över att ha fått tillbringa mycket tid med sina tyska morföräldrar som genomlevde två världskrig. Att de träffades och fick nio barn var en sann kärlekssaga. Han vänsterman och arbetarson. Hon överklassflicka och godsägardotter.
– Sedan gav kriget dem roller de aldrig kunnat ana. De utgör pelaren i min kropp.

Jens Orback

Gör: Generalsekreterare för Olof Palmes internationella center. Författare, före detta journalist och statsråd (S) med ansvar för demokrati- och jämställdhetsfrågor 2004-2006.
Bor: Södermalm i Stockholm.
Familj: Gift, fyra barn.
Aktuell: Fyller 55 år i dag, den 21 april.
Firar: ”Jag är på landet och röjer i skogen.”
Om att fylla 55: ”På 1980-talet diskuterades ju sänkt pensionsålder till 55. Helt otänkbart, tänker jag nu. Men jag tycker att det är väldigt höga siffror, som jag helst inte vill tala om och som jag inte känner mig så besläktad med.”
Senaste demokratiupplevelse: ”Jag har börjat intressera mig mer för konstitutionell demokrati, det vill säga de system vi har för att lösa intressekonflikter. I morse gick jag på ett ABF-möte som handlade om just det: interaktion mellan allmänhet, tjänstemän och politiker.”
Favoritplats: ”Coop Forum i Norrtälje. När vi åker till landet i Grisslehamn stannar vi där och handlar mat, och det är så härligt att vara på väg någonstans, ha några ungar med och ha råd att köpa lite saker till landet.”
Gå till toppen