Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Tor Billgren: Bianca Maria Barmen erbjuder tröst i Trelleborg

Japansk dagbok, Trelleborgs museum, t o m 25/5.

Bianca Maria Barmen, ”Japansk dagbok”.Bild: Gerry Johansson
Flickan sitter på knä med ena handen på låret. Den andra håller hon framför munnen, som om hon blåser bort frön ur handflatan. På marken framför står ett mystiskt föremål. En upp- och nedvänd zinkbalja med två små stenar ovanpå? En gigantisk pannacotta?
Bianca Maria Barmens gipsskulpturer har ofta något mjukt och dallrande över sig. Ytan lockar till beröring. Är det därför de ibland känns lite smutsiga och blanka? Är det människors klåfingriga händer som skitat ner och polerat dem, eller rör det sig om medveten patinering?
Hur som helst är beröring en form av tröst, och just tröst är temat för utställningen ”Japansk dagbok” på Trelleborgs museum. I utställningstexten frågar sig Barmen om och hur föremål som till exempel skulpturer kan hjälpa människor genom katastrofer och tragedier. Finns det tillfällen då närvaron av ett ting kan räcka när man söker stöd?
Barmen prövar tanken dels genom att ladda sina verk med lugn och trygghet, och hålla dramatik och känslostormar på armlängds avstånd. Dels genom att sällan låta de melankoliska och lätt groteska figurerna i bilderna vara ensamma. Apan i ”Okänt blad” har sällskap av en stor sfär, hunden i verket ”Japansk dagbok” av någon sorts blandning av korall och frukt, ett obestämt flygfä vakar över den sovande mannen ”Moontale-Channy”.
Är man nu allergisk mot denna typ av romantiska läsningar av konst, kan man ju nöja sig med att konstatera att även den ringaste och till synes mest obetydliga närvaron räknas när ensamheten är som störst.
På Krognoshuset i Lund visas också en utställning med Bianca Maria Barmen, som pågår t o m 25/5.
Gå till toppen