Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Jakten på talanger ökar på alla nivåer

Headhuntare blir allt hetare. Numer tillfrågas de inte bara i samband med vd-tillsättningar utan även vid rekryteringar av specialister, mellanchefer och säljare.

Headhuntern Carl-Rafael Fredson beställer in två kaffe, en åt materialexperten Fredrik Hermann och en åt sig själv. Baristan på Djäkne kaffebar i Malmö dunkar gamla bönor ur espressomaskinen och fyller på med nya. Två stora fönster mot gatan lyser upp lokalen som badar i en doft av nybakade bullar.
Det var Carl-Rafael Fredson som headhuntade Fredrik Hermann till hans nuvarande jobb. De möts då och då för en avstämning över en kaffe. Dagens möte är ett sådant och när Sydsvenskan går ska de verkligt brännande frågorna upp på bordet.
– Som headhuntare är gårdagens kandidat morgondagens kund. Jag försöker alltid hålla kontakten med dem jag har rekryterat, säger Carl-Rafael Fredson.
En headhunter är en form av rekryteringskonsult, det vill säga en person som anlitas av företag för att hjälpa dem att hitta lämpliga personer att anställa.
Rekryteringskonsulter använder sig av två huvudsakliga metoder, urval och search. Urval innebär traditionell annonsering och genomgång av ansökningar för att hitta rätt person. Search är en aktiv, uppsökande rekryteringsform där kandidaterna hittas med hjälp av digitala eller fysiska nätverk och handplockas.
En rekryteringskonsult som enbart använder sig av searchmetoden är en headhunter.
Headhuntern Carl-Rafael Fredson och materialspecialisten Fredrik Hermann träffades första gången 2011. Carl-Rafael Fredson hade nyligen fått ett uppdrag av Ikea som stod inför stora utmaningar. En betydande del av möbeljättens tillverkning var beroende av björkträ och med företagets tillväxttakt skulle det i princip inte finnas några björkskogar 2020 om inte förebyggande åtgärder vidtogs. Till exempel som att blanda in plast i träet.
Men det är inte så lätt att få trä och plast att gifta sig, expertis krävdes.
– Ikea sa till mig: ”Vi har ett långsiktigt behov av materialfolk, stöter du på någon så är vi intresserade.” Jag gick till mina nätverk, fick ett tips om en expert i München som nyligen kommit dit från Canada och via kontakter hittade jag mejladressen till Fredrik.
Fredrik Hermann bodde vid den tiden i München där han drev sin egen låda och arbetade med leverantörsutveckling inom materialteknik för bland andra BMW och Harman Kardon. En dag damp ett mejl på högtravande tyska ner i mejlkorgen. Avsändaren var Carl-Rafael Fredson som sa sig ha ett eventuellt jobb åt honom på ett stort företag. Fredrik Hermann svarade på lika högtravande tyska och några veckor senare träffades de i Malmö.
– Då upptäckte vi att båda pratade svenska. Vi var till och med uppvuxna i samma stad, Ystad.
Carl-Rafael Fredson ler brett åt minnet.
Han förstod snabbt att Fredrik Hermann var precis en sådan person som Ikea behövde.
– I hela världen finns det en handfull personer som besitter kunskapen som Fredrik har. Sådana personer är svåra att hitta för företag, det krävs ett enormt branschnätverk.
Som plastspecialist med erfarenhet av att leda befann sig Fredrik Hermann i ett liknande moment 22.
– Med min kunskap och ledarskap ovanpå det så hamnar man i ett smalt fack och då ska man ha turen att träffa rätt headhuntare, de jobben finns inte utannonserade. Jag har suttit med headhuntare som inte haft en aning om vad de frågar om, men Carl-Rafael var påläst, säger han.
Fredrik Hermann fick först en position i Kina men är sedan ett halvår placerad i Älmhult. Där arbetar han själv med rekrytering och säger att han alltid använder headhuntare – både till höga och låga positioner.
– Du hittar inte folket annars. En headhuntare har alltid sitt nätverk och du måste bygga relationer med rätt headhuntare för att komma in i nätverket, säger Fredrik Hermann.
Enligt Carl-Rafael Fredson har rekryteringsbranschen några tuffa år bakom sig. Finanskris och lågkonjunktur har inneburit att folk sagts upp snarare än anställts.
– Januari 2012 fram till midsommar 2013 var nog en av de tuffaste perioderna i rekryteringsbranschens historia, branschen minskade med 18 procent. Nu har konjunkturen vänt något kopiöst. Jag arbetar mycket med IT-företag och dagarna innan julafton kom de riktiga beställningarna och sedan har det bara eskalerat, säger Carl-Rafael Fredson.
På ett kontor i Helsingborg med utsikt över Knutpunkten och HH-ledens färjor sitter rekryterings- och bemanningsföretaget Dreamworks vd, Mats Kullenberg. Han håller med Carl-Rafael Fredson om att branschen haft en svår tid.
– Vi har två jobbiga år bakom oss, men just nu går det bra och vi är inne i en jättepositiv spiral, säger Mats Kullenberg.
Han lämnade sin tjänst på Manpower och startade Dreamwork två år innan finanskrisen slog till. Ändå lyckades han skapa en tillväxt på 142 procent mellan 2008 och 2011 och Dreamwork utsågs till Gasellföretag två år i rad av tidningen Dagens Industri, en utmärkelse som går till snabbväxande företag.
Väggarna på Helsingborgskontoret är dekorerade med reklambilder på Mats Kullenberg och Börje Salming. Det före detta ishockeyproffset är ansiktet utåt för företagets chefsuthyrningsverksamhet. De två seniora männen på bilden kramar om varandra och strålar ikapp.
Den stereotypa bilden av en chef till trots, säger sig Mats Kullenberg arbeta hårt med mångfaldsperspektivet.
– Ofta har företaget en klar bild av vem de vill se på en post, men vi lägger alltid tid på att försöka förmå våra kunder att inte bara tänka i invanda banor. Ofta handlar det om att inte bara titta på nuläget utan vad som krävs av vederbörande inom ett par år.
Bolagets uthyrningsverksamhet är omsättningsmässigt det största benet, men rekryteringen är lika stor kapacitets- och resultatmässigt. Det tredje verksamhetsbenet, omställnings- och omplaceringsrekrytering, är förhållandevis litet på alla plan.
Rekryteringsverksamheten är företagsdelen som växer mest. Samtidigt rör den sig också uppåt i värdekedjan och blir allt mer nischad mot specialist- och chefsfunktioner.
Mahlin Glyré och Malin Nissen är två av bolagets tio rekryteringskonsulter. Båda har arbetat i företaget i drygt sex år och sitter mittemot varandra vid två likadana, förhållandevis rena och pappersfria skrivbord.
– Jag sitter och går igenom cv:n på höjden och tvären, berättar Malin Nissen.
På andra sidan datorskärmen stoppar Mahlin Glyré hörsnäckan i örat och slår numret till en kandidat till en av tjänsterna som hon jagar personal åt. Signalerna går fram men ingen svarar på andra sidan.
Som rekryteringskonsult består vardagen av en stor mängd obesvarade och besvarade samtal. Att hitta lämpliga kandidater och få ihop möten som passar både kandidater, personalchefer och rekryteringskonsulter är tidskrävande och en rekrytering tar i snitt två månader.
– Jag gör mellan trettio och fyrtio rekryteringar per år. Hälften av kandidaterna söker själva och hälften hittar jag, men det blir allt vanligare att jag hittar kandidaten själv, säger Mahlin Glyré.
Mats Kullenbergs mål är att rekryteringsdelen ska växa från tio anställda till trettio de närmaste tre åren. Han tror på en ljus framtid för rekryteringsbranschen.
– Jag tror att framtiden är jättebra av flera skäl. För det första måste man ha bra medarbetare som trivs på jobbet om man ska bygga en bra organisation. Det kommer att bli en kamp om talangerna, både att behålla dem och att attrahera dem. För det andra har vi haft en finanskris i nästan fem år och då har företagen blivit mer slimmade. Det gör att rekryteringskompetensen inte finns in-house längre och att man vänder sig till en specialist.
Enligt branschorganisationen Bemanningsföretagen, som samlar både bemanningskonsulter, omställningskonsulter och rekryteringskonsulter, har bolagens rekryteringsverksamhet omsatt ungefär lika mycket de senaste fyra åren, i snitt 600 miljoner kronor årligen.
– Från 2005 till mitten av 2008 ökade rekryteringsbranschen. Volymerna föll kraftigt mellan mitten av 2008 och mitten av 2009 och sedan har det långsamt gått upp igen och nu ligger det på en hyggligt konstant nivå, säger Hans Uhrus, presschef på Bemanningsföretagen.
Rekryteringsbranschen i Sverige uppstod när Arbetsförmedlingens monopol på rekrytering upphörde i början av 1990-talet, innan dess hade det bara funnits enstaka rekryteringsföretag som arbetade på dispens.
I slutet av 1990-talet tog branschen fart och innan finanskrisen 2008 var den som störst. Det andra kvartalet 2008 omsatte extern rekrytering i Sverige 250 miljoner kronor.
Hans Uhrus är, precis som Mats Kullenberg, positiv till branschens framtid.
– Man har gått nedåt i värdekedjan i fråga om vilka tjänster som man tar hjälp av rekryteringsbolag för att tillsätta. Innan försökte man hantera rekrytering av mellanchefer och lägre positioner själv, i dag tar man hjälp av rekryteringsbolag i samband med alla tjänster, säger han.
De senaste sex månaderna använde 33 procent av alla skånska företag med rekryteringsbehov en bemannings- eller rekryteringsfirma enligt en ny undersökning av Svenskt Näringsliv.
Det är något högre andel än i riket totalt där 31 procent av företagen använde sig av extern hjälp.
Trenden gäller inte bara privat sektor, även i offentliga verksamheter har det blivit vanligare att använda rekryteringskonsulter.
Enligt en granskning i Svenska Dagbladet i november förra året går mer än vartannat utannonserat statligt chefsjobb till en person som inte sökt tjänsten. Headhuntingföretag används allt oftare i samband med myndigheternas rekryteringar. Mellan 2007 och 2009 användes headhuntingföretag i sex av tio fall. Under den senaste tvåårsperioden har den siffran stigit till åtta av tio.
Trots att rekryteringsföretag utnyttjas i allt högre grad hittar vi en headhuntare på företagshotellet Minc i Malmö som menar att branschen står inför stora utmaningar och riskerar tillbakagång. Skälet till det stavas digital utveckling.
– Jag tror att rekryteringsbranschen kommer minska. Man kan dra en tydlig parallell till resebyråbranschen. Förr gick man till en resebyrå på hörnet, nu letar man upp resan själv. I dag går man till ett rekryteringsföretag, men framöver kommer man att leta upp sina kandidater själv. Sedan går man till ett rekryteringsföretag och ber dem göra urvalet, säger Linus Zackrisson.
Han driver företaget Min Karriär där han hjälper arbetssökande att bli bättre på att hitta jobb. Från början var företaget en sidoverksamhet, då hade han en anställning i rekryteringsbranschen.
Men i samband med finanskrisen förlorade han jobbet och utvidgade företagets verksamhet till att även omfatta rekrytering och föreläsning. Därtill har han skrivit två böcker, en om hur man får sitt första jobb och en om headhunting.
Föreläsandet är den största biten i företaget och största kunden är Trygghetsrådet. Han föreläser ofta för dem om trender inom rekrytering.
– Förr användes headhunting enbart i samband med chefsrekrytering, det var ganska exklusivt och fint och en hemlig process. Det var dyrt och man visste inte hur företagen gick till väga, det var lite dolt och hemligt. Vad som har hänt är att det har sjunkit i hierarkierna, i dag headhuntas alla möjliga tjänster.
Själv har Linus Zackrisson headhuntat allt från vice generaldirektörer till innesäljare. Han menar att rekryteringsbranschen och headhuntingbranschen vuxit ihop de senaste åren. Han förklarar utvecklingen med framväxten av nättjänster som gjort det enklare att rekrytera med searchmetoden, det vill säga att leta upp kandidaten själv i något av alla nätverk som finns på internet.
– När jag började jobba i branschen 1999 var vår stora sales pitch vår databas. Vad som händer i dag är att alla rekryterare har tillgång till samma kandidater. Förr var de bästa headhuntarna de som hade de bästa nätverken, i dag är de bästa headhuntarna de som är bäst på att göra vassa sökningar på Linkedin.
I sina föreläsningar pratar han ofta om rekryteringsverktyget Linkedin som växer med två nya användare per sekund för tillfället. Linus Zackrisson menar att sociala medier kommer att revolutionera rekryteringsbranschen.
– Branschen behöver förändras ganska mycket eftersom företag kan leta upp sina kandidater själva på Linkedin med ett gratiskonto. Jag tror att rekryteringskonsulter i större utsträckning kommer börja sälja delar av rekryteringsprocessen.
Linkedins kommunikationsansvarige i London, Richard George, menar att företaget har identifierat en stor marknad i de potentiella konkurrenterna, rekryteringskonsulterna.
– I dag är 24 000 företag betalande kunder på Linkedin och företag i rekryteringsbranschen är en av de största kunderna, säger han.
I fråga om medlemmar är USA största marknaden för rekryteringsföretaget som grundades 2003 i Kalifornien. De har drygt hundra miljoner medlemmar i USA i dag. I Sverige har de 1,7 miljoner användare, merparten är tjänstemän.
– Sverige är en viktig marknad för oss och vi är väldigt glada över utvecklingen vi ser i Sverige. Globalt har vi fortfarande en bit att gå, men hela Europa är en bra marknad för oss. Det viktigaste är att man fokuserar på rätt saker och vi har valt att fokusera på våra medlemmar, säger Richard George.
Han menar att Linkedin har förändrat hela rekryteringsbranschen genom att göra rekrytering billigare för företag. Men han återkommer till att företagets fokus är att göra medlemmarna mer framgångsrika i yrkeslivet. Linkedins förhoppningar sätts just nu till den nyligen släppta tjänsten ”recommended internal jobs”.
– Med det menar vi hur bra företag är på att utveckla talanger inom bolaget. Den huvudsakliga anledningen för någon att lämna sitt jobb i dag är att de hittar bättre karriärutveckling i ett annat företag. Människor lämnar organisationer när de skulle kunna vara en stor potentiell tillgång för företaget. Vår nya tjänst matchar företagens anställdas kompetenser med deras utannonserade tjänster, säger han.
På Medeon sitter en pensionerad sjuksköterska som aldrig har funderat på att bli medlem på Linkedin.
– Folk får tag i mitt telefonnummer ändå. Jag vet inte riktigt hur de hittar mig, säger Anita Ljungvall.
Hon har kommit in till företagshotellet i Malmö för att skriva kontrakt med rekryterings- och bemanningsföretaget Zest Care. Anita Ljungvall har arbetat för Zest Care till och från sedan 2007, men får ständigt förfrågningar från andra företag – både i Sverige och i Norge.
– Jag kommer att fortsätta jobba så länge de fortsätter ringa. Jag åker till ställen som jag är nyfiken på. Man träffar mycket mer folk när man jobbar istället för turistar och det var delvis därför jag började åka till Norge och arbeta på somrarna och helgerna i mitten av 1990-talet, säger Anita Ljungvall.
Enligt Zest Cares grundare, Outi Luiro, arbetar 16 000 svenska sjuksköterskor i Norge i dag. Med anledning av det för hon just nu en annonskampanj riktad mot alla sjuksköterskor som tänkt sig att byta till norska sjuksköterskedräkter i sommar. Hon erbjuder sjuksköterskorna samma lön som de skulle ha fått i Norge om de stannar hemma i sommar och arbetar i hennes bolag istället.
– Det blir något slags nollsummespel om man försöker rekrytera folk mellan landstingen, kommunerna och de privata bolagen, säger Outi Luiro.
Det är inte första gången som hon annonserar med en twist. Förra året riktade sig rekryteringskampanjen mot pensionerade sjuksköterskor. Marknadsföringen gick bra och totalt samlade de ihop ett hundratal pensionerade sjuksköterskor som gick in och hjälpte till i samband med sommarsemestrarna i Region Skåne.
I år har ambitionerna höjts, Outi Luiro och hennes fyra medarbetare på Medeon arbetar för tillfället med att samla ihop sjuksköterskor som kan fylla samtliga storstadsregionernas behov och ett antal landsting däremellan.
– Rekryteringsprocessen är långt ifrån klar, men vi har ett femtiotal kontakter per dag, säger hon.
Hon hoppas kunna fyrdubbla antalet uthyrningsbara sjuksköterskor i sommar. Det innebär att 400 kontrakt ska skrivas den närmaste månaden. Kontraktet med Anita Ljungvall är enkelt, hon har arbetat för Zest Care nästan sedan starten och både arbetstagaren och arbetsgivaren är nöjda.
– Det är roligt att vara bemanningssköterska för folk blir så glada när man kommer. Vi har ett bra rykte, vad roligt att Zest Care kommer, säger de när jag kommer ut, säger Anita Ljungvall.
Anita Ljungvall rekryterades av Outi Luiro med searchmetoden. Entreprenören kände till Anita Ljungvall och handplockade henne. Outi Luiro använder sig gärna av headhunting i samband med anställningar och föredrar att anställa personer ur sitt eget eller sina bekantas nätverk. En felrekrytering är en stor risk för ett företag i uppstartsfas.
– Vi söker väldigt mycket via mun till mun-metoden. Från början ställde jag nästan som krav att någon anställd skulle gå i god för en person innan jag anställde, säger Outi Luiro.
Headhuntingmetoden och den ovanliga annonseringsmetoden är en konsekvens av att det råder brist på sjuksköterskor. Zest Cares tillväxt begränsas inte av efterfrågan från sjukhusen – den är större än de mäktar med – utan av tillgången på personal.
– Jag hoppas att vi kommer att växa nu för vi har tagit ett beslut om att vi vill det. Men vår utmaning är den samma som för alla andra företag som verkar inom vård och omsorg, tillgången på sjuksköterskor, säger Outi Luiro.

Sveriges 30 största rekryteringsföretag

Konsultguiden sammanställer varje år listor över konsultföretag fördelat på branscher. Nedanstående lista innefattar konsulter i Sverige vars huvudverksamhet är rekrytering enligt Konsultguidens definition. Många stora aktörer, såsom Proffice, Manpower, Adecco och Dreamwork, saknas här vilket beror på att de arbetar med både bemanning och rekrytering men listas under bemanning.
Omsättning i miljoner kronor 2012 (antal anställda 2012).
1. Wise Group, 452 (458).
2. Experis Executive, 220 (-).
3. Monster Sverige, 125 (57).
4. Assessio, 117 (70).
5. Startkraft, 100 (36).
6. Alumni AB, 71 (64).
7. Academic Search International, 68 (88).
8. Michael Page International, 64 (52).
9. Russell Reynolds Associates, 60 (15).
10. Human Capital Group, 58 (55).
11. Hays Specialist Recruitment, 40 (39).
12. Amrop, 40 (17).
13. Ingeus, 32 (39).
14. Career Builder Nordic, 32 (20).
15. Novare Executive Search, 31 (19).
16. Sims, 30 (19).
17. Odgers Berndtson, 30 (13).
18. PDI, 29(10).
19. Transearch, 28 (11).
20. Id Entity, 24 (17).
21. Perlan Dialog, 23. (5).
22. Nova 100, 23 (11).
23. JP Cornerstone Nordic, 23 (12).
24. Fabi Kompetens, 23 (34).
25. Hogrefe, 22 (7).
26. Source Recruitment, 22 (12).
27. StepStone, 21 (23).
28. AS3, 21 (13).
29. Säljpoolen, 20 (16).
30. Horton, 19 (5).
Källa: konsultguiden.se

Dreamwork

Rekryterings- och bemanningsföretag som startades av Mats Kullenberg och Anders Williamsson 2006 i Helsingborg.

Omsatte 96 miljoner kronor 2013 och gjorde en förlust före skatt på 2,9 miljoner kronor.

Har trettio anställda som arbetar internt med rekrytering och bemanning och 250 personer som arbetar som uthyrda konsulter.

Huvudkontoret ligger i Helsingborg och företaget har även kontor i Malmö, Lund, Göteborg, Växjö, Norrköping och Stockholm.

Utsågs till Gasellföretag av tidningen Dagens Industris två år i rad (2011 och 2012) för sin snabba tillväxt.

Green Search & Selection

Rekryteringsföretag startat 2010 av headhuntaren Carl-Rafael Fredson som även driver Youcruit, ett digitalt ansökningsverktyg för jobbsökare där de bland annat kan ladda upp video-cv.

Har sin bas i Malmö och en anställd i form av grundaren som dock har lagt merparten av sin tid och energi på Youcruit de senaste åren.

Zest Care

Rekryterings- och bemanningsföretag inom vårdsektorn startat av Outi Luiro 2006.

Omsatte 6,3 miljoner kronor 2012 och gjorde en vinst på 19 000 kronor före skatt.

Har sin bas på Medeon i Malmö med fyra anställda och en anställd i Stockholm i form av grundaren.

Min Karriär

Startades 2004 av Linus Zackrisson. Säljer rekryteringstjänster, föreläsningar och rådgivning till arbetssökande.

Omsatte 1,2 miljoner 2012 och gjorde en vinst på 63 000 kronor före skatt.

Har sin bas på Minc i Malmö. Har inga anställda men anlitar underkonsulter för individuell karriärrådgivning.

700 000 kronor kostar en felrekrytering i snitt enligt en undersökning gjord av revisionsföretaget PWC 2006 bland småföretag med 10-100 anställda. Kostnaden för en dålig chefsrekrytering kan bli flera miljoner.

1,7 miljoner användare har Linkedin i Sverige. Globalt har de över 300 miljoner användare.

77 procent av företagen använder informella nätverk när de letar ny arbetskraft, enligt Rekryteringsenkäten 2014 från Svenskt Näringsliv. Det är därmed den vanligaste metoden för att hitta personal.

Gå till toppen