Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Politikernas EU-löften är omöjliga att hålla

Flera partiers EU-kandidater kampanjar för frågor som inte alls avgörs av EU-parlamentet.

Med två veckor till EU-valet den 25 maj närmar sig de svenska kampanjerna klimax. Svenska folket ska utse politiker som ska besätta tjugo av 751 stolar i Bryssel.
Argumenten virvlar i luften: Rädda snuset! Stoppa vargjakten. Satsa på euron!
Men många av slagorden – bland annat de nyss nämnda – rör inget som hamnar på det nya EU-parlamentets bord.
EU-parlamentets makt har vuxit, inte minst genom Lissabonfördraget som trädde i kraft 2009. Runt 60 procent av alla lagar i Sverige är på ett eller annat sätt påverkade av beslut i EU-maskineriet.
Bland det som det nya EU-parlamentet verkligen får ett avgörande inflytande över finns exempelvis nya regler för djurskydd, samt ett kontroversiellt frihandelsavtal mellan EU och USA.
Klimat- och energipolitiken och ett nytt dataskyddsdirektiv med regler för hur personuppgifter får användas blir andra heta frågor för de folkvalda.
Men mycket annat som det pratas om i EU-valrörelsen kommer inte att bli föremål för beslut i EU-parlamentet.
Folkpartiets kandidat Cecilia Wikström brukar tala sig varm för att EU ska inrätta ett gemensamt FBI efter modell från den amerikanska federala polisen. Men den saken kan bara stats- och regeringscheferna från de 28 medlemsländerna besluta om i Europeiska rådet.
Sverigedemokraternas viktigaste krav är en ny folkomröstning om Sveriges EU-medlemskap.
– EU är ett monsterbygge, sade Jimmie Åkesson i partiledarnas stora EU-valsdebatt.
Men om Sverige ska lämna EU avgör Sveriges riksdag och svenska folket – inte parlamentet i Bryssel.
Kristdemokraternas toppnamn Lars Adaktusson argumenterar ihärdigt för två av huvudpunkterna i KD:s EU-program: För det första måste EU minska införselkvoterna för alkohol, för det andra bör man införa sanktioner mot EU-länder som inte tar hand om flyktingar.
Men inte heller det är något som parlamentet kan bestämma.
Socialdemokraternas förstanamn är Marita Ulvskog. Hon vill göra kampen för ”schysta villkor” på arbetsmarknaden till EU-valets huvudfråga. Enligt henne är motsättningen mellan höger och vänster precis lika relevant i EU-parlamentet som i Sveriges riksdag.
– Under femton års tid har den högergrupp som Gunnar Hökmark och Alf Svensson tillhör varit störst i EU-parlamentet. Det är jätteviktigt att vi nu får en socialdemokratisk majoritet, säger Ulvskog.
Enligt partiets EU-valmanifest krävs två viktiga förändringar för att åstadkomma ”schysta villkor”:
Lex Laval ska rivas upp. Lagen som begränsar möjligheten för svenska fackförbund att ta till stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal för arbetare från andra EU-länder som jobbar i Sverige.
Ett socialt protokoll bör skrivas in i Lissabonfördraget för att stärka fackliga rättigheter och motverka lönedumpning.
Men ingen av dessa frågor har EU-parlamentet något avgörande inflytande över.
Lex Laval är en svensk lag, om än instiftad av riksdagen efter ett utslag i EU-domstolen, som i sin tur tolkat EU:s utstationeringsdirektiv.
– Jo, men vi vill riva upp lex Laval genom att ändra utstationeringsdirektivet. Men då krävs en socialdemokratisk majoritet i parlamentet, förklarar Marita Ulvskog.
EU:s utstationeringsdirektiv har parlamentet visserligen inflytande över. Men ett ändringsförslag kan bara initieras av EU-kommissionen. Eftersom det S vill åstadkomma går på tvärs med den grundläggande EU-tanken om fri rörlighet för arbetskraft är inget sådant på gång.
Det andra S-förslaget har minst lika dåliga utsikter. En ändring av Lissabonfördraget kan bara EU:s stats- och regeringschefer besluta om. Och det krävs full enighet. Med tanke på att många länder styrs av högerregeringar är det knappast troligt att de plötsligt skulle enas om att skriva in ”den svenska modellen” i fördraget.
Men Marita Ulvskog är ändå optimistisk.
– Om Europa ska kunna tävla med Kina och Indien i framtiden kan vi inte konkurrera med lägsta priset på arbetskraften. Vi måste konkurrera med kunskap, säger Marita Ulvskog.
Detta hamnar inte på EU-parlamentets bord
• Ny svensk folkomröstning om EU-medlemskapet.
• Sverige ska införa euron.
• Inrätta ett europeiskt FBI.
• Stoppa vapenexport till diktaturer.
• Gör EU kärnvapenfritt.
• Förbjud sexköp i andra EU-länder efter svensk modell.
• Slopa lex Laval.
• Stärk fackliga rättigheter i socialt protokoll i EU-fördraget.
• Stoppa eller tillåt vargjakt i Sverige.
• Fler länder ska ta emot kvotflyktingar.
Detta kan EU-parlamentet få besluta om
• Nytt djurskyddsdirektiv.
• Nytt handelsavtal mellan EU och USA.
• Ny dataskyddsförordning med regler för behandling personuppgifter.
• EU:s årliga budget.
• Avgifter för mobiltelefoner när vi reser i Europa.
• Nytt arbetstidsdirektiv.
• Nya regler för avfallshantering.
• Godkänna ny EU-kommission.
• Ny klimat och energipolitik för EU.
• Regler om digital upphovsrätt.
Gå till toppen