Familj

”Allt är någon form av självporträtt”

Konstnären, serietecknaren och författaren Eva Björkstrand lämnar ingenting åt slumpen, vare sig när det gäller arbete eller fritid.
– När jag ändå är igång är det lika bra att gå på djupet.

Eva Björkstrand kallar hunden Dante sin assistent – han avbryter henne när det är dags att ta paus från arbetet och gå på promenad.Bild: Lars Brundin
När Eva Björkstrand öppnar ytterdörren skuttar Dante nyfiket fram. Han är en gladlynt italiensk vinthund som knaprar chips lämpade för hans art och som i viss mån organiserar sin mattes dagar.
– Det är en rolig och speciell ras, lite kattlik. Vi läste böcker i flera år innan vi bestämde oss, säger Eva Björkstrand när hon tar emot i bostaden som också är hennes ateljé. I hallen står tre cyklar. Som Dante är de smala, tunna och förmodligen snabba. Det är Eva Björkstrands man Jacob Åkerström som gillar långa turer på hjul.
Eva Björkstrand beskriver sitt konstnärliga arbete som att hon söker sig in i olika världar och skapar egna universum och mikrokosmos där hon dessutom gärna vistas. Gestalterna i hennes verk är, förutom ett par alter ego, djur, inte sällan hundar. Som Moses, huvudhunden i Eva Björkstrands första grafiska roman som kom i höstas, ”Rymma hem”.
– Moses drabbas av en existentiell kris när han inser att han måste lämna sitt kriminella gäng och hitta en ny plats i tillvaron. Så småningom träffar han ett vänligt sinnat hippiekollektiv av afghanhundar och kan släppa fram ett tillbakahållet intresse för figuriner.
Arbetet med boken tog två år.
– Det var snabbt för mig. Jag är väldigt långsam och noggrann.
Hon diskuterar inte gärna innehållet i sina bilder utan överlämnar det helst till betraktaren. För det mesta utgår hon från sig själv.
– Jag jobbar intuitivt. Allt är någon form av självporträtt och mina upplevelser kanaliseras i en slags högre densitet. Därför är det skönt att jobba hemma. Jag kan grotta ner mig och vara ifred för att kunna fokusera på det som känns rätt att ge av sig själv.
Här kommer hunden in.
– Dante är min assistent och avbryter mig när han tycker att det dags att göra något annat.
Eva Björkstrand har en gedigen konstnärlig utbildning från Valand i Göteborg och Kunstakademiet i Köpenhamn. Hon har ställt ut både enskilt och i grupp, senast på Liljevalchs i Stockholm i höstas med anledning av att hon belönades med konstpriset Art Break.
– Jag började på konsthögskolan ganska sent. Nu har jag hittat rätt former för mitt arbete, så det är bara att köra på.
Eva Björkstrand har nyligen samarbetat med Teater Foratt. Hon gjorde illustrationer som ingick i föreställningen ”Natten börjar nu”.
– Det handlade om vardagsrasism. Jag tänker mycket i scenografi och dekor när jag tecknar.
I höst väntar en grupputställning som börjar i Varberg och fortsätter i Ystad. Temat: Varning för känsliga människor.
Parallellt håller dialogen till en ny bok på att växa fram och denna helg medverkar hon på den internationella seriefestivalen i Stockholm.
– I det konstnärliga arbetet försöker jag formulera vem jag är. Konsten måste inte ha ett syfte. Den har ett existensberättigande i sig och är viktig för att den får människor att mötas och föra ett samtal. Det härliga med att vara konstnär är att man utvecklas hela tiden.
Eva Björkstrand beskriver sin inspiration som ett ständigt flöde.
– Som barn tittade jag mycket på ”Tårtan” och ”Doktor Krall”. Carl Johan De Geer och hans verk har betytt mycket för mig. Den svartvita estetiken tilltalade mig. Jag hade ett fotolabb i mitt tonårsrum och tejpade för fönstret med svart plast när jag skulle framkalla. Jag fick göra ganska mycket hemma.
Musik betyder mycket för arbetet. Eva Björkstrand har till exempel låtit artisten Anna von Hausswolffs orgelmusik ingå i ett av sina verk.
– Just nu får jag anstränga mig för att inte lyssna sönder Lykke Lis nya skiva. Jag får bara lyssna två gånger varje dag. Jag blir också inspirerad av andra människors kreativitet när de berättar hur de jobbar och tänker.
För Eva Björkstrand smälter fritid och arbete ofta ihop. Men ett oväntat och ovälkommet ryggskott öppnade upp för ett nytt intresse. För att kunna fortsätta med sina screentryck, som rent fysiskt är ganska krävande, har hon börjat styrketräna.
– Jag har blivit riktigt biten även om jag inte är så hardcore. Jag tycker att det är meditativt och gillar att man är sin egen motståndare.

Eva Björkstrand

Bor: I Malmö.
Gör: Konstnär (gouache, screentryck, serier), författare.
Familj: Man och hund.
Fritid: Styrketräning, musik, hundar.
Böcker: ”Rymma hem”, ”Lokal dimma”, ”Kioskvältaren”.
Utbildning: Valand i Göteborg och Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn.
Gå till toppen