Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
EU

Extrema framåt, i Sverige som i Europa

Feministiskt initiativ in.
Sverigedemokraterna in.
Piratpartiet ut. Junilistan väck.
Europavalet blev – precis som vanligt – småpartiernas kraftmätning. Väljarna var precis så expressiva som väntat, röstade med hjärtat precis som opinionssiffrorna gett skäl att tro. Nya partier kommer och går, stora partier i regeringsställning får stryk:
Dels (vänster)feminister och antirasister, dels främlingsfientliga, reaktionära EU-skeptiker; ytterkantspartierna gick framåt, i Sverige som i Europa.
Att SD växer är beklagligt, att högerpopulister och högerextremister går framåt i hela unionen är sorgligt.
Men själva rörligheten kan ge ny energi åt en ganska trött svensk inrikespolitik.
Framför allt blev detta Miljöpartiets julafton. Sveriges andra största parti. Förmodligen för att just klimat, miljö och fiske är frågor där EU spelar en viktig roll. Och att detta är frågor som MP driver. En fråga om trovärdighet.
Fast hur ska då Moderaternas resultat tolkas? Stödet gick från dåligt till uselt. En genomklappning, kollaps.
Samtidigt växer Kristdemokraterna och Centern och klarar spärren, så u alliansperspektiv ser det inte nattsvart ut.
Folkpartiet – dessa ”ur och skurvänner till det europeiska samarbetet”, för att citera Europaminister Birgitta Ohlsson (FP) – höll ställningarna.
EU är vardag och framtid och med detta valresultat ska vi leva. Kanske den polletten nu också trillat ner hos EU-skeptiska svenskar. Valdebatten gav också svensk politik den vitamininjektion som den så väl behöver:
Efter år av småtrist mittenpolitik med mer förvaltning än framtidsvisioner handlade det under gångna intensiva majveckor om höger och vänster, om demokratin, det öppna samhället och framtidens Europa.
Mot bakgrund av det som händer i Ukraina blev EU:s modell med processer och gnetiga regler plötsligt blivit ett alternativ värt att ta på allvar. Kol- och stålunionen, embryot till dagens union, hamnade på rätt väg när länders intressen knöts samman. Och med eurokrisen har denna sammanhållning prövats och överlevt.
I den vissheten, i tron på att EU finns och är på riktigt, går det också att diskutera politik på allvar. Höger och vänster, federalism eller starkare nationalstater, smalare och vassare eller mer av allt, grisknorrar eller inte blir plötsligt relevant.
Gå till toppen