Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Kunskap om kroppen samt källkritik är bästa skyddet

Syntetiska preventivmedel är ett nödvändigt alternativ ur ett globalt sexualpolitiskt perspektiv. Om detta är vi överens, läkarna Iorizzo och Sundler, RFSU och jag (Åsikter vecka 20 och 21).
Preventivmedel av olika slag är nödvändiga, men skribenten ifrågasätter p-piller med dess biverkningar.Bild: Mårten Svemark
Alla kvinnor världen över bör därtill ha kunskap om menscykeln, något som tyvärr inte är verklighet ens i Sverige, men är en mänsklig rättighet.
RFSU arbetar för en god sexualupplysning, men blandar samtidigt på sin hemsida ihop symptotermala metoder med säkra perioder, rytmperioden, en osäker metod som det ofta hänvisas till när man talar om naturlig familjeplanering. Detta gör att symptotermala metoder bibehålls i den yttersta marginalen av preventivmetoder och tillskrivs felaktigt låg effektivitet.
Korrekt användande av symptotermala metoder kräver kunskap och disciplin, och följer man inte metoden så har man inget skydd mot graviditet alls, om man inte kombinerar med kondom eller pessar. Just därför behövs det mer information och resurser för de kvinnor som önskar använda det som preventivmetod.
Jag förutsätter att praktiserande läkare har intresse av att uppdatera sin kunskap om nya studier och olika förhållningssätt kring forskning.
Riktlinjerna kan bara bli säkrare för kvinnorna om gängse teorier prövas och utmanas – inte med åsikter, utan med just vetenskapliga belägg.
Många kvinnor lider av tidigare nämnda diagnoser, och i många fall är medicinering lämplig. Genom menscykelkartläggning kan man upptäcka många av dessa tillstånd och söka hjälp i vården, som då har hjälp av kartläggningen för att ge kvinnan lämplig behandling.
Estriner och progestiner (de syntetiska varianterna av östrogen och progesteron) är inte och har inte exakt samma verkningar som de naturliga hormonerna. Enligt vissa studier är resultatet av deras påverkan närmare klimakteriet än graviditeten.
Man har inte verklig menstruation medan man går på p-piller, vilket har sina för- och nackdelar. Näringsbrist kan inte förenklas till en fråga om att blöda eller inte blöda, och det finns två läger i diskussionen kring menstruationens vara eller icke vara.
Den ena sidan hävdar som Iorizzo och Sundler att eventuella sjukdomstillstånd på grund av fler menstruationer under de reproduktiva åren utgör en stor risk och bör därför medicineras med syntetiska hormoner under större delen av denna period i kvinnors liv.
Därför bör alla kvinnor som berörs lära sig om sin reproduktiva anatomi och sedan ta en lång och källkritisk titt på bipacksedeln till något av dessa medel, beakta mörkertalet gällande anmälda biverkningar, läsa studier och motstudier och göra sina egna val.
Jenny Ustamujic Koos
sexualhälsorådgivare
Gå till toppen