Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Åsikter

Läsartext: Malmös politiker måste hjälpa till att lösa problemet med hemlösa katter

”Finns viljan från Malmös politiker att göra det?”

Den här tiden på året föder tusentals hemlösa, förvildade katter sina ungar till en brutal framtid. Idag finns uppskattningsvis 100 000 hemlösa katter i Sverige och problemet är särskilt stort i Skåne. Katterna bildar ofta kolonier där smittor, ohyra och svält utgör vardagen. Många dör, men en hel del överlever och får ungar – som i sin tur får ungar. En okastrerad katthona kan få upp till 120 ungar under sin livstid.
Trots att hemlösa katter är ett stort djurskyddsproblem är intresset för att lösa det svalt bland kommunerna. Avsaknaden av strategi och resurser från kommunalt håll gör att det landat på ideella krafter att hantera problemet. Under våren har Kastreringsbussen och Djurens Rätt i ett gemensamt projekt kastrerat nära 140 hemlösa katter. Privatpersoner och katthem har fångat in katterna och vi har kastrerat, id-märkt och vaccinerat dem. Vi sträcker nu ut en hand till Malmö kommun: Låt oss hjälpas åt!
Kastration är en hörnsten i ett strategiskt arbete för att hindra att katter föds till ett ovärdigt liv. Många av de infångade katterna har kunnat omplaceras till nya hem men för vissa av djuren – som fötts i det vilda och hunnit bli alltför skygga – är det inte ett alternativ. Det bästa för dem är att de släpps tillbaka och hålls under uppsikt av engagerade privatpersoner, eldsjälar och hjälporganisationer för katter.
Metoden kallas TNR-M (vilket står för trap, neuter, return och manage, på svenska: fånga in, kastrera, återbörda och sköta).
Avlivning brukar föreslås som lösning på problemet med hemlösa katter. Utöver att det är etiskt problematiskt att friska djur avlivas ger kastreringsprojekt bättre resultat och är effektivare än massavlivningar. Avlivning minskar bara tillfälligt antalet katter, vilket skapar bättre förutsättningar för de kvarvarande katterna att föda nya kullar och för andra katter att vandra dit. Kastrerade katter, däremot, håller ett stabilt revir och – om arbetet varit effektivt – minskar stadigt i antal.
Vårens kastreringsarbete kommer att ha effekt på lång sikt när det gäller att minska kattkolonierna runt Malmö, men för att få bukt med problemet krävs att lokalpolitikerna inser allvaret och gör en kraftsamling. Ett sådant arbete skulle kunna bestå av kommunala djurhem, kommunalt finansierade kastreringskampanjer och lokaler.
Tar vi tag i problemet idag kan vi förebygga ett mycket stort lidande. Finns viljan från Malmös politiker att göra det?
Camilla Björkbom, Djurens Rätt, Andrea Gunnarsson, Kastreringsbussen
Gå till toppen